Gamla Landsvägen Mariefred

Till
Samhällsbyggnadskontoret
Plan- och Bygg
645 80 Strängnäs

Mariefred 2007-05-26

Undertecknad har tagit del av detaljplan Målartorp 1:13 Mariefred, Strängnäs Kommun
Dnr: PBN1999/772-214

Vi har följande erinran.

Vi anser inte att man lever upp till att följa de bostadspolitiska målen.

”Småskaligheten i våra orter ska bevaras och orternas karaktär skall värnas och förstärkas”

När man väljer att exploatera i ett område som detta, skapar en konflikt redan på planeringsstadiet.

Bygg i ett område där det är mindre konflikter.

Det finns många jordbruksfastigheter inom området.

Det blir för mycket hus på en alldeles för liten yta. Vilket gör det svårt för oss att se det som traditionellt byggande på landsbygden.

Den biologiska mångfalden utarmas.
Färre antal hus med större tomter skulle ge möjligheter att skapa en god bebyggd landsbygd som bättre skulle smälta in i den nu befintliga känsliga miljön, vilket skapar en mer hållbar natur.

Vissa av husens karaktär skiljer sig avsevärt från den traditionella bebyggelsen.

Man har inte heller nämnt något om skyddsavstånd till befintliga dricksvatten brunnar i området. En av fastighetsägarna har sin brunn endast ca 20 meter från det aktuella området.

Vägverket har inte anslagit några pengar för att säkerhetsställa busshållsplatser, gång- och cykelvägar till och från området.

Se Länstransportsplan för Sörmlands län 2004-2015

Vill man bygga villaområden utanför 50 skyltarna skapar detta problem, hänvisar till Marielundsviken och där man inte löst problemet att komma till och från ex. busshållsplatser.

Här har man ännu inte trafikdämpande åtgärder.

Vill man exploatera landsbygden så skall kommunen stå för kostnaderna för att uppfylla kraven på en säker trafikmiljö för dom som kommer att bo och verka i området.

Gång och cykelväg regleras inte i detaljplan. Man säger i texten att samhällsbyggnadskontoret ”verkar” borde vara skall se till att det genomförs.

Vill kommunen exploatera landsbygden skall man se till helhetsbilden i samverkan med vägverket, och presentera en hållbar plan inte bara hänskjuta till den ena eller andra.
Vägverkets budget nämner inget om planerna för fram till 20015 beträffande väg 980 och exploateringen av Målartorp 1:13.

Infarten är placerad i läge som anvisats av vägverket.
Svackan finns där och det blir problem till följd av detta, dålig och skymd sikt, skall det dessutom placeras en rondell med övergångsställe och busshållsplatser. Rimmar detta väldigt illa ur trafiksäkerhetssynpunkt. (Barnkonventionen)

Vi som bor i området kommer att helt naturligt välja att skjutsa våra barn med bil till en skola, väljer man Mariefred ökar antalet bilar i centralorten. I och runt skolan. Som redan idag har bekymmer med detta.

Inom en sträcka av 500 meter blir det tre infarter eller tre rondeller eller hur löser man utfarten från Målartorpsvägen. Där kommunen också har sagt Ja till andra detaljplaner. Ex, Trevnaden Västra Ekeby 1:5 och 1:13.
Skall man flytta Hållplatsen vid Viggeby Västra, detta nämns inte i de andra detaljplanerna.

Cykelväg över fatburen?

Vidare ser vi också faran med att vägsamfälligheter i området får bekosta delar av kommunens exploaterings planer.

Och sedan kräva att de mindre vägarna skall hålla en viss standard för ex. linjetrafik av buss 635.
Eftersom inte vägfrågor utanför detaljplan inte regleras i detaljplanen.

Vi anser att kommunen får ta över driften av alla vägar inom området.

Man bör se över all form av ny exploatering av områden Hänvisar till de 16 miljömålen som man bör utgå ifrån i all planering.

Hänvisar till:
Regeringen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Ärende: M 2007/252/F/P överklagan av länsstyrelsen i Södermanlands län; beslut 2006-12-29 angående detaljplan för Västra Ekeby 1:5 och 1:13 i Mariefred Strängnäs.
Angående skyddsavstånd till djurhållande gårdar samt kultur och miljöintressen.

Hänvisar till:
Länsstyrelsen Södermanlands län Dnr 522-1616-2007.
Angående förekomst av större vattensalamander i området kring Västra Ekeby
Enligt 1a § artskyddsförordningen (1998:179)
Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Inventering har genomförts av biolog Rikard Sellberg, Länsstyrelsen.

Hänvisar till:
Trafiksäkerhetsrådet i Strängnäs Kommun där man kan läsa att trafiksäkerhetsarbetet pågår fortlöpande enligt nollvisionen.

Hänvisar till:
Strängnäs Kommun Miljöpolicy antagen av Kommunfullmäktige § 85 2003-03-24

Artskyddsförordningen (FS 1998:179)

Artskyddsförordningen (FS 1998:179 )

Är det juridiska redskap som reglerar skyddet för många olika arter. Sverige har bl.a. I och med EU -medlemskapet åtagit sig att följa EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Dessa syftar till att skydda vilt levande arter inom Eu:s område från jakt, fångst, Handel och annan exploatering. Artskyddsförordningen ger också våra hotade arters livsmiljöer ett mycket starkt skydd. Det är exempelvis förbjudet att skada eller förstöra fortplantningsområden och viloplatser för hasselsnok, sandödla, Större vattensalamander, lövgroda, åkergroda, långbensgroda, gölgroda, klockgroda, lökgroda, stinkpadda och grönfläckig padda. All exploatering som kan orsaka påtaglig skada på dessa arters livsmiljöer ska tillståndsprövas av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket, vilka kontrollerar efterlevnad av artskyddsförordningen.

Biotopskydd.

Småvatten och våtmarker I jordbrukslandskapet är skyddade enligt lag genom miljöbalken 7 kap § 11.. Småvatten och våtmarker om högst ett hektar som Ständigt eller under stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta som kärr, gölar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken och dammar ska skyddas. Det är inte tillåtet att rörlägga öppna diken eller igen våtmarker. Det är även förbjudet att placera röjningsavfall, sten eller jordmassor I våtmarker och diken. Även stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen I jordbruksmark omfattas av biotopskyddet och får inte förstöras. Länstyrelsen kan GE dispens om det Finns särskilda skäl.

Historien om ödlan

Till:
Länsstyrelsen

För Kännedom:

Under sommaren och hösten har vi funnit vad vi tror är den fridlysta större arten av vattensalamander (Triturus Cristatus).

Då vi finner detta väl värt att anmäla till er för vidare inventering, bifogar vi här en karta där vi har ringat in platser som vi sätt detta djur. Vi har också markerat var vattnet har sitt inlopp och utlopp, då vi även där misstänker att vattensalamandern kan förekomma.

Vi har också funnit salamandern i en pool som inte har nyttjats på lång tid.

Hoppas att vi på detta sätt kan bidra till att salamandern kan bevaras inom området.