tisdag, december 30, 2008
måndag, december 29, 2008
Det är glapp mellan mål och budgeterade anslag
Detta kunde man läsa på www.sr.se
11:44 torsdag 25 december 2008
Anmärkningsvärt om politiker ej svarar
När kommunens revisorer i Strängnäs med hjälp av ett utomstående revisionsföretag skulle granska kommunens verksamhet så gick det ut en enkät till de 15 ordförandena och vice ordförandena i de kommunala nämnderna. Men bara 13 svarade, och det är anmärkningsvärt, säger kommunrevisorerna i sin rapport.
I rapporten framgår vidare att det är stor skillnad då det gäller den ekonomiska styrningen i respektive nämnd, och resultatet i enkäten är sämst för Barn- och utbildningsnämnden, samt Teknik- och fritidsnämnden.
I de båda nämnderna finns enligt rapporten även glapp mellan mål och budgeterade anslag.
http://www.sr.se/sormland/nyheter/arkiv.asp?ProgramID=202&Max=2008-12-26&Min=2001-04-20&PeriodStart=2008-12-26&Period=2&Artikel=2531491
11:44 torsdag 25 december 2008
Anmärkningsvärt om politiker ej svarar
När kommunens revisorer i Strängnäs med hjälp av ett utomstående revisionsföretag skulle granska kommunens verksamhet så gick det ut en enkät till de 15 ordförandena och vice ordförandena i de kommunala nämnderna. Men bara 13 svarade, och det är anmärkningsvärt, säger kommunrevisorerna i sin rapport.
I rapporten framgår vidare att det är stor skillnad då det gäller den ekonomiska styrningen i respektive nämnd, och resultatet i enkäten är sämst för Barn- och utbildningsnämnden, samt Teknik- och fritidsnämnden.
I de båda nämnderna finns enligt rapporten även glapp mellan mål och budgeterade anslag.
http://www.sr.se/sormland/nyheter/arkiv.asp?ProgramID=202&Max=2008-12-26&Min=2001-04-20&PeriodStart=2008-12-26&Period=2&Artikel=2531491
torsdag, december 25, 2008
Konsten att läsa en text. Eller
mkycet inrteassnt
”Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.”
jassivt, fnguerar fkatikst
”Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.”
jassivt, fnguerar fkatikst
onsdag, december 24, 2008
Stolliga familjens julfirande
Som ni ser så åkte inte tomten med Rudolf den här julen....
Ha en fortsatt skön kväll..
Julafton
Julhögtiden omfattar julafton till trettondagen och kallas "de tolvdagarna".
Från och med klockan tolv på julafton skulle allting vila. Klockan tolv eller ett åt man brödskivor doppade i "kettilen", dvs den kittel i vilket sovlet kokades för den kommande högtiden. Doppet var inledningen och skedde med en viss högtidlighet. Husbönderna passade upp tjänstefolket. Husfadern skar brödet sittande vid bordsändan. Det var ett tecken på hans värdighet.
I skymmningen bars julhalmen in och breddes ut över hela golvet. Under tiden dukade husmodern bordet till julmåltiden, som bestod av den vanliga gästabudsmaten. Men lutfisken och gröten utgjorde huvudrätterna so aldrig fick saknas.
Efter maten tändes julbrasan, som enligt tradition skulle travas med tolv vedträn lagda i kors med tre eller fyra i varje varv. Alla slog sig ner i golvhalmen samlade runt brasan, dock oftast barnen för sig på ett ställe och tjänstefolket på ett annat. Ibland blev det högläsning ur juldagens epistel- och evangelietexter, och några julpsalmer sjöngs i vilka alla instämde. I andra hus gissade man gåtor, berättade sagor och övade sig att sätta ihop grötrim att läsa upp till kvällsvarden. Julgåvor utdelades i den mån sådana förekom.
Själva så slappar vi fram till Kalle Anka, sedan går vi till farmor och morfar och äter julmat i massor, sedan så blir det kaffe och ofta åker någon iväg för att köpa tidningen eller ge kossorna och hästarna lite extra...
Jag ska också köpa tidning i år......
Vi avslutar julen med midnattsmässa i Mariefreds kyrka.
Ha nu en bra jul och ät och var glada.//Cattis
Från och med klockan tolv på julafton skulle allting vila. Klockan tolv eller ett åt man brödskivor doppade i "kettilen", dvs den kittel i vilket sovlet kokades för den kommande högtiden. Doppet var inledningen och skedde med en viss högtidlighet. Husbönderna passade upp tjänstefolket. Husfadern skar brödet sittande vid bordsändan. Det var ett tecken på hans värdighet.
I skymmningen bars julhalmen in och breddes ut över hela golvet. Under tiden dukade husmodern bordet till julmåltiden, som bestod av den vanliga gästabudsmaten. Men lutfisken och gröten utgjorde huvudrätterna so aldrig fick saknas.
Efter maten tändes julbrasan, som enligt tradition skulle travas med tolv vedträn lagda i kors med tre eller fyra i varje varv. Alla slog sig ner i golvhalmen samlade runt brasan, dock oftast barnen för sig på ett ställe och tjänstefolket på ett annat. Ibland blev det högläsning ur juldagens epistel- och evangelietexter, och några julpsalmer sjöngs i vilka alla instämde. I andra hus gissade man gåtor, berättade sagor och övade sig att sätta ihop grötrim att läsa upp till kvällsvarden. Julgåvor utdelades i den mån sådana förekom.
Själva så slappar vi fram till Kalle Anka, sedan går vi till farmor och morfar och äter julmat i massor, sedan så blir det kaffe och ofta åker någon iväg för att köpa tidningen eller ge kossorna och hästarna lite extra...
Jag ska också köpa tidning i år......
Vi avslutar julen med midnattsmässa i Mariefreds kyrka.
Ha nu en bra jul och ät och var glada.//Cattis
Varning eleverkullarna ökar snart
Många kommuner vill skära i skolan
Minst var fjärde svensk kommun planerar att skära ner på skolan under 2009. Det visar en enkät som Lärarförbundet nu genomför. Hittills har drygt hälften av landets kommuner svarat.
-Cirka hälften av de kommuner som svarat planerar nu för nedskärningar. Det är både allvarligt och oroande, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet till Rapport.
Orsaken till de planerade nedskärningarna är finanskrisen och färre elever. Förbundet pekar dock på att elevkullarna snart ökar. Förbundet vill också att regeringen skjuter till pengar.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1357557&lid=puff_1357559&lpos=lasmer
Minst var fjärde svensk kommun planerar att skära ner på skolan under 2009. Det visar en enkät som Lärarförbundet nu genomför. Hittills har drygt hälften av landets kommuner svarat.
-Cirka hälften av de kommuner som svarat planerar nu för nedskärningar. Det är både allvarligt och oroande, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet till Rapport.
Orsaken till de planerade nedskärningarna är finanskrisen och färre elever. Förbundet pekar dock på att elevkullarna snart ökar. Förbundet vill också att regeringen skjuter till pengar.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1357557&lid=puff_1357559&lpos=lasmer
tisdag, december 23, 2008
Julafton förr i tiden
På julaftonens förmiddag var man förr som nu upptagen av småsysslor. Karlarna gjorde rent i alla uthus och högg ved så att det åtminstone skulle räcka nyårsdagen över. Några "spinkade" (späntade) stickor, en satte upp julkärven, några skodde hästarna. Man gav oströkad säd åt dem och de övriga kreaturen, så rikligt att de skulle stå sig över juldagen. Man skulle vara vänlig mot allt i naturen och till varje djur sa man därför: Här har du di´julafta!" Även bandhunden löstes julafton.
Årspraktika ISBN 91 29 44575 2
Britt-Marie Hallbert Raben & Sjögren 1975
Årspraktika ISBN 91 29 44575 2
Britt-Marie Hallbert Raben & Sjögren 1975
måndag, december 22, 2008
God Morgon Politiker i Strängnäs kommun
MÅNDAG 22 DECEMBER 2008
Inget har hänt i skolan eller förskolan
http://www.ekuriren.se/link.php?id=779169
Inget har hänt i skolan eller förskolan
http://www.ekuriren.se/link.php?id=779169
söndag, december 21, 2008
lördag, december 20, 2008
fredag, december 19, 2008
Barnkonventionen föräldranätverk och motstånd
Att arbeta praktiskt med barnkonventionen
Att införliva barnkonventionen på alla nivåer i samhället handlar om politisk vilja, nytänkande och förändring. Ansvaret för att tillämpa barnkonventionen lokalt och regionalt ligger ytterst hos politikerna.
Det är landstingets och kommunens styrelse och fullmäktige som ska se till att barnkonventionens intentioner får genomslag i alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag.
Även om staten har det yttersta ansvaret finns många av förutsättningarna på det lokala och regionala planet. I den nationella strategin poängteras att barnkonventionen ska genomföras och tillämpas på alla nivåer i samhället, såväl centralt som regionalt och lokalt.1 Med andra ord berörs inte bara de områden som är inriktade på enskilda barn, som till exempel barnomsorg, skola och socialtjänst, utan även
områden som traditionellt inte förknippas direkt med barn, till exempel samhälls- och bostadsplanering samt trafik- och miljöfrågor.
Enligt barnkonventionen är barnet en självständig individ med egna rättigheter. I och med att barnkonventionen ratificerades stärktes barnets roll, såväl i familjen som i samhället. Barnkonventionen utgår från att barndomen är värdefull i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd, vilket också innefattar ett rättsligt skydd. På detta sätt har barnkonventionen blivit ett verktyg för att skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv. Ett barnperspektiv, som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till
delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem.
Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument
De beslut som fattas kring arbetet med barnkonventionen måste också arbetas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Det ingår i förankringsprocessen.
Arbetet med målformuleringar sker på olika nivåer inom organisationen och skrivs in i olika typer av dokument. Det är viktigt att se över vilka övergripande mål för barn- och ungdomspolitiken man kan enas kring och på vilket sätt dessa förhåller sig till lagstiftning, till barnkonventionen
och till andra existerande styrdokument.
Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man behöver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas. Man måste bestämma arbetssätt och se över vilka resurser som krävs, både personella och ekonomiska, för att nå upp till målen. Det är viktigt att fördela ansvar och se till att samverka med andra berörda. När vi omsätter målen i konkreta åtgärds- och handlingsprogram blir fler frågor aktuella:
Hur ska vi gå tillväga för att nå målen?
Vilka resurser krävs?
Hur ska arbetet finansieras?
Hur ska arbetet organiseras och ansvaret fördelas?
Hur ska fastställda planer och program verkställas?
Hur ska samverkan mellan olika aktörer gå till?
Vilka beprövade metoder finns och vilka nya metoder behöver vi utveckla?
Konflikter och motstånd
Alla är inte alltid eniga om att nya arbetssätt är nödvändiga och det finns ofta skepsis mot att se barnkonventionen som ett praktiskt verktyg i förändringsarbetet. Självfallet blir både konflikter och motstånd synliga i samtal och diskussioner om vad barnkonventionen betyder och hur den ska tillämpas.
Att argumentera, bearbeta och diskutera konflikter och motsättningar, är en ofrånkomlig och nödvändig ingrediens i allt förändringsarbete. Motstånd kan ibland, paradoxalt nog, bidra till att driva utvecklingen framåt. Om inte omgivningen ställer krav och bjuder motstånd finns en risk att utvecklingen stannar av eller att arbetet blir för ytligt. Det är nödvändigt att tvingas tänka efter och argumentera
för sin sak. Att ändra sina rutiner och arbetssätt innebär alltid ett stort arbete och en hel del stånk och stön, men glöm inte att syftet är att förbättra arbetet.
http://www.bo.se/files/utbildning/utbildningspaket/faktablad1_arbetapraktiskt06.pdf
Att införliva barnkonventionen på alla nivåer i samhället handlar om politisk vilja, nytänkande och förändring. Ansvaret för att tillämpa barnkonventionen lokalt och regionalt ligger ytterst hos politikerna.
Det är landstingets och kommunens styrelse och fullmäktige som ska se till att barnkonventionens intentioner får genomslag i alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag.
Även om staten har det yttersta ansvaret finns många av förutsättningarna på det lokala och regionala planet. I den nationella strategin poängteras att barnkonventionen ska genomföras och tillämpas på alla nivåer i samhället, såväl centralt som regionalt och lokalt.1 Med andra ord berörs inte bara de områden som är inriktade på enskilda barn, som till exempel barnomsorg, skola och socialtjänst, utan även
områden som traditionellt inte förknippas direkt med barn, till exempel samhälls- och bostadsplanering samt trafik- och miljöfrågor.
Enligt barnkonventionen är barnet en självständig individ med egna rättigheter. I och med att barnkonventionen ratificerades stärktes barnets roll, såväl i familjen som i samhället. Barnkonventionen utgår från att barndomen är värdefull i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd, vilket också innefattar ett rättsligt skydd. På detta sätt har barnkonventionen blivit ett verktyg för att skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv. Ett barnperspektiv, som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till
delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem.
Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument
De beslut som fattas kring arbetet med barnkonventionen måste också arbetas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Det ingår i förankringsprocessen.
Arbetet med målformuleringar sker på olika nivåer inom organisationen och skrivs in i olika typer av dokument. Det är viktigt att se över vilka övergripande mål för barn- och ungdomspolitiken man kan enas kring och på vilket sätt dessa förhåller sig till lagstiftning, till barnkonventionen
och till andra existerande styrdokument.
Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man behöver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas. Man måste bestämma arbetssätt och se över vilka resurser som krävs, både personella och ekonomiska, för att nå upp till målen. Det är viktigt att fördela ansvar och se till att samverka med andra berörda. När vi omsätter målen i konkreta åtgärds- och handlingsprogram blir fler frågor aktuella:
Hur ska vi gå tillväga för att nå målen?
Vilka resurser krävs?
Hur ska arbetet finansieras?
Hur ska arbetet organiseras och ansvaret fördelas?
Hur ska fastställda planer och program verkställas?
Hur ska samverkan mellan olika aktörer gå till?
Vilka beprövade metoder finns och vilka nya metoder behöver vi utveckla?
Konflikter och motstånd
Alla är inte alltid eniga om att nya arbetssätt är nödvändiga och det finns ofta skepsis mot att se barnkonventionen som ett praktiskt verktyg i förändringsarbetet. Självfallet blir både konflikter och motstånd synliga i samtal och diskussioner om vad barnkonventionen betyder och hur den ska tillämpas.
Att argumentera, bearbeta och diskutera konflikter och motsättningar, är en ofrånkomlig och nödvändig ingrediens i allt förändringsarbete. Motstånd kan ibland, paradoxalt nog, bidra till att driva utvecklingen framåt. Om inte omgivningen ställer krav och bjuder motstånd finns en risk att utvecklingen stannar av eller att arbetet blir för ytligt. Det är nödvändigt att tvingas tänka efter och argumentera
för sin sak. Att ändra sina rutiner och arbetssätt innebär alltid ett stort arbete och en hel del stånk och stön, men glöm inte att syftet är att förbättra arbetet.
http://www.bo.se/files/utbildning/utbildningspaket/faktablad1_arbetapraktiskt06.pdf
onsdag, december 17, 2008
Brev till förtroendevalda i Strängnäs kommun
Kära Politiker!
Som förälder under mer än 24 år ser jag ännu inga förändringar i förskola/skola eller skolbarnomsorg.
Inga förbättringar, ingen klar bild över hur man efterlever beslut om barnkonsekvensanalyser.
Jag ser inte någon klart uttalad vilja om hur stora barngrupperna bör vara för att vara sunda.
Inga klart uttalade direktiv på personaltäthet.
Vi är många föräldrar som idag inte ser så stora möjligheter att kunna jobba mer en deltid. Varför kan man undra?
Vi ser konsekvensanalyser och veckobrev från personalen på våra förskolor som är under all kritik!
Det är inte så konstigt att vi fortsätter att vara "jobbiga"
För inget har hänt!
När tar våra förtroendevalda ett grepp för att rädda vår förskola /skola och skolbarnomsorg.
Visa på fakta, lyssna på oss som ser våra barn i vardagen, se personalen som kämpar med all kraft för att nå upp till de uppsatta målen för kommunen, läroplanen och skollagen och allt annat som styr verksamheten för att vara lagenlig med rådande beslut.
Ge oss klara och konkreta handlingskraftiga grepp som visar på resultat för våra barns bästa..
Ge våra barn en möjlighet att ta de först stegen i utbildningssystemet i Strängnäs kommun.
Ett år av ett barns liv är inte något som vi vill slösa bort.
Kostnaden för att plocka upp de barn som inte klarar av stressen, att vistas i stora barngrupper, att inte vara sedd av sin lärare kommer att kosta långt mer än vad det skulle gjort om man tillfört resurser i början på utbildningssystemet.
Vill bara säga!
Visa oss den politiska viljan även om det inte är val i morgon!
Med all respekt //Cattis
Vill också önska alla en riktigt God Jul och ett Gott nytt År!
Som förälder under mer än 24 år ser jag ännu inga förändringar i förskola/skola eller skolbarnomsorg.
Inga förbättringar, ingen klar bild över hur man efterlever beslut om barnkonsekvensanalyser.
Jag ser inte någon klart uttalad vilja om hur stora barngrupperna bör vara för att vara sunda.
Inga klart uttalade direktiv på personaltäthet.
Vi är många föräldrar som idag inte ser så stora möjligheter att kunna jobba mer en deltid. Varför kan man undra?
Vi ser konsekvensanalyser och veckobrev från personalen på våra förskolor som är under all kritik!
Det är inte så konstigt att vi fortsätter att vara "jobbiga"
För inget har hänt!
När tar våra förtroendevalda ett grepp för att rädda vår förskola /skola och skolbarnomsorg.
Visa på fakta, lyssna på oss som ser våra barn i vardagen, se personalen som kämpar med all kraft för att nå upp till de uppsatta målen för kommunen, läroplanen och skollagen och allt annat som styr verksamheten för att vara lagenlig med rådande beslut.
Ge oss klara och konkreta handlingskraftiga grepp som visar på resultat för våra barns bästa..
Ge våra barn en möjlighet att ta de först stegen i utbildningssystemet i Strängnäs kommun.
Ett år av ett barns liv är inte något som vi vill slösa bort.
Kostnaden för att plocka upp de barn som inte klarar av stressen, att vistas i stora barngrupper, att inte vara sedd av sin lärare kommer att kosta långt mer än vad det skulle gjort om man tillfört resurser i början på utbildningssystemet.
Vill bara säga!
Visa oss den politiska viljan även om det inte är val i morgon!
Med all respekt //Cattis
Vill också önska alla en riktigt God Jul och ett Gott nytt År!
tisdag, december 16, 2008
Barnverket
Här nedan kan man läsa om barnverkets riktlinjer för förskolan
Bakgrund
De kommunala nedskärningarna under drygt ett decennium har för förskolans del inneburit stora försämringar. Barngruppernas storlek har ökat drastiskt och personaltätheten minskat. Vi föräldrar har känt en allt större oro för hur våra barn egentligen har det i den miljö som de vistas i så stor del av sin tid. Förskolechefer har i enkäter uppgett att de inte kan följa lpfö 98 (läroplanen för förskolan) med dagens stora grupper. Personalen har en mycket pressad situation, med långtidssjukskrivningar och flykt från yrket som följd. Barnen far illa och även de riktigt små barnen uppvisar stressymptom som magont, huvudvärk och tinnitus. Nedskärningarna har varit mellan 20-30% sedan början av 90-talet.
Idag ligger barnantalet ofta uppemot 20-22 barn per syskonavdelning (för barn mellan 3-5 år). Både föräldrar och personal kan vittna om att barnen påverkas negativt av de stora bullriga grupperna. Det är också den nivå där man inom forskningen kunnat påvisa att barntillsynen blir mätbart sämre, barnen blir mer ledsna och aggressiva. Barngrupper på över 18 barn rekommenderas inte, eftersom verksamheten då blir mer auktoritär och tappar i barncentrering. En mer auktoritär pedagogik kan leda till att barnen blir mer beroende och uppgiftsorienterade, och att de inte samarbetar eller leker med varandra. En uppföljning vid 15 års ålder visade att barn som genomgått sådana förskoleprogram hade sämre skolmotivation och en högre förekomst av asociala beteenden än de barn som genomgått barncentrerade förskoleprogram. En mer barncentrerad verksamhet leder vanligen till att barnen leker mer med varandra, arbetar mer självständigt och samtidigt hjälper andra barn mer.
Stora grupper innebär att det blir mindre vuxentid för varje barn, hög bullernivå och därmed försämrad möjlighet att genomföra den pedagogiska uppgift som ålagts förskolan i förskoleplanen. Vissa barn är mer beroende än andra av en hög generell kvalitet i barnomsorgen. Det gäller t.ex. barn med behov av särskilt stöd, invandrar- och flyktingbarn och de yngsta barnen. Bland förskolebarn under tre år fanns 1995 drygt 60 procent i avdelningar med över 15 barn.
Skolverket har gett ut en sammanställning över forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek för barn 4-5 år är 13-15st. För de mindre barnen och för barn med särskilda behov krävs än mindre grupper.
http://www.barnverket.nu/web/riktlinje_forskola.php
Titta gärna in på deras sida för det finns massor av spännande läsning.
Bakgrund
De kommunala nedskärningarna under drygt ett decennium har för förskolans del inneburit stora försämringar. Barngruppernas storlek har ökat drastiskt och personaltätheten minskat. Vi föräldrar har känt en allt större oro för hur våra barn egentligen har det i den miljö som de vistas i så stor del av sin tid. Förskolechefer har i enkäter uppgett att de inte kan följa lpfö 98 (läroplanen för förskolan) med dagens stora grupper. Personalen har en mycket pressad situation, med långtidssjukskrivningar och flykt från yrket som följd. Barnen far illa och även de riktigt små barnen uppvisar stressymptom som magont, huvudvärk och tinnitus. Nedskärningarna har varit mellan 20-30% sedan början av 90-talet.
Idag ligger barnantalet ofta uppemot 20-22 barn per syskonavdelning (för barn mellan 3-5 år). Både föräldrar och personal kan vittna om att barnen påverkas negativt av de stora bullriga grupperna. Det är också den nivå där man inom forskningen kunnat påvisa att barntillsynen blir mätbart sämre, barnen blir mer ledsna och aggressiva. Barngrupper på över 18 barn rekommenderas inte, eftersom verksamheten då blir mer auktoritär och tappar i barncentrering. En mer auktoritär pedagogik kan leda till att barnen blir mer beroende och uppgiftsorienterade, och att de inte samarbetar eller leker med varandra. En uppföljning vid 15 års ålder visade att barn som genomgått sådana förskoleprogram hade sämre skolmotivation och en högre förekomst av asociala beteenden än de barn som genomgått barncentrerade förskoleprogram. En mer barncentrerad verksamhet leder vanligen till att barnen leker mer med varandra, arbetar mer självständigt och samtidigt hjälper andra barn mer.
Stora grupper innebär att det blir mindre vuxentid för varje barn, hög bullernivå och därmed försämrad möjlighet att genomföra den pedagogiska uppgift som ålagts förskolan i förskoleplanen. Vissa barn är mer beroende än andra av en hög generell kvalitet i barnomsorgen. Det gäller t.ex. barn med behov av särskilt stöd, invandrar- och flyktingbarn och de yngsta barnen. Bland förskolebarn under tre år fanns 1995 drygt 60 procent i avdelningar med över 15 barn.
Skolverket har gett ut en sammanställning över forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek för barn 4-5 år är 13-15st. För de mindre barnen och för barn med särskilda behov krävs än mindre grupper.
http://www.barnverket.nu/web/riktlinje_forskola.php
Titta gärna in på deras sida för det finns massor av spännande läsning.
Lucia firande med inköpsstopp
Detta kan man idag läsa under Fria ord på www.ekuriren.se
Inga lussebullar till Strängnäsbarn
En skola i Strängnäs kommun firades Lucia i fredags. Efter Luciatåget skulle barnen samlas i sina klassrum och där bjudas på saft och pepparkaka. Lussebullarna utgick på grund av inköpsstopp. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör en sådan historia. Tre dagar tidigare närvarade jag vid ett nämndmöte och ordföranden där skämdes inte för att berätta om det fantastiska julbord nämndledamöterna njutit av precis innan mötet.Förvisso var det i en annan del av kommunen men i samma rum satt föräldrar som bestämt sig för att ifrågasätta de nedskärningar som drabbar våra barn. Det var en annan kommundel, en annan plånbok men ändå i grund och botten samma kassa. Duger inte saft och pepparkakor till våra kommunpolitiker? Är de mer värda än våra barn?Nästa år kan ni höra av er till mig så bjuder jag gärna barnen på lussebullar. Lever på sjukersättning och har tre egna barn att försörja men jag kan prioritera bort annat och ägna en stund åt att baka bullar.
Mamman
http://www.ekuriren.se/link.php?id=776466
Inga lussebullar till Strängnäsbarn
En skola i Strängnäs kommun firades Lucia i fredags. Efter Luciatåget skulle barnen samlas i sina klassrum och där bjudas på saft och pepparkaka. Lussebullarna utgick på grund av inköpsstopp. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör en sådan historia. Tre dagar tidigare närvarade jag vid ett nämndmöte och ordföranden där skämdes inte för att berätta om det fantastiska julbord nämndledamöterna njutit av precis innan mötet.Förvisso var det i en annan del av kommunen men i samma rum satt föräldrar som bestämt sig för att ifrågasätta de nedskärningar som drabbar våra barn. Det var en annan kommundel, en annan plånbok men ändå i grund och botten samma kassa. Duger inte saft och pepparkakor till våra kommunpolitiker? Är de mer värda än våra barn?Nästa år kan ni höra av er till mig så bjuder jag gärna barnen på lussebullar. Lever på sjukersättning och har tre egna barn att försörja men jag kan prioritera bort annat och ägna en stund åt att baka bullar.
Mamman
http://www.ekuriren.se/link.php?id=776466
måndag, december 15, 2008
Ansvar regelverk och påföjd
Många gånger under året så har jag funderat på vilka regler som gäller för hur många barn det får vara i en grupp på en förskoleavdelning, med hänsyn hit och en dit.
Hur skall luften vara för att det skall vara bra för våra minsta medborgare i kommunen.
Hur mycket buller får vi utsätta våra barn för.
Vilken mat får dom och vilken kvalité är det på råvarorna. Är näringen så bra som det behövs att våra barn skall få det dom behöver för att växa och frodas.
Detta och många fler frågor kan man fundera över. Viket regelverk använder kommunen för att följa upp så att verksamheten är anpassad för rätt antal barn, att luften är ok, att maten är bra, att barnen blir stimulerade efter de lagar och läroplaner vi bestämt som ska gälla. Och gäller detta, lever vi upp till målen och åtgärdar vi de brister som påtalas och blir det återkoppling sen för att se till så det blir det ”bästa”
Djurskyddslagen är förebyggande, målet är att så långt som möjligt förhindra att djur utsätts för lidande.
Det lagar och föreskrifter som reglerar djurskyddet i Sverige är förutom djurskyddslagen, djurskyddsförordningen samt djurskyddsföreskrifter. Dessutom finns EU-förordningar och EU-direktiv som påverkar våra svenska djurskyddsregler.
Ansvaret vilar alltid på den enskilde djurhållaren och kontrollen för att lagen följs vilar på landets kommuner och länsstyrelser.
Du inte får bygga nya spiltor som du använder till din hästs dygnsvila
Vid behov ska du skydda din hästs hovar
Du bör inte klippa hästens känselhår
Du ska se till att hästens utrustning passar och inte skadar din häst.
Använd bara täcken när det verkligen behövs.
Du ska se till att din häst får tillräckligt med grovfoder varje dag.
Din häst ska ha tillräckligt med tid att äta.
Du ska se till att din häst inte blir över- eller underviktig.
Du får inte sätta upp nya taggtrådsstängsel. Har du redan hagar med taggtråd behöver du inte byta ut stängslet förrän den 31 december 2009.
Din häst ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett.
Du får inte hålla din häst i spilta mer än 16 timmar/dygn.
Boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästens behov att social kontakt blir tillgodosett.
Varje dag ska din häst få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
Foder och vatten
Varje dag ska du ge hästarna foder av lämplig struktur. Fodret ska vara lämpligt och fodergivan ska garantera att hästarna får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
Fodret ska vara anpassat för hästen och du ska ge grovfoder i tillräcklig mängd så att hästens behov av växtfiber och sysselsättning tillgodoses. Du ska också se till att behovet av långa ättider tillgodoses och att hästen inte blir över- eller underviktig.
Du bör ge din häst fri tillgång till vatten. Du ska minst ge hästen möjlighet att dricka sig otörstig två gånger om dagen.
Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren kan äta och dricka lugnt och naturligt. Automatiska vattenkoppar bör ha ett flöde på minst sex liter per minut. Om det är minusgrader bör vattnet frostskyddas.
Boxar för individuell uppstallning
Hästens mankhöjd (m)
Boxens area (m2)
Bredd (m)
<0,85>1,71 mankhöjd 10 m2 2,7 m
Vid korttidsuppställning får arean minskas till 85% av angivna mått
Utrymme per häst vid grupphållning
Gruppbox
Hållningsform
Boxstorlek
Vuxna hästar:
100 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Sto med föl:
100 % av arean för fölningsbox
Unghästar 12-24 mån:
75 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Unghästar 5-12 mån:
50 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Stallklimat
I ett häststall ska klimatet vara anpassat till djuren och till djurhållningsformen. Du ska se till att alla hästar alltid får frisk luft i stallet. Det får inte strömma luft från utgödslingen till stallet.
Du ska se till att stallet inte blir fuktigt eftersom en hästs luftvägar kan skadas av fuktig stallmiljö.
Hästarna får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar. I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
Buller
Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar hästens hälsa negativt. I stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.
dBA = enhet för mätning av ljudnivå. dB-skalan är logaritmisk. En ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet.
Ansvar och påföljd
Om du inte följer djurskyddsreglerna kan kontrollmyndigheterna dvs. kommunernas djurskyddsinspektörer, besluta om förelägganden och förbud. Länsstyrelserna kan fatta beslut om omhändertagande av djur samt förbud om att hålla och sköta hästar. Om du med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddsreglerna kan du dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Här kan vi snacka om uppföljning av verksamheterna och återkoppling.
http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/djurskydd.4.1ee2ea81117a7a9441800080.html
Hur skall luften vara för att det skall vara bra för våra minsta medborgare i kommunen.
Hur mycket buller får vi utsätta våra barn för.
Vilken mat får dom och vilken kvalité är det på råvarorna. Är näringen så bra som det behövs att våra barn skall få det dom behöver för att växa och frodas.
Detta och många fler frågor kan man fundera över. Viket regelverk använder kommunen för att följa upp så att verksamheten är anpassad för rätt antal barn, att luften är ok, att maten är bra, att barnen blir stimulerade efter de lagar och läroplaner vi bestämt som ska gälla. Och gäller detta, lever vi upp till målen och åtgärdar vi de brister som påtalas och blir det återkoppling sen för att se till så det blir det ”bästa”
"För våra barns bästa"
Tid för tanke…….
Är det dessutom knapert med pengar så kan man alltid överinskriva barn i barngrupperna.
Det kan man ju tycka är ett smart drag för att få ett nollresultat, sen hur det drabbar barnen och personalen dagligen men det är ju en annan historia.
Skaffar man sig en häst då är det skillnad vill jag lova. Bor hästen i ett stall måste den ju också ha en box som sitt eget krypin.
Här kommer lite fakta:
Det svenska djurskyddet
Människor har hållit husdjur för olika behov sedan urminnes tider. Medvetenheten om att dessa djur behöver skyddas på olika sätt är troligen lika gammal. Bestämmelserna i den svenska djurskyddslagen är grundade på etiska och kulturella värderingar om mänskliga skyldigheter och rättigheter gentemot djur. Den djurskyddslag som gäller idag fick sin grundläggande utformning 1988 och omfattar endast djur som hålls av människan.Tid för tanke…….
Är det dessutom knapert med pengar så kan man alltid överinskriva barn i barngrupperna.
Det kan man ju tycka är ett smart drag för att få ett nollresultat, sen hur det drabbar barnen och personalen dagligen men det är ju en annan historia.
Skaffar man sig en häst då är det skillnad vill jag lova. Bor hästen i ett stall måste den ju också ha en box som sitt eget krypin.
Här kommer lite fakta:
Det svenska djurskyddet
Djurskyddslagen är förebyggande, målet är att så långt som möjligt förhindra att djur utsätts för lidande.
Det lagar och föreskrifter som reglerar djurskyddet i Sverige är förutom djurskyddslagen, djurskyddsförordningen samt djurskyddsföreskrifter. Dessutom finns EU-förordningar och EU-direktiv som påverkar våra svenska djurskyddsregler.
Ansvaret vilar alltid på den enskilde djurhållaren och kontrollen för att lagen följs vilar på landets kommuner och länsstyrelser.
Du inte får bygga nya spiltor som du använder till din hästs dygnsvila
Vid behov ska du skydda din hästs hovar
Du bör inte klippa hästens känselhår
Du ska se till att hästens utrustning passar och inte skadar din häst.
Använd bara täcken när det verkligen behövs.
Du ska se till att din häst får tillräckligt med grovfoder varje dag.
Din häst ska ha tillräckligt med tid att äta.
Du ska se till att din häst inte blir över- eller underviktig.
Du får inte sätta upp nya taggtrådsstängsel. Har du redan hagar med taggtråd behöver du inte byta ut stängslet förrän den 31 december 2009.
Din häst ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett.
Du får inte hålla din häst i spilta mer än 16 timmar/dygn.
Boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästens behov att social kontakt blir tillgodosett.
Varje dag ska din häst få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
Foder och vatten
Varje dag ska du ge hästarna foder av lämplig struktur. Fodret ska vara lämpligt och fodergivan ska garantera att hästarna får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
Fodret ska vara anpassat för hästen och du ska ge grovfoder i tillräcklig mängd så att hästens behov av växtfiber och sysselsättning tillgodoses. Du ska också se till att behovet av långa ättider tillgodoses och att hästen inte blir över- eller underviktig.
Du bör ge din häst fri tillgång till vatten. Du ska minst ge hästen möjlighet att dricka sig otörstig två gånger om dagen.
Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren kan äta och dricka lugnt och naturligt. Automatiska vattenkoppar bör ha ett flöde på minst sex liter per minut. Om det är minusgrader bör vattnet frostskyddas.
Boxar för individuell uppstallning
Hästens mankhöjd (m)
Boxens area (m2)
Bredd (m)
<0,85>1,71 mankhöjd 10 m2 2,7 m
Vid korttidsuppställning får arean minskas till 85% av angivna mått
Utrymme per häst vid grupphållning
Gruppbox
Hållningsform
Boxstorlek
Vuxna hästar:
100 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Sto med föl:
100 % av arean för fölningsbox
Unghästar 12-24 mån:
75 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Unghästar 5-12 mån:
50 % av arean för vuxen häst i enhästbox
Stallklimat
I ett häststall ska klimatet vara anpassat till djuren och till djurhållningsformen. Du ska se till att alla hästar alltid får frisk luft i stallet. Det får inte strömma luft från utgödslingen till stallet.
Du ska se till att stallet inte blir fuktigt eftersom en hästs luftvägar kan skadas av fuktig stallmiljö.
Hästarna får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar. I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
Buller
Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar hästens hälsa negativt. I stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.
dBA = enhet för mätning av ljudnivå. dB-skalan är logaritmisk. En ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet.
Ansvar och påföljd
Om du inte följer djurskyddsreglerna kan kontrollmyndigheterna dvs. kommunernas djurskyddsinspektörer, besluta om förelägganden och förbud. Länsstyrelserna kan fatta beslut om omhändertagande av djur samt förbud om att hålla och sköta hästar. Om du med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddsreglerna kan du dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Här kan vi snacka om uppföljning av verksamheterna och återkoppling.
"För våra hästars bästa"
http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/djurskydd.4.1ee2ea81117a7a9441800080.html
Kommunfullmäktige 2008-12-15
På dagens Kommunfullmäktige ställde vi två frågor som vi anser vara av största betydelse för våra barn i förskolan i Stallarholmen och i Mariefred.
Frågorna speglar också för hur det kommer att vara ute i verksamheterna, då vi ännu inte sett nåra förändringar så kvarstår vår oro som nu har blivit ett faktum.
Med anledningen av debatten om öppenhet ber vi er som känner er manade att ge just er syn på verklighetens förskola i Strängnäs kommun.
Det går bra att kommentera öppet eller om man vill så får man vara anonym, vilket gör det möjligt för alla att svara om man nu vill detta!
Av yttrandet till skolinspektionen anger Frank Stoor att pengarna kommer i huvudsak att användas för att höja personaltätheten i förskolan.
Följande fråga ställdes till Lotta Grönblad (s) ordförande i barn och utbildningsnämnden.
Har bildningschefen lämnat felaktiga svar om redovisning av åtgärder till skolinspektionen som svar på min anmälan
Dnr 51-2008:929 2008-08-19
Samma fråga ställdes till Kommunalrådet och Mariefredsnämndens ordförande Björn Lind (fp)
Följande fråga ställdes till oppositionsrådet Maria von Beetzen (m)
Kommunfullmäktige har beslutat att inför varje beslut som rör barn, ha en barnkonsekvensanalys enligt barnombudsmannens modell.
Fattar ni ikväll beslut om mål och budget för 2009 med en barnkonsekvensanalys som grund, och var hittar jag den då i detta material.
Frågorna speglar också för hur det kommer att vara ute i verksamheterna, då vi ännu inte sett nåra förändringar så kvarstår vår oro som nu har blivit ett faktum.
Med anledningen av debatten om öppenhet ber vi er som känner er manade att ge just er syn på verklighetens förskola i Strängnäs kommun.
Det går bra att kommentera öppet eller om man vill så får man vara anonym, vilket gör det möjligt för alla att svara om man nu vill detta!
Av yttrandet till skolinspektionen anger Frank Stoor att pengarna kommer i huvudsak att användas för att höja personaltätheten i förskolan.
Följande fråga ställdes till Lotta Grönblad (s) ordförande i barn och utbildningsnämnden.
Har bildningschefen lämnat felaktiga svar om redovisning av åtgärder till skolinspektionen som svar på min anmälan
Dnr 51-2008:929 2008-08-19
Samma fråga ställdes till Kommunalrådet och Mariefredsnämndens ordförande Björn Lind (fp)
Följande fråga ställdes till oppositionsrådet Maria von Beetzen (m)
Kommunfullmäktige har beslutat att inför varje beslut som rör barn, ha en barnkonsekvensanalys enligt barnombudsmannens modell.
Fattar ni ikväll beslut om mål och budget för 2009 med en barnkonsekvensanalys som grund, och var hittar jag den då i detta material.
En utmärkelse
Igår kväll när jag summerade året som gått, så som vanligt efter en stunds tankar Hur går vi vidare efter nyår, vilken syn har vi på de minsta i vår kommun. Hur går vi vidare.. Till slut gick jag upp och knäppte på min dator och utflöde kom det i form av lite frågor i word dokument, trycker på spara, men tänker nog kolla bloggen lite...
Och när jag vandrat runt bland bloggarna så ser jag en hälsning från http://bittesbus.wordpress.com/ som skriver så här! Du har en utmärkelse att hämta på min blogg!
OBS!!(Tyvärr vet jag inte hur man gör för att fixa till så att det räcker med att trycka på Bittes Bus, men min händiga dataman kommer hem 16.30 så då får han fixa detta//Cattis).Så här skriver Bitte på sin blogg.
"Cattis ger sig inte förrän alla barn har det så bra det bara går".
Tusen tack Bitte jag blev så glad i själen och ända in i hjärteroten.
Tack//Cattis
lördag, december 13, 2008
Med omtanke om ansvar för...
Under en tid har jag funderat på vilket sätt man kan finna lösningar på familjers livspussel.
För det är ju så att det Är ett himla slit att räcka till.
För mig
För dig
För oss
För familjen
För barnen
För barnbarn
För släkten
För nära och kära
För mannen/kvinnan
För alla
För glädje
För sorg
För hit
För dit
För stress
För tvätten
För strykningen
För städningen
För fritiden
För barnens aktiviteter
För maten
För miljön
För återvinningen
För vänner och relationer
För att vara uppdaterad i mediaflödet
För Bolåneräntor
För pensionssparandet
För räkningar
För pengar som ska räcka till.
För pengar som inte räcker
För skolan
För förskolan
För föräldramöten
För andra möten
För hälsan
För semestern
För träningen
För renoveringen
För styrelsen i föreningen.
För jobbet
För karriären
För val vi gör
För politiken
För båten
För alla traditioner
För att hjälpa behövande
För hobbyn
För intressen
För att tänka långsiktigt
För att tänka kortsiktig
För nuet om det hinns med
För stillheten
För intet
För glamor
För kärleken
För passionen
För att vi finns
För stort
För smått
För gott
För kärleken till livet
För
För att vara tillhands så krävs det att man finns för!
Man får förmoda att egen tid får man inte mycket för…
Tänk tanken att det fanns ett ställe dit man kunde gå, för att få lite tid till att få andrum att orka vidare, en plats som bara var för att hjälpa just mig och dig.
En plats för mina barn, när min ork inte räcker till..
När jag är på väg till något som jag inte kan hjälpa att jag känner..
Det räcker nu…
Ge mig bara ett par timmar så är jag på banan igen.
Vänta jag repar mig nog..
Tänk om det fanns en plats ett ställe för min familj, för mina barn. För mig och för dig. Ett ställe dit man kunde gå för att få ett par timmars respit.
Att orka vidare är en förutsättning för allt.
Men ibland blir det bara för mycket, man ser sig i spegeln och tänker, vad är det som händer, jag som verkligen brukar ha koll, jag känner inte igen mig själv, jag som alltid är envis och stark. Jag gör allt rätt men ändå så står jag här och ser så sliten och tom ut. Hur kunde jag välja detta…
Vart tog alla mina visioner vägen om att ha en familj som ville alla ”FÖR”
En tanke som vaknar inom mig en sann visionär.
Det finns lösningar, det finns faktiskt en lösning.
För tänk om det fanns en plats dit man kunde gå för att ge sina barn ett andrum från alla ”FÖR” - För mig!
Tänk tanken på en förskola som är ”FÖR” dropp in tid.
Visst vore det bra ”FÖR” oss alla, med omtanke om, en hjälpande hand en stunds respit från alla ”FÖR”
Visst vore det bra…
FÖR en önskan kostar inget, Kanske ett stjärnfall jag ser, då ska jag önska!
Med ansvar ”FÖR” våra liv i ett långsiktigt tänkande för våra barns bästa.
Cattis Hellmark-Eriksson
För det är ju så att det Är ett himla slit att räcka till.
För mig
För dig
För oss
För familjen
För barnen
För barnbarn
För släkten
För nära och kära
För mannen/kvinnan
För alla
För glädje
För sorg
För hit
För dit
För stress
För tvätten
För strykningen
För städningen
För fritiden
För barnens aktiviteter
För maten
För miljön
För återvinningen
För vänner och relationer
För att vara uppdaterad i mediaflödet
För Bolåneräntor
För pensionssparandet
För räkningar
För pengar som ska räcka till.
För pengar som inte räcker
För skolan
För förskolan
För föräldramöten
För andra möten
För hälsan
För semestern
För träningen
För renoveringen
För styrelsen i föreningen.
För jobbet
För karriären
För val vi gör
För politiken
För båten
För alla traditioner
För att hjälpa behövande
För hobbyn
För intressen
För att tänka långsiktigt
För att tänka kortsiktig
För nuet om det hinns med
För stillheten
För intet
För glamor
För kärleken
För passionen
För att vi finns
För stort
För smått
För gott
För kärleken till livet
För
För att vara tillhands så krävs det att man finns för!
Man får förmoda att egen tid får man inte mycket för…
Tänk tanken att det fanns ett ställe dit man kunde gå, för att få lite tid till att få andrum att orka vidare, en plats som bara var för att hjälpa just mig och dig.
En plats för mina barn, när min ork inte räcker till..
När jag är på väg till något som jag inte kan hjälpa att jag känner..
Det räcker nu…
Ge mig bara ett par timmar så är jag på banan igen.
Vänta jag repar mig nog..
Tänk om det fanns en plats ett ställe för min familj, för mina barn. För mig och för dig. Ett ställe dit man kunde gå för att få ett par timmars respit.
Att orka vidare är en förutsättning för allt.
Men ibland blir det bara för mycket, man ser sig i spegeln och tänker, vad är det som händer, jag som verkligen brukar ha koll, jag känner inte igen mig själv, jag som alltid är envis och stark. Jag gör allt rätt men ändå så står jag här och ser så sliten och tom ut. Hur kunde jag välja detta…
Vart tog alla mina visioner vägen om att ha en familj som ville alla ”FÖR”
En tanke som vaknar inom mig en sann visionär.
Det finns lösningar, det finns faktiskt en lösning.
För tänk om det fanns en plats dit man kunde gå för att ge sina barn ett andrum från alla ”FÖR” - För mig!
Tänk tanken på en förskola som är ”FÖR” dropp in tid.
Visst vore det bra ”FÖR” oss alla, med omtanke om, en hjälpande hand en stunds respit från alla ”FÖR”
Visst vore det bra…
FÖR en önskan kostar inget, Kanske ett stjärnfall jag ser, då ska jag önska!
Med ansvar ”FÖR” våra liv i ett långsiktigt tänkande för våra barns bästa.
Cattis Hellmark-Eriksson
fredag, december 12, 2008
Hellmark i Ostra
Min pappa släktforskar och jag delar hans intresse runt min hembyggd och mina nu döda släktingar från Ostra.
Ostra är beläget en mil norr om Eskilstuna.
Sundby är en kyrkby och före detta socken i Eskilstuna kommun, Södermanlands län.
I socknen har funnits Sveriges äldsta folkskola skapad av Carl CarlssonGyllenhejelm. I socknen finns en by vid namn Ostra kommer av gammalt namn Olustra där fanns 2 kungsgårdar Ostra norra och södra kungsgård vilka senare såldes i början på 1700 talet. Byn är den största i socknen med tiotalet gårdar.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby_socken
Här kommer en liten bekännelse om mig som barn.
När jag var liten så spelade jag piano, men det blev inte direkt någon framgång eftersom mitt plinkande inte byggde på att jag spelade som min fröken ville. Ej heller efter noterna i häftet som alltid stod framför mig på pianot.
Så efter varje uppspelning så såg fröken alltid förvånad ut och sa - Men snälla Catarina du har ju inte spelat efter noterna.
Och då svarade jag alltid. - Men visst var det vackert fröken....
Ibland så följde jag med min farfar Axel på högmässa i Sundby kyrka, jag tyckte det var så kul att få sjunga där, men eftersom jag inte kunde läsa eller förstå riktigt vad dom sjöng om, så sjöng jag egna sånger som mina föräldrar lärt mig.
Ibland så blev det lite tokigt här med eftersom min sång inte var riktigt färdigsjungen av mig, vilket gjorde att församlingen fick höra min solosång. Till allas förskräckelse vill jag minnas. Min farfar berättade för mig att man inte fick vända på huvudet och titta bakåt när man satt i kyrkbänken,fast man var nyfiken, men jag kan berätta att det gick visst bra efter min solosång.
Vad sjöng jag då kan man undra.
Hemma i min bokhylla så fanns en orange bok som jag fortfarande har kvar.
Nu ska vi sjunga sidan 42 Familjen krokodil.
Den är inte det minsta passande att sjunga solo på en högmässa, det kan jag lova att jag fick höra av min stackars farfar.
Alltid när man gick ut från kyrkan skulle man ta prästen i hand och tacka,
kommer aldrig att glömma prästens min....
Jag hade en väldigt rolig tid som barn, tyvärr så var väl detta inte den ända historien...
Ostra är beläget en mil norr om Eskilstuna.
Sundby är en kyrkby och före detta socken i Eskilstuna kommun, Södermanlands län.
I socknen har funnits Sveriges äldsta folkskola skapad av Carl CarlssonGyllenhejelm. I socknen finns en by vid namn Ostra kommer av gammalt namn Olustra där fanns 2 kungsgårdar Ostra norra och södra kungsgård vilka senare såldes i början på 1700 talet. Byn är den största i socknen med tiotalet gårdar.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby_socken
Här kommer en liten bekännelse om mig som barn.
När jag var liten så spelade jag piano, men det blev inte direkt någon framgång eftersom mitt plinkande inte byggde på att jag spelade som min fröken ville. Ej heller efter noterna i häftet som alltid stod framför mig på pianot.
Så efter varje uppspelning så såg fröken alltid förvånad ut och sa - Men snälla Catarina du har ju inte spelat efter noterna.
Och då svarade jag alltid. - Men visst var det vackert fröken....
Ibland så följde jag med min farfar Axel på högmässa i Sundby kyrka, jag tyckte det var så kul att få sjunga där, men eftersom jag inte kunde läsa eller förstå riktigt vad dom sjöng om, så sjöng jag egna sånger som mina föräldrar lärt mig.
Ibland så blev det lite tokigt här med eftersom min sång inte var riktigt färdigsjungen av mig, vilket gjorde att församlingen fick höra min solosång. Till allas förskräckelse vill jag minnas. Min farfar berättade för mig att man inte fick vända på huvudet och titta bakåt när man satt i kyrkbänken,fast man var nyfiken, men jag kan berätta att det gick visst bra efter min solosång.
Vad sjöng jag då kan man undra.
Hemma i min bokhylla så fanns en orange bok som jag fortfarande har kvar.
Nu ska vi sjunga sidan 42 Familjen krokodil.
Den är inte det minsta passande att sjunga solo på en högmässa, det kan jag lova att jag fick höra av min stackars farfar.
Alltid när man gick ut från kyrkan skulle man ta prästen i hand och tacka,
kommer aldrig att glömma prästens min....
Jag hade en väldigt rolig tid som barn, tyvärr så var väl detta inte den ända historien...
torsdag, december 11, 2008
Gnesta ber om ursäkt för fallet på rankinglistan
Gnesta kommun satsar på skolan i alla våra tätorter Vi beklagar det låga statistik resultatet i Lärarförbundets ranking (som bygger på olika sammanställningar) och vi arbetar kraftfullt för att förbättra det!Skolans arbete är långsiktigt och resultaten visas först efter flera år. En högre måluppfyllelse står dock alltid på dagordningen i alla skolans möten.
Gnesta kommun satsar på sina skolor, vilket också rankingen visar vad gäller punkten resurser (där vi är bland de 25 % som satsar mest), för att våra barn och elever ska få bättre förutsättningar att kunna välja utbildningsväg och växa inför ett bra vuxenliv.
Vi satsar speciellt på För att ge barnen så bra växande- och lärandemiljö som möjligt har vi satsat på:
Ökning av pedagogiskt utbildad personal (fortsatt satsning framöver speciellt inom förskola och skolbarnsomsorg)
Fortbildningsinsatser
En dator på varje förskoleavdelning, nu har vi barn som t o m gör egna filmer
En språkpedagog som arbetar tillsammans med personalen kring förberedande läsinlärning i förskolan
Smartboard (interaktiva tavlor där man får omvärlden in i klassrummet) i 75 % av kommunens klassrum och vi kommer snart att ha dem i alla klassrum
En IT-pedagog som utbildar personalen så att undervisningen kan ske med de interaktiva hjälpmedlen
PIM-utbildningar, Skolverkets utbildningssatsning för att bredda användningen av IT-teknik
Två lärare som även är läs- och skrivutvecklare i kommunen och fyra lärare som är matematikutvecklare.
NTA-kommun sedan två år tillbaka, Vetenskapsakademiernas satsning på Natur och teknik. Där arbetar lärarna med vetenskapligt och tekniskt material för olika åldrar
Eget Skoldatatek med hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. Vi kommer att göra inköp av ytterligare hjälpmedel.
Barnen får bra förutsättningar Barnen och ungdomarna i Gnesta kommun får genom all satsning på lärare och verktyg för lärandet bättre förutsättningar för inlärning och en god förberedelse för vuxen- och yrkeslivet.
Kommunen har lärare som är engagerade i sina barns och elevers arbete och som har höga krav på sig att arbeta mot en högre måluppfyllelse! Men det tar tid att få en högre måluppfyllelse när det handlar om växande människor! Det finns många fina exempel på hur personalen lyckas och vi har gott hopp om betydligt bättre resultat i framtiden.
Har du funderingar prata gärna med ditt barns lärare, eller kontakta skolans rektor.
http://www.gnesta.se/barnutbildning/nyhetsarkiv/barnutbildning/satsningpaskolaniallatatorter.5.2746f18b11d79663bd48000304478.html
Gnesta kommun satsar på sina skolor, vilket också rankingen visar vad gäller punkten resurser (där vi är bland de 25 % som satsar mest), för att våra barn och elever ska få bättre förutsättningar att kunna välja utbildningsväg och växa inför ett bra vuxenliv.
Vi satsar speciellt på För att ge barnen så bra växande- och lärandemiljö som möjligt har vi satsat på:
Ökning av pedagogiskt utbildad personal (fortsatt satsning framöver speciellt inom förskola och skolbarnsomsorg)
Fortbildningsinsatser
En dator på varje förskoleavdelning, nu har vi barn som t o m gör egna filmer
En språkpedagog som arbetar tillsammans med personalen kring förberedande läsinlärning i förskolan
Smartboard (interaktiva tavlor där man får omvärlden in i klassrummet) i 75 % av kommunens klassrum och vi kommer snart att ha dem i alla klassrum
En IT-pedagog som utbildar personalen så att undervisningen kan ske med de interaktiva hjälpmedlen
PIM-utbildningar, Skolverkets utbildningssatsning för att bredda användningen av IT-teknik
Två lärare som även är läs- och skrivutvecklare i kommunen och fyra lärare som är matematikutvecklare.
NTA-kommun sedan två år tillbaka, Vetenskapsakademiernas satsning på Natur och teknik. Där arbetar lärarna med vetenskapligt och tekniskt material för olika åldrar
Eget Skoldatatek med hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. Vi kommer att göra inköp av ytterligare hjälpmedel.
Barnen får bra förutsättningar Barnen och ungdomarna i Gnesta kommun får genom all satsning på lärare och verktyg för lärandet bättre förutsättningar för inlärning och en god förberedelse för vuxen- och yrkeslivet.
Kommunen har lärare som är engagerade i sina barns och elevers arbete och som har höga krav på sig att arbeta mot en högre måluppfyllelse! Men det tar tid att få en högre måluppfyllelse när det handlar om växande människor! Det finns många fina exempel på hur personalen lyckas och vi har gott hopp om betydligt bättre resultat i framtiden.
Har du funderingar prata gärna med ditt barns lärare, eller kontakta skolans rektor.
http://www.gnesta.se/barnutbildning/nyhetsarkiv/barnutbildning/satsningpaskolaniallatatorter.5.2746f18b11d79663bd48000304478.html
onsdag, december 10, 2008
Höga toner i början på 2008 i Kommunfullmäktige
Högt tonläge i debatt om skolan på fullmäktige i slutet på februari 2008
Avsnitt 1: I Verklighetens förskola
"För våra barns bästa"
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om neddragning av personal inom förskolan
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick svara på en fråga om servering av frukost på förskolan i Stallarholmen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om Strängnäs som barnkommun samt om elevpengen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en frågabesvarar en av att arbeta uti verksamheten
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om att frisk luft är en självklarhet inom förskoleverksamheten.
Källa:
Sammanträdesprotokoll från KF Strängnäs 2008-02-25 KF § 19
2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden Lotta Grönblad (s) besvarar en av allmänheten ställd fråga går det att minska personal inom förskolan.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) besvarar en av allmänheten ställd fråga om elevpengen och situationen på förskolorna
1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden Anders Jansson (fp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om övertalighet inom förskolan/skolan.
Socialnämndens ordförande Hélène Brodin Rheindorf (kd) besvarar en av allmänheten ställd fråga om integrationspolitiska frågor.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) besvarar en av allmänheten ställd fråga om stöd till barn med särskilda behov.
Erik Berg (sp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om personaltätheten.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) bevarar en av allmänheten ställd fråga om Anns egna barns funderingar om skolan.
Dag Bremberg (mfp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om personal- tätheten inom förskolan m m
Källa:
Sammanträdesprotokoll 2008-03-31 KF § 56
Så här sa Styrelsen för Socialdemokraterna i Strängnäs S förening.
Konsekvenserna blir att förskollärarna inte kommer att hinna klä på barnen inför utevistelse, det blir ingen sådan. Konsekvenserna blir också att barn med särskilda behov far illa och att Thomasgymnasiet inte kan satsa på nya program.
Sen blev det maktskifte i Strängnäs och Anders Jansson blev moderat.
Del 2: I Verklighetens förskola (kommer inom en snar framtid).
Arbetsnamn "hur gick det sen med barns bästa"
Klippning pågår.
Avsnitt 1: I Verklighetens förskola
"För våra barns bästa"
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om neddragning av personal inom förskolan
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick svara på en fråga om servering av frukost på förskolan i Stallarholmen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om Strängnäs som barnkommun samt om elevpengen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en frågabesvarar en av att arbeta uti verksamheten
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria von Beetzen (m) fick besvara en fråga om att frisk luft är en självklarhet inom förskoleverksamheten.
Källa:
Sammanträdesprotokoll från KF Strängnäs 2008-02-25 KF § 19
2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden Lotta Grönblad (s) besvarar en av allmänheten ställd fråga går det att minska personal inom förskolan.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) besvarar en av allmänheten ställd fråga om elevpengen och situationen på förskolorna
1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden Anders Jansson (fp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om övertalighet inom förskolan/skolan.
Socialnämndens ordförande Hélène Brodin Rheindorf (kd) besvarar en av allmänheten ställd fråga om integrationspolitiska frågor.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) besvarar en av allmänheten ställd fråga om stöd till barn med särskilda behov.
Erik Berg (sp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om personaltätheten.
Kommunstyrelsens ordförande Ann Landerholm (m) bevarar en av allmänheten ställd fråga om Anns egna barns funderingar om skolan.
Dag Bremberg (mfp) besvarar en av allmänheten ställd fråga om personal- tätheten inom förskolan m m
Källa:
Sammanträdesprotokoll 2008-03-31 KF § 56
Så här sa Styrelsen för Socialdemokraterna i Strängnäs S förening.
Konsekvenserna blir att förskollärarna inte kommer att hinna klä på barnen inför utevistelse, det blir ingen sådan. Konsekvenserna blir också att barn med särskilda behov far illa och att Thomasgymnasiet inte kan satsa på nya program.
Sen blev det maktskifte i Strängnäs och Anders Jansson blev moderat.
Del 2: I Verklighetens förskola (kommer inom en snar framtid).
Arbetsnamn "hur gick det sen med barns bästa"
Klippning pågår.
Skolmaten och skolmaten
Skolmaten tycks bli ett viktigt ämne att fundera över.
Det tycks som om man blir alltmer medveten om att det finns saker att göra, man måste se om sitt intag av mat, framför allt tänka vad är det jag stoppar i mig, vilken mat får våra barn i sig på förskolorna och i skolan, är det gott nog, vill vi tycka till om detta!
Här kommer lite från livsmedelsverkets hemsida.
Certifiera skolmaten via Livsmedelsverkets webbplats
Pressmeddelande 2008-11-10
MVG eller IG? Nu blir det möjligt att betygsätta skolmaten på Livsmedelsverkets webbplats. Får skolmåltiderna högsta betyg erbjuds dessutom en certifiering av intresseorganisationen Skolmatens Vänner. - Det är jätteviktigt att skolmaten är bra, nu hoppas vi att många elever och personal tar chansen och testar hur deras skola lever upp till våra råd för bra mat i skola och förskola, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist, vid Livsmedelsverket.
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=22253&epslanguage=SV
Nötkött över gränsvärdet kan nu spåras
Pressmeddelande 2008-12-10
EU-kommissionen har i dag haft ett möte med Europas chefsveterinärer (CVO). Kommissionens slutsatser efter mötet är att allt irländskt griskött och alla produkter som innehåller mer än 20 procent griskött och som producerats mellan 1 september och 6 december ska tas bort från marknaden och förstöras. Produkter som efter provtagning visat sig ligga under gränsvärdet för dioxin kan tas in på marknaden igen.
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=22458&epslanguage=SV
Livsmedelsverket har via EU:s varningssystem fått information om att de här företagen tagit in irländskt griskött till Sverige
Alf Johanssons charkuteri AB
Björk & Magnusson
FDC Fiskgrossist AB
Gelita
Nordströms Lax och Räkor AB
Skånestyckarna
De här företagen har hört av sig till Livsmedelsverket och uppgett att de tagit in eller använt irländskt griskött i Sverige
Atria Lätta Måltider, Norrköping
Dafgårds
Findus
Servera
Subway
Den här listan uppdateras kontinuerligt av Livsmedelsverket, så det är bäst att kolla av den, för oss som gillar att stoppa i oss bra mat.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22433&epslanguage=SV
Det tycks som om man blir alltmer medveten om att det finns saker att göra, man måste se om sitt intag av mat, framför allt tänka vad är det jag stoppar i mig, vilken mat får våra barn i sig på förskolorna och i skolan, är det gott nog, vill vi tycka till om detta!
Här kommer lite från livsmedelsverkets hemsida.
Certifiera skolmaten via Livsmedelsverkets webbplats
Pressmeddelande 2008-11-10
MVG eller IG? Nu blir det möjligt att betygsätta skolmaten på Livsmedelsverkets webbplats. Får skolmåltiderna högsta betyg erbjuds dessutom en certifiering av intresseorganisationen Skolmatens Vänner. - Det är jätteviktigt att skolmaten är bra, nu hoppas vi att många elever och personal tar chansen och testar hur deras skola lever upp till våra råd för bra mat i skola och förskola, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist, vid Livsmedelsverket.
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=22253&epslanguage=SV
Nötkött över gränsvärdet kan nu spåras
Pressmeddelande 2008-12-10
EU-kommissionen har i dag haft ett möte med Europas chefsveterinärer (CVO). Kommissionens slutsatser efter mötet är att allt irländskt griskött och alla produkter som innehåller mer än 20 procent griskött och som producerats mellan 1 september och 6 december ska tas bort från marknaden och förstöras. Produkter som efter provtagning visat sig ligga under gränsvärdet för dioxin kan tas in på marknaden igen.
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=22458&epslanguage=SV
Livsmedelsverket har via EU:s varningssystem fått information om att de här företagen tagit in irländskt griskött till Sverige
Alf Johanssons charkuteri AB
Björk & Magnusson
FDC Fiskgrossist AB
Gelita
Nordströms Lax och Räkor AB
Skånestyckarna
De här företagen har hört av sig till Livsmedelsverket och uppgett att de tagit in eller använt irländskt griskött i Sverige
Atria Lätta Måltider, Norrköping
Dafgårds
Findus
Servera
Subway
Den här listan uppdateras kontinuerligt av Livsmedelsverket, så det är bäst att kolla av den, för oss som gillar att stoppa i oss bra mat.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22433&epslanguage=SV
Bring back min POST NU
Bring, Bringa mig min post i rätt låda, jag vill inte ha min post i grannens tidningslåda 400 meter bort.
Tänk att man ska behöva leta upp sina räkningar.
Jag vill ha tillbaka den riktiga Posten NU!
Sorry!
Telge Energi
Skandia
Boxer
Konsum
Er post till mig kommer inte fram.........
http://www.bring.se/
Har du frågor gällande postutdelning?
Ring Mottagarservice på: 0200-211 911
Grattis!
Telia
Skatteverket
(har tydligen 20 kronor plus där)
Strängnäs kommun Va & Avfallsenheten.
Tänk att man ska behöva leta upp sina räkningar.
Jag vill ha tillbaka den riktiga Posten NU!
Sorry!
Telge Energi
Skandia
Boxer
Konsum
Er post till mig kommer inte fram.........
http://www.bring.se/
Har du frågor gällande postutdelning?
Ring Mottagarservice på: 0200-211 911
Grattis!
Telia
Skatteverket
(har tydligen 20 kronor plus där)
Strängnäs kommun Va & Avfallsenheten.
En liten sammanfattning
Vid Mariefredsnämndens möte igår kväll noterades att ordförande Björn Lind (fp) uppmanade åhörarna att endast ställa politiska frågor. ”Detaljfrågor till tjänstemännen får ställas vid andra tillfällen.”
När Strängnäs föräldranätverk ställde politiska frågor valde ordförande dock att hänvisa svaret till kommundelschefen Lillemor Bylund.
Det vore ju lämpligt om reglerna som sätts upp inte ändras godtyckligt när det passar pressade politiker!
När Strängnäs föräldranätverk ställde politiska frågor valde ordförande dock att hänvisa svaret till kommundelschefen Lillemor Bylund.
Det vore ju lämpligt om reglerna som sätts upp inte ändras godtyckligt när det passar pressade politiker!
tisdag, december 09, 2008
Våra barn skickar lite roliga hälsningar
Ibland så skickar våra barn som lämnat boet lite tokiga och roliga hälsningar till sina föräldrar.
Tack våra snälla barn
Gör din egen hälsning
Och så en till fast då fick farmor vara med....
Och se hur vi föräldrar ser ut när vi släpper loss.
http://elfyourself.jibjab.com/view/5waKU5k9ltquAqn2kyQk
Ha en skön morgondag
Tack våra snälla barn
Gör din egen hälsning
Och så en till fast då fick farmor vara med....
Och se hur vi föräldrar ser ut när vi släpper loss.
http://elfyourself.jibjab.com/view/5waKU5k9ltquAqn2kyQk
Ha en skön morgondag
Nyårslöften från Mariefred
Ljusare tider för förskolan trots bantad elevpeng
Kaotisk. Så har föräldrar beskrivit förskolesituationen i Mariefred den senaste tiden. Men nästa år ska det bli ändring. Mariefredsnämnden föreslår nämligen att barngrupperna ska minskas, att förskollärarnas status bör stärkas i form av högre lön trots en bantad elevpeng och att föräldrarna ska vara med och påverka mer än tidigare.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=772784
Kaotisk. Så har föräldrar beskrivit förskolesituationen i Mariefred den senaste tiden. Men nästa år ska det bli ändring. Mariefredsnämnden föreslår nämligen att barngrupperna ska minskas, att förskollärarnas status bör stärkas i form av högre lön trots en bantad elevpeng och att föräldrarna ska vara med och påverka mer än tidigare.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=772784
måndag, december 08, 2008
Konsekvensbeskrivning Mariefred
Hej Cattis . Eftersom vi fortfarande inte fått helt klart besked om hur stor barn_ elevpengen ut till Mariefreds förskolor och skola kommer att bli ville vi avvakta detta för att kunna göra en korrekt bedömning. Det pekar nu på att den preliminära uppgiften 2,4 % uppräkningen till skolan och 3,4 % uppräknig till förskolan kommer att hålla. Bifogar den konsekvensbeskrivning som nämndsledamötena har fått per mail. Vill dock återigen påpeka att eftersom Mariefredsnämnden inte kan påverka elev pengens storlek, ( den beslutas av BUN och fastställs av KS/KF) så kommer konsekvensbeskrivningen helt fel i tiden. Konsekvensbeskrivningen bör komma innan ramen för BUN fastslås eller åtminstone innan detaljbudgeten för Buns olika verksamheter bestäms.
Mariefredsnämnden uttalade även detta i sitt svar på medborgarförslaget om konsekvensbeskrivningar
Mvh
Lillemor
Barn konsekvensanalys av budgetförutsättningarna för 2009.
BUN har fastställt brutto barnelev-pengen för 2009. Nettobeloppen, alltså de belopp som de kommunala verksamheterna får ut är ännu inte fastställt. Den sannolika höjningen av pengen kommer dock troligen att bli
2,4 % för grundskolan och 3,4 % för förskolan.
Mariefredsnämnden har tidigare uttalat att en barnkonsekvensanalys bör göras innan ramarna för respektive nämnd tas så att politiken har en reell möjlighet att utifrån analysen ta beslut. I detta fall kan inte Mariefredsnämnden påverka barn/elevpengen varför en barnkonsekvensanalys kommer alltför sent.
Förskolan
Den aviserade höjningen av elevpengen medför att inga effektiviseringar behöver göras i verksamheten. Med en höjning av barnpengen på 3,4 % kan den förväntade löneuppskrivningen med 4 % för förskollärare och 3,8 % för barnskötare i 2009 års lönerevision genomföras. Ett visst utrymme finns för ytterligare höjning, dock kommer inte den generella nivåökningen av förskollärarlönerna som varit önskvärd att kunna genomföras. Detta gör att rekrytering av behöriga förskollärare försvåras. Brist på behörig personal gör arbetet tyngre och de pedagogiska inslagen färre. Kvaliteten i förskoleverksamheten blir svårare att uppfyllas.
Antalet barn i grupperna ökade under våren 08 för att budgeten skulle kunna hållas. En viss minskning skedde under hösten men fortfarande är antalet barn i många grupper alltför högt. Synpunkter och klagomål från föräldrar pekar på att situationen på vissa förskolor är stökig. När nya lokaler finns tillgängliga kommer antalet barn i grupperna att minska. En förutsättning för detta är dock att personaltätheten också minskar. Generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med en något högre personaltäthet. En ny förskola i Marielund med 6 avdelningar gör förutsättningarna bättre för att kunna fördela personalresursen under dagen så att personaltätheten är högst när barnantalet är högst.
Ytterligare strukturbidrag för längre öppethållande kommer att kunna sökas hos BUN. Endast de förskolor som har längre öppettider kommer att få bidraget.
Mariefredsnämnden har begärt hos BUN att hänsyn skall tas till behov av extra resurser vid uppstart av nya avdelningar – BUN har ännu inte tagit ställning till den begäran. En förutsättning för att verksamheten skall utvecklas positivt är dock att personal och ledning ges förutsättningar att starta upp en ny verksamhet. Tyvärr ser vi idag effekterna av snabba starter av avdelningar där ingen tid funnits för personalen att arbeta ihop sig innan barnen är på plats. Arbetstyngden på förskolans chefer att vid sidan om reguljär verksamhet också starta upp nya förskolor inom befintlig ram gör att deras möjlighet till att stötta verksamheterna sämre vilket leder till sämre arbetsmiljö för personalen vilket i sin tur kan leda till ökad sjukfrånvaro och i förlängningen försämra kvaliteten för barnen.
Stora barngrupper gör att speciellt barn med särskilda behov men utan särskild resurs blir mer utsatta.
Grundskolan
Den aviserade höjningen av elevpengen med 2,4 % möjliggör en bibehållen organisation under vårterminen. Den största effekten på budgeten har dock antalet elever. Inför hösten kommer antalet personer anställda på skolan att vara för många jämfört med den organisation som planeras. Idag är ett antal personer tjänstlediga. Om skolan behöver minska sin personalstyrka beror på om de tjänstlediga kommer tillbaka och på hur många som kommer att läsa på lärarlyftet. Situationen inför hösten beror också på huruvida en ny friskola startar. Ännu har inget besked kommit från skolverket.
De neddragningar av tjänster under våren 2008 som skedde har gjort att antalet speciallärare och assistenter nu är lägre. Detta gör att förutsättningarna för stöd minskar.
SYV resursen på skolan kommer att vara 0,6 under våren.
Mariefredsnämnden uttalade även detta i sitt svar på medborgarförslaget om konsekvensbeskrivningar
Mvh
Lillemor
Barn konsekvensanalys av budgetförutsättningarna för 2009.
BUN har fastställt brutto barnelev-pengen för 2009. Nettobeloppen, alltså de belopp som de kommunala verksamheterna får ut är ännu inte fastställt. Den sannolika höjningen av pengen kommer dock troligen att bli
2,4 % för grundskolan och 3,4 % för förskolan.
Mariefredsnämnden har tidigare uttalat att en barnkonsekvensanalys bör göras innan ramarna för respektive nämnd tas så att politiken har en reell möjlighet att utifrån analysen ta beslut. I detta fall kan inte Mariefredsnämnden påverka barn/elevpengen varför en barnkonsekvensanalys kommer alltför sent.
Förskolan
Den aviserade höjningen av elevpengen medför att inga effektiviseringar behöver göras i verksamheten. Med en höjning av barnpengen på 3,4 % kan den förväntade löneuppskrivningen med 4 % för förskollärare och 3,8 % för barnskötare i 2009 års lönerevision genomföras. Ett visst utrymme finns för ytterligare höjning, dock kommer inte den generella nivåökningen av förskollärarlönerna som varit önskvärd att kunna genomföras. Detta gör att rekrytering av behöriga förskollärare försvåras. Brist på behörig personal gör arbetet tyngre och de pedagogiska inslagen färre. Kvaliteten i förskoleverksamheten blir svårare att uppfyllas.
Antalet barn i grupperna ökade under våren 08 för att budgeten skulle kunna hållas. En viss minskning skedde under hösten men fortfarande är antalet barn i många grupper alltför högt. Synpunkter och klagomål från föräldrar pekar på att situationen på vissa förskolor är stökig. När nya lokaler finns tillgängliga kommer antalet barn i grupperna att minska. En förutsättning för detta är dock att personaltätheten också minskar. Generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med en något högre personaltäthet. En ny förskola i Marielund med 6 avdelningar gör förutsättningarna bättre för att kunna fördela personalresursen under dagen så att personaltätheten är högst när barnantalet är högst.
Ytterligare strukturbidrag för längre öppethållande kommer att kunna sökas hos BUN. Endast de förskolor som har längre öppettider kommer att få bidraget.
Mariefredsnämnden har begärt hos BUN att hänsyn skall tas till behov av extra resurser vid uppstart av nya avdelningar – BUN har ännu inte tagit ställning till den begäran. En förutsättning för att verksamheten skall utvecklas positivt är dock att personal och ledning ges förutsättningar att starta upp en ny verksamhet. Tyvärr ser vi idag effekterna av snabba starter av avdelningar där ingen tid funnits för personalen att arbeta ihop sig innan barnen är på plats. Arbetstyngden på förskolans chefer att vid sidan om reguljär verksamhet också starta upp nya förskolor inom befintlig ram gör att deras möjlighet till att stötta verksamheterna sämre vilket leder till sämre arbetsmiljö för personalen vilket i sin tur kan leda till ökad sjukfrånvaro och i förlängningen försämra kvaliteten för barnen.
Stora barngrupper gör att speciellt barn med särskilda behov men utan särskild resurs blir mer utsatta.
Grundskolan
Den aviserade höjningen av elevpengen med 2,4 % möjliggör en bibehållen organisation under vårterminen. Den största effekten på budgeten har dock antalet elever. Inför hösten kommer antalet personer anställda på skolan att vara för många jämfört med den organisation som planeras. Idag är ett antal personer tjänstlediga. Om skolan behöver minska sin personalstyrka beror på om de tjänstlediga kommer tillbaka och på hur många som kommer att läsa på lärarlyftet. Situationen inför hösten beror också på huruvida en ny friskola startar. Ännu har inget besked kommit från skolverket.
De neddragningar av tjänster under våren 2008 som skedde har gjort att antalet speciallärare och assistenter nu är lägre. Detta gör att förutsättningarna för stöd minskar.
SYV resursen på skolan kommer att vara 0,6 under våren.
Familjehem
Sedan 18 år arbetar vi med att ta emot barn i vår familj, som av olika orsaker inte kan bo kvar i sin familj.
Under de senaste åren har vi märkt att efterfrågan bara ökar.
Kommunerna jobbar hårt för att utreda de få familjer som kan tänka sig att göra detta "Jobb".
Vi ser också att det växer upp företag som har familjehem i sitt företag som erbjuder sina tjänster för kommuner som inte har hittat lämpliga familjer.
Under de senaste året har några av dessa företag besökt oss för att marknadsföra sin idé till oss.
Vi har inte nappat på detta, eftersom vi har ett väldigt bra samarbete med kommunerna direkt.
På radio sörmland idag så pratar man om att kommunerna slåss om familjehemmen.
http://www.sr.se/sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=2493015
Hård dragkamp om familjehemmen
Det finns för få familjehem i Sörmland. Många barn och ungdomar med trassliga hemförhållanden får vänta längre än vad som är lämpligt. Det här har vi rapporterat om tidigare.Bristen på familjehem har gjort att konkurrensen om de redan godkända hemmen har hårdnat mellan kommunerna.
Gå gärna in och läs och fundera på om ni/du i er familj skulle kunna tänka er att bli familjehem.
http://familjehemmet.se/Ersattningar_2009.pdf
Under de senaste åren har vi märkt att efterfrågan bara ökar.
Kommunerna jobbar hårt för att utreda de få familjer som kan tänka sig att göra detta "Jobb".
Vi ser också att det växer upp företag som har familjehem i sitt företag som erbjuder sina tjänster för kommuner som inte har hittat lämpliga familjer.
Under de senaste året har några av dessa företag besökt oss för att marknadsföra sin idé till oss.
Vi har inte nappat på detta, eftersom vi har ett väldigt bra samarbete med kommunerna direkt.
På radio sörmland idag så pratar man om att kommunerna slåss om familjehemmen.
http://www.sr.se/sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=2493015
Hård dragkamp om familjehemmen
Det finns för få familjehem i Sörmland. Många barn och ungdomar med trassliga hemförhållanden får vänta längre än vad som är lämpligt. Det här har vi rapporterat om tidigare.Bristen på familjehem har gjort att konkurrensen om de redan godkända hemmen har hårdnat mellan kommunerna.
Gå gärna in och läs och fundera på om ni/du i er familj skulle kunna tänka er att bli familjehem.
http://familjehemmet.se/Ersattningar_2009.pdf
söndag, december 07, 2008
Skolinspektionen lite nummer
Här kommer lite siffror och bokstäver för er som undrar hur det går.
Nästa vecka är redan full av aktiviteter.
Nr: Dnr 41-2008:545
Nr Dnr 41-2008-546
Det kommer säkert några fler.
Hoppas att det är vinst på dessa nummer
Nästa vecka är redan full av aktiviteter.
Nr: Dnr 41-2008:545
Nr Dnr 41-2008-546
Det kommer säkert några fler.
Hoppas att det är vinst på dessa nummer
lördag, december 06, 2008
Till Mariefredsnämnden
Mariefred 2008-12-06
För kännedom
Inför beslut om mål och budget 2009
Till:
Mariefredsnämndens samtliga politiker och tjänstemän.
Med anledning av beslutet om att barnkonsekvensanalyser, enligt barnombudsmannens modell, skall göras och användas som underlag inför beslut inom skola eller barnomsorg som innebär förändringar för – och kan påverka barnen. Konsekvensbeskrivningar bör göras innan budgetramarna för respektive nämnd är beslutade.
Barnkonsekvensanalyser enligt barnombudsmannens modell utgår ifrån följande frågor:
Vad säger barnkonventionen?
Vad säger barn och unga?
Vad säger gällande lagstiftning?
Vad säger aktuell forskning/aktuella utvärderingar?
Beprövad erfarenhet
Rådande praxis
Modellen är ett sätt att omsätta barnkonventionen i handling. I modellen prövas barns bästa mot dessa 6 frågor enligt ovan.
Hänvisar till följande:
BUN/2008:86-710 BUN § 133 2008-09-17
MFN/208:59-710 MFN § 91 2008-06-10
KF § 80 2008-04-28
Har nu läst handlingarna till Mariefredsnämndens möte den 9/12 och då jag finner att konsekvensbeskrivningarna inte finns med i de offentliga handlingar som finns på http://www.strangnas.se/
Jag vill genom detta brev att Mariefredsnämnden skickar mig den efterfrågade konsekvensbeskrivningen enligt barnombudsmannens modell.
Angående föräldraenkäten 2008 vill jag härmed framföra att 43 av 330 svar inte kan ligga till grund för hur många som är nöjda med verksamheten eller ens att vara i närheten för att dra några slutsatser eller påståenden om hur saker förhåller sig.
Förutsättningarna att mäta kvalitén på barnens eller föräldrarnas syn på verksamheten kan alltså inte vägas in på några punkter som rör barns bästa eller hur vi ser på att man nått upp till målen som nämns i redovisningen inför Mål och budget 2009.
Kvalitetsenkäten från vt-07Kvalitetsenkäten till föräldrarna Vt. 07 skickades ut sent från kommunen på grund av problem med enkätverktyget. Svarsfrekvensen blev därför lägre än vanligt. Nöjdhetsgraden var dock mycket hög bland de föräldrar som svarade, mer än 96 % av föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten.Hur många som svarade framgår inte i handlingen.Hämtat från Mariefredskontoret MFN Dnr: 2007:049-042
Vi hänvisar även till den konsekvensanalys som personalen på samtliga förskolor i Mariefred ställde till Mariefredsnämnden 2008-02-12 samt
MFN 2008-03-11 MFN § 39
Är dessa konsekvenser inte längre ett faktum.
Vill också hänvisa till Barns rättigheter
Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan reservation på någon punkt.Syftet är bl a att ha ett barnperspektiv i alla beslut som rör barn. Av de viktigaste grundpelarna som regeringen lyfter fram finns:
artikel 3: Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande som rör barn och unga.
artikel 12: Barn och unga skall ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.
Regeringen har i sin strategi (skr 2003/04:47 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN: s konvention om barnets rättigheter) påtalat att kommuner bör inrätta ett system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet.
1996 beslutade Strängnäs kommunfullmäktige att arbeta utifrån barnkonventionen.
Med vänlig hälsning Catarina Hellmark-Eriksson
För kännedom
Inför beslut om mål och budget 2009
Till:
Mariefredsnämndens samtliga politiker och tjänstemän.
Med anledning av beslutet om att barnkonsekvensanalyser, enligt barnombudsmannens modell, skall göras och användas som underlag inför beslut inom skola eller barnomsorg som innebär förändringar för – och kan påverka barnen. Konsekvensbeskrivningar bör göras innan budgetramarna för respektive nämnd är beslutade.
Barnkonsekvensanalyser enligt barnombudsmannens modell utgår ifrån följande frågor:
Vad säger barnkonventionen?
Vad säger barn och unga?
Vad säger gällande lagstiftning?
Vad säger aktuell forskning/aktuella utvärderingar?
Beprövad erfarenhet
Rådande praxis
Modellen är ett sätt att omsätta barnkonventionen i handling. I modellen prövas barns bästa mot dessa 6 frågor enligt ovan.
Hänvisar till följande:
BUN/2008:86-710 BUN § 133 2008-09-17
MFN/208:59-710 MFN § 91 2008-06-10
KF § 80 2008-04-28
Har nu läst handlingarna till Mariefredsnämndens möte den 9/12 och då jag finner att konsekvensbeskrivningarna inte finns med i de offentliga handlingar som finns på http://www.strangnas.se/
Jag vill genom detta brev att Mariefredsnämnden skickar mig den efterfrågade konsekvensbeskrivningen enligt barnombudsmannens modell.
Angående föräldraenkäten 2008 vill jag härmed framföra att 43 av 330 svar inte kan ligga till grund för hur många som är nöjda med verksamheten eller ens att vara i närheten för att dra några slutsatser eller påståenden om hur saker förhåller sig.
Förutsättningarna att mäta kvalitén på barnens eller föräldrarnas syn på verksamheten kan alltså inte vägas in på några punkter som rör barns bästa eller hur vi ser på att man nått upp till målen som nämns i redovisningen inför Mål och budget 2009.
Kvalitetsenkäten från vt-07Kvalitetsenkäten till föräldrarna Vt. 07 skickades ut sent från kommunen på grund av problem med enkätverktyget. Svarsfrekvensen blev därför lägre än vanligt. Nöjdhetsgraden var dock mycket hög bland de föräldrar som svarade, mer än 96 % av föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten.Hur många som svarade framgår inte i handlingen.Hämtat från Mariefredskontoret MFN Dnr: 2007:049-042
Vi hänvisar även till den konsekvensanalys som personalen på samtliga förskolor i Mariefred ställde till Mariefredsnämnden 2008-02-12 samt
MFN 2008-03-11 MFN § 39
Är dessa konsekvenser inte längre ett faktum.
Vill också hänvisa till Barns rättigheter
Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan reservation på någon punkt.Syftet är bl a att ha ett barnperspektiv i alla beslut som rör barn. Av de viktigaste grundpelarna som regeringen lyfter fram finns:
artikel 3: Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande som rör barn och unga.
artikel 12: Barn och unga skall ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.
Regeringen har i sin strategi (skr 2003/04:47 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN: s konvention om barnets rättigheter) påtalat att kommuner bör inrätta ett system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet.
1996 beslutade Strängnäs kommunfullmäktige att arbeta utifrån barnkonventionen.
Med vänlig hälsning Catarina Hellmark-Eriksson
Ständiga förbättringar?
Jens Persson som är politiskt ansvarig för personalfrågor tycker det är bra med omsättning av personal inom kommunen. Det förklarar situationen med den strida ström av avhopp/petningar bland cheferna inom Samhällsbyggnadskontoret.
”Det är sunt att det inte är samma människor som sitter i chefsställning år efter år.” säger han i dagens EK/ST.
Redan idag tillämpar man tidsbegränsade chefsförordnanden, så det kan ju inte vara något stort bekymmer, problemet är snarare att personal flyr från kommunen.
Nog borde väl karl’n ha så mycket självkritik att han ser det motsägelsefulla i den personalpolitik han företräder och de målsättningar man satt upp i majoritetens programförklaring.
”Tydligt politiskt ledarskap” och ” Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats”
Visserligen månar han om att Sevab ska få arbetsro och inte besväras av några utredningar, så till den grad att han vill riva upp beslut därom i KF. Men egna, dvs ännu inte bolagiserade verksamheter visas inte samma hänsyn. Park & Gatuenheten t.ex har under de sista 4,5 åren (bortsett från period på 3 mån under våren 2007) varit under ständig konsultutredning och omorganisation. Där är det ingen som värnar om arbetsro trots fagra löften från den nytillträdda majoriteten i våras.
Park & Gatuenheten ska nu riggas för att möta en konkurrensutsättning säger Jens Persson i en artikel tidigare under veckan, samtidigt som enheten tilldelas en investeringsbudget på 1,9 milj kronor. Man kommer osökt att tänka på pojken som säger till handlar´n att han vill ha för 10 öre frukt, - men inte för många meloner tack!
Vidare i dagens tidning säger Persson ”När det gäller personalfrågor är vi inte nummer ett på alla plan idag. Men vi ska vara nummer ett i framtiden.”
Då är det dags att börja arbeta för det nu, och ett tydligt politiskt ledarskap vore nog lämplig början på det arbetet.
”Det är sunt att det inte är samma människor som sitter i chefsställning år efter år.” säger han i dagens EK/ST.
Redan idag tillämpar man tidsbegränsade chefsförordnanden, så det kan ju inte vara något stort bekymmer, problemet är snarare att personal flyr från kommunen.
Nog borde väl karl’n ha så mycket självkritik att han ser det motsägelsefulla i den personalpolitik han företräder och de målsättningar man satt upp i majoritetens programförklaring.
”Tydligt politiskt ledarskap” och ” Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats”
Visserligen månar han om att Sevab ska få arbetsro och inte besväras av några utredningar, så till den grad att han vill riva upp beslut därom i KF. Men egna, dvs ännu inte bolagiserade verksamheter visas inte samma hänsyn. Park & Gatuenheten t.ex har under de sista 4,5 åren (bortsett från period på 3 mån under våren 2007) varit under ständig konsultutredning och omorganisation. Där är det ingen som värnar om arbetsro trots fagra löften från den nytillträdda majoriteten i våras.
Park & Gatuenheten ska nu riggas för att möta en konkurrensutsättning säger Jens Persson i en artikel tidigare under veckan, samtidigt som enheten tilldelas en investeringsbudget på 1,9 milj kronor. Man kommer osökt att tänka på pojken som säger till handlar´n att han vill ha för 10 öre frukt, - men inte för många meloner tack!
Vidare i dagens tidning säger Persson ”När det gäller personalfrågor är vi inte nummer ett på alla plan idag. Men vi ska vara nummer ett i framtiden.”
Då är det dags att börja arbeta för det nu, och ett tydligt politiskt ledarskap vore nog lämplig början på det arbetet.
fredag, december 05, 2008
En sammanfattning
MFN § 2 2007-01-23
Öppna sammanträden
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar
Att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten.
________________________
Ordföranden Arne Arvidsson (m) föreslår att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten med möjlighet att ställa frågor på ärenden i föredragningslistan.
________________________ Sändlista
UAK
MFN § 18
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp) framför att nämnden, vid ett kommande sammanträde, bör diskutera vad ”reellt medborgarinflytande” innebär. Arne Arvidsson (m) instämmer och menar att det är viktigt att Mariefredsborna upplever en förändring i och med Mariefredsnämndens tillkomst.
MFN § 46
Preliminär ärendelista kommande nämndsammanträden
Dag Bremberg (mfp) påminner om att diskussion om medborgarinflytande utlovats i nämnden.
MFN § 16
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp)
Efterlyser åtgärder som, genom Mariefredsnämnden, kan ge ett reellt medborgarinflytande.
Frågan tas upp som egen punkt vid nämndens nästa beredningsmöte.
MFN § 49 MFN 2008:34-001
Motion om att beslutet om politisk organisation rivs upp, yttrande
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar att
1. Godkänna Mariefredskontorets förslag till yttrande.
2. Avstyrka motionen.
Bakgrund
David Aronsson (v) och Ebbe Ollman (v) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att beslut om en politisk organisation med en egen Mariefredsnämnd bör rivas upp så snart som möjligt och att Mariefredsnämnden omvandlas till ett kommundelsråd.
Kommunfullmäktige beslutade 2006-06-19 § 125, att från och med den 1 januari 2007 införa en beslutande Mariefredsnämnd under Kommunfullmäktige, parallellstäld med övriga nämnder. Nämnden skall utvärderas efter tre år. Syftet var att öka möjligheter till inflytande och bestämmande för Mariefredsborna i de frågor som rör Mariefred.
MFN § 62 Anmälningsärenden 2008-04-15
- Catarina Hellmark-Eriksson, Skrivelser särskilda mål för Mariefredsnämnden.
MFN § 91 MFN 2008:59-710
Konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
Föreslå barn- och utbildningsnämnden att bifalla medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras INNAN ramarna för respektive nämnd är beslutade.
MFN § 106 2008-06-10
Anmälningsärenden
Skrivelser:
- Catarina Hellmark-Eriksson 2008-05-28. personalsituationen på förskolorna.
MFN § 168
Anmälningsärenden:
Protokollsutrag KF 2008-10-20 KF § 198
Upprättande av barnchecklista medborgarförslag
David Aronsson: Mariefredsnämnden... varför den inte ska vara kvar
Sammanfattning av mig medborgaren Cattis
Greppa ett reellt medborgarinflytande
Och så till sist Mariefredsnämnden sammanträder återstående datum under vintern 2008: 9 december. OBS! Detta sammanträde kommer efter inledande frågestund att vara stängt för allmänheten.
Allt detta går att hitta på http://www.strangnas.se/
Tack för ordet //Cattis
Öppna sammanträden
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar
Att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten.
________________________
Ordföranden Arne Arvidsson (m) föreslår att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten med möjlighet att ställa frågor på ärenden i föredragningslistan.
________________________ Sändlista
UAK
MFN § 18
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp) framför att nämnden, vid ett kommande sammanträde, bör diskutera vad ”reellt medborgarinflytande” innebär. Arne Arvidsson (m) instämmer och menar att det är viktigt att Mariefredsborna upplever en förändring i och med Mariefredsnämndens tillkomst.
MFN § 46
Preliminär ärendelista kommande nämndsammanträden
Dag Bremberg (mfp) påminner om att diskussion om medborgarinflytande utlovats i nämnden.
MFN § 16
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp)
Efterlyser åtgärder som, genom Mariefredsnämnden, kan ge ett reellt medborgarinflytande.
Frågan tas upp som egen punkt vid nämndens nästa beredningsmöte.
MFN § 49 MFN 2008:34-001
Motion om att beslutet om politisk organisation rivs upp, yttrande
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar att
1. Godkänna Mariefredskontorets förslag till yttrande.
2. Avstyrka motionen.
Bakgrund
David Aronsson (v) och Ebbe Ollman (v) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att beslut om en politisk organisation med en egen Mariefredsnämnd bör rivas upp så snart som möjligt och att Mariefredsnämnden omvandlas till ett kommundelsråd.
Kommunfullmäktige beslutade 2006-06-19 § 125, att från och med den 1 januari 2007 införa en beslutande Mariefredsnämnd under Kommunfullmäktige, parallellstäld med övriga nämnder. Nämnden skall utvärderas efter tre år. Syftet var att öka möjligheter till inflytande och bestämmande för Mariefredsborna i de frågor som rör Mariefred.
MFN § 62 Anmälningsärenden 2008-04-15
- Catarina Hellmark-Eriksson, Skrivelser särskilda mål för Mariefredsnämnden.
MFN § 91 MFN 2008:59-710
Konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
Föreslå barn- och utbildningsnämnden att bifalla medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras INNAN ramarna för respektive nämnd är beslutade.
MFN § 106 2008-06-10
Anmälningsärenden
Skrivelser:
- Catarina Hellmark-Eriksson 2008-05-28. personalsituationen på förskolorna.
MFN § 168
Anmälningsärenden:
Protokollsutrag KF 2008-10-20 KF § 198
Upprättande av barnchecklista medborgarförslag
David Aronsson: Mariefredsnämnden... varför den inte ska vara kvar
Sammanfattning av mig medborgaren Cattis
Greppa ett reellt medborgarinflytande
Och så till sist Mariefredsnämnden sammanträder återstående datum under vintern 2008: 9 december. OBS! Detta sammanträde kommer efter inledande frågestund att vara stängt för allmänheten.
Allt detta går att hitta på http://www.strangnas.se/
Tack för ordet //Cattis
Varför hemlighetsmakeri?
Mariefredsnämnden sammanträder återstående datum under vintern 2008: 9 december. OBS! Detta sammanträde kommer efter inledande frågestund att vara stängt för allmänheten.
Sammanträdena äger rum kl. 19.00 i Rådhussalen och inleds med allmänhetens frågor gällande dagens ärenden.
Var inte syftet med Mariefredsnämnden att medborgarna skulle få större insyn i den demokratiska processen? Tydligen saknas formellt taget beslut i KF om att hålla nämndmötena öppna för allmänheten. Har denna miss någon inverkan på redan tagna beslut i nämnder som åhörare bevistat?
Sammanträdena äger rum kl. 19.00 i Rådhussalen och inleds med allmänhetens frågor gällande dagens ärenden.
Var inte syftet med Mariefredsnämnden att medborgarna skulle få större insyn i den demokratiska processen? Tydligen saknas formellt taget beslut i KF om att hålla nämndmötena öppna för allmänheten. Har denna miss någon inverkan på redan tagna beslut i nämnder som åhörare bevistat?
Kallelse inför 2008-12-10 BUN
Kallelse inför 2008-12-10 BUN
Här kommer kallelsen så alla som vill kan läsa, bra inför mötet som Strängnäs föräldranätverk kommer att bevaka.
http://www.humyo.com/F/2512895-272768107
Här kommer kallelsen så alla som vill kan läsa, bra inför mötet som Strängnäs föräldranätverk kommer att bevaka.
http://www.humyo.com/F/2512895-272768107
Nyårslöften eller som vanligt i Strängnäs
Det viktiga i mitt liv är att vilja välja utifrån ett sunt förnuft.
Men jag tror inte att man kommer någon vart om man inte har för avsikt att sätta upp mål som man inte har för avsikt att ens vara i närheten av.
Tomma mål som för mig aldrig kommer i närheten av att vara trovärdiga.
Det skapar inget långsiktigt hållbart förhållningssätt, varken till volymökningar eller att anpassa kostymen om man inte har för avsikt att greppa "volymökningen" en stor ökning av antalet efterfrågade platser på förskolan.
Vill man att Strängnäs ska växa kan det ju inte komma som en ren tillfällighet att det kanske behövs ett större antal nya förskolor.
Folk skaffar barn och bygger man villor så bor det inte bara barnlösa skattebetalare där.
Jag kan inte tycka att det är sunt att det finns lokaler för våra barn som är tillfälliga och åter tillfälliga, där man stoppar in 23 barn mellan 1-5 år. Och att man sedan under vissa tider av dagen tillåter att det är 2 personal på 19 barn.
För mig är det långt till sunt förnuft.
Någon måste sätta ner klacken i backen och bromsa detta elände som fortgår.
För barnen är 2009 ännu ett förlorat år.
Jag tycker inte att vi ännu kan se några effekter av de extra pengar som tillförts gjort min "volym" barn möjlighet att vara på förskolan längre än 15 timmar.
Men jag tror inte att man kommer någon vart om man inte har för avsikt att sätta upp mål som man inte har för avsikt att ens vara i närheten av.
Tomma mål som för mig aldrig kommer i närheten av att vara trovärdiga.
Det skapar inget långsiktigt hållbart förhållningssätt, varken till volymökningar eller att anpassa kostymen om man inte har för avsikt att greppa "volymökningen" en stor ökning av antalet efterfrågade platser på förskolan.
Vill man att Strängnäs ska växa kan det ju inte komma som en ren tillfällighet att det kanske behövs ett större antal nya förskolor.
Folk skaffar barn och bygger man villor så bor det inte bara barnlösa skattebetalare där.
Jag kan inte tycka att det är sunt att det finns lokaler för våra barn som är tillfälliga och åter tillfälliga, där man stoppar in 23 barn mellan 1-5 år. Och att man sedan under vissa tider av dagen tillåter att det är 2 personal på 19 barn.
För mig är det långt till sunt förnuft.
Någon måste sätta ner klacken i backen och bromsa detta elände som fortgår.
För barnen är 2009 ännu ett förlorat år.
Jag tycker inte att vi ännu kan se några effekter av de extra pengar som tillförts gjort min "volym" barn möjlighet att vara på förskolan längre än 15 timmar.
torsdag, december 04, 2008
Blåslampan
Godmorgon!
Jagar Politiker med blåslampa.
Ett budgetunderskott ska inte lösas med fler barn i en barngrupp, säger Catarina Hellmark-Eriksson i Mariefred som kämpar för barnens rätt via bloggar och Strängnäs Föräldranätverk. - Barn blir lätt ett slagträ i ekonomin.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=770588
Jagar Politiker med blåslampa.
Ett budgetunderskott ska inte lösas med fler barn i en barngrupp, säger Catarina Hellmark-Eriksson i Mariefred som kämpar för barnens rätt via bloggar och Strängnäs Föräldranätverk. - Barn blir lätt ett slagträ i ekonomin.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=770588
onsdag, december 03, 2008
Ny lag om skolmaten
Krav på skolmaten kan skrivas in i lag
2008-12-02 http://www.skolmatensvanner.se/
Lagändring om skolmat?Som svar på kraven från flera håll, bland andra Skolmatens Vänner öppnar nu utbildningsminister Jan Björklund för möjligheten att skriva in krav på skolmatens kvalitet i skollagen, skriver Dagens Nyheter.Ett förslag till ny lagtext ska vara klart inom några veckor.
http://www.dn.se/
Publicerad 2 december 2008 09:03
Bara sju skolor i länet klarar nivån Hittills har sju skolor i Stockholms län klarat Livsmedelsverkets och Skolmatens Vänners krav på skolmåltiderna: Tomtbergaskolan, HuddingeSödertörns friskola, HuddingeMaltesholmsskolan, StockholmKårstaskolan, VallentunaSaltsjöbadens samskola, NackaSvenska Interkulturella skolan, StockholmSigfridsborgskolan, Nacka
Kraven handlar bland annat om att det ska finnas grönsaker och frukt, att maten ska ha rätt temperatur, att bullernivån i matsalen ska vara låg och att skollunchen ska serveras tidigast klockan elva.
Skollagen slår i dag enbart fast att maten i grundskolan ska vara avgiftsfri. Efter hård kritik mot dålig mat och för stora skillnader mellan kommunerna är utbildningsminister Jan Björklund nu beredd att i den nya skollagen även skriva in krav om skolmatens näringsinnehåll. Ett förslag till ny lagtext ska presenteras om några veckor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858739
2008-12-02 http://www.skolmatensvanner.se/
Lagändring om skolmat?Som svar på kraven från flera håll, bland andra Skolmatens Vänner öppnar nu utbildningsminister Jan Björklund för möjligheten att skriva in krav på skolmatens kvalitet i skollagen, skriver Dagens Nyheter.Ett förslag till ny lagtext ska vara klart inom några veckor.
http://www.dn.se/
Publicerad 2 december 2008 09:03
Bara sju skolor i länet klarar nivån Hittills har sju skolor i Stockholms län klarat Livsmedelsverkets och Skolmatens Vänners krav på skolmåltiderna: Tomtbergaskolan, HuddingeSödertörns friskola, HuddingeMaltesholmsskolan, StockholmKårstaskolan, VallentunaSaltsjöbadens samskola, NackaSvenska Interkulturella skolan, StockholmSigfridsborgskolan, Nacka
Kraven handlar bland annat om att det ska finnas grönsaker och frukt, att maten ska ha rätt temperatur, att bullernivån i matsalen ska vara låg och att skollunchen ska serveras tidigast klockan elva.
Skollagen slår i dag enbart fast att maten i grundskolan ska vara avgiftsfri. Efter hård kritik mot dålig mat och för stora skillnader mellan kommunerna är utbildningsminister Jan Björklund nu beredd att i den nya skollagen även skriva in krav om skolmatens näringsinnehåll. Ett förslag till ny lagtext ska presenteras om några veckor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858739
Här kommer svar från Jeanette Elgén
Här kommer svar från Jeanette Elgén som är enhetschef för Mariefreds förskoleverksamhet
Fråga 1 och 2
Ja, jag kan påverka hur många barn som placeras i grupperna.
Som förskolechef ansvarar jag för hur enheten organiseras, men jag får inte göra av med mer av våra skattepengar än vad enheten får – d.v.s. uppdrag att ha budget i balans.
Att barnantalet ökat under 2008 beror på att vi anpassade oss till budget 2008 och i samråd med personalen (genom de fackliga företrädarna i samverkansgruppen) ökade vi antalet barn för att få in mer pengar istället för att minska personaltätheten och därmed utgifterna.
Det var ingen som önskade något av alternativen.
Nu har vi haft fulla barngrupper under vårterminen och nu under höstterminen går några grupper med tomma platser. Vi håller på att ser över statistisk för närvarande barn och ska jämföra med samma period förra året. Är inte riktigt klara med det ännu.
Jag är av den uppfattningen att generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.
Därför har jag tillsammans med mina kollegor redan nu börjat planera inför hösten 2009. Då ska vi starta den nya förskolan i Läggesta – Marielunds förskola vilket kommer innebära nya platser och en del omflyttningar av både barn och personal.
Det gör att det är ett bra läge att organisera om i grupperna på våra förskolor till att bli mindre till antalet med motsvarande personaltäthet som idag.
Även om personaltätheten är den samma som idag finns många fördelar i en sådan förändring. Bla Får barnen bättre förutsättningar att skapa relationer och känna sig delaktig i det som händer, lägre ljudnivå då barnen är främsta ljudkällan och mer utrymme i lokalerna.
Den tilltänkta uppskrivningen på 3,5% av elevpengen för 2009 ger inte utrymme för att göra några förbättringar när det gäller tex ökad personaltäthet.
Har inte fått fullständiga siffror ännu och kommer att göra konsekvensanalys under nästa vecka.
Fråga 3 och 4
Hur personalen upplever sin situation varierar självklart. Jag och mina kollegor har en god uppfattning om hur det är ute på förskolorna. Den fackliga samverkansgruppen har i uppdrag att utvärdera deras egen konsekvensbeskrivning som de skrev i början av 2008. Det är avsatt tid på Samverkan 8/10 och den ska vara klar till januari.
Vi träffar arbetslagsledarna varje vecka, har arbetsmiljögrupp(fackliga skyddsombud) 1gång/mån och vi är ute i verksamheterna så mycket vi kan och hinner. Detta gör dock inte att konflikten mellan mål och medel minskar – det leder snarare till ett bra underlag för hur vi på bästa sätt använder de resurser vi får. Sen får vi försöka föra informationen uppåt i organisationen till politikerna som fattar beslut som påverkar vår verksamhet.
De flesta önskar självklart färre barn i grupperna. Många önskar sig utbildade kollegor. Vi kan se att ibland är bristen på utbildad personal en anledning till att det inte fungerar på ett bra sätt. Förutsättningarna är i vissa fall dåliga för att tillsammans arbeta med samspel och relationer i de stora barngrupperna. Där är personalens kompetens avgörande. Vi behöver få in mer utbildad personal och kompetenshöja de som saknar pedagogisk utbildning men har lång erfarenhet.
Våra styrdokument Lpfö98 och Allmänna råd Kvalitet i förskolan menar att en av de viktigaste förutsättningarna i förskolans verksamhet är tillgång till högskoleutbildad personal med inriktning mot de yngre barnen i förskolan. Att i en tid då vi har brist på utbildad personal öka antalet barn i grupperna för att anpassa oss de ekonomiska förutsättningarna är mycket olyckligt – våra styrdokument förespråkar det motsatta.
Fråga 1 och 2
Ja, jag kan påverka hur många barn som placeras i grupperna.
Som förskolechef ansvarar jag för hur enheten organiseras, men jag får inte göra av med mer av våra skattepengar än vad enheten får – d.v.s. uppdrag att ha budget i balans.
Att barnantalet ökat under 2008 beror på att vi anpassade oss till budget 2008 och i samråd med personalen (genom de fackliga företrädarna i samverkansgruppen) ökade vi antalet barn för att få in mer pengar istället för att minska personaltätheten och därmed utgifterna.
Det var ingen som önskade något av alternativen.
Nu har vi haft fulla barngrupper under vårterminen och nu under höstterminen går några grupper med tomma platser. Vi håller på att ser över statistisk för närvarande barn och ska jämföra med samma period förra året. Är inte riktigt klara med det ännu.
Jag är av den uppfattningen att generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.
Därför har jag tillsammans med mina kollegor redan nu börjat planera inför hösten 2009. Då ska vi starta den nya förskolan i Läggesta – Marielunds förskola vilket kommer innebära nya platser och en del omflyttningar av både barn och personal.
Det gör att det är ett bra läge att organisera om i grupperna på våra förskolor till att bli mindre till antalet med motsvarande personaltäthet som idag.
Även om personaltätheten är den samma som idag finns många fördelar i en sådan förändring. Bla Får barnen bättre förutsättningar att skapa relationer och känna sig delaktig i det som händer, lägre ljudnivå då barnen är främsta ljudkällan och mer utrymme i lokalerna.
Den tilltänkta uppskrivningen på 3,5% av elevpengen för 2009 ger inte utrymme för att göra några förbättringar när det gäller tex ökad personaltäthet.
Har inte fått fullständiga siffror ännu och kommer att göra konsekvensanalys under nästa vecka.
Fråga 3 och 4
Hur personalen upplever sin situation varierar självklart. Jag och mina kollegor har en god uppfattning om hur det är ute på förskolorna. Den fackliga samverkansgruppen har i uppdrag att utvärdera deras egen konsekvensbeskrivning som de skrev i början av 2008. Det är avsatt tid på Samverkan 8/10 och den ska vara klar till januari.
Vi träffar arbetslagsledarna varje vecka, har arbetsmiljögrupp(fackliga skyddsombud) 1gång/mån och vi är ute i verksamheterna så mycket vi kan och hinner. Detta gör dock inte att konflikten mellan mål och medel minskar – det leder snarare till ett bra underlag för hur vi på bästa sätt använder de resurser vi får. Sen får vi försöka föra informationen uppåt i organisationen till politikerna som fattar beslut som påverkar vår verksamhet.
De flesta önskar självklart färre barn i grupperna. Många önskar sig utbildade kollegor. Vi kan se att ibland är bristen på utbildad personal en anledning till att det inte fungerar på ett bra sätt. Förutsättningarna är i vissa fall dåliga för att tillsammans arbeta med samspel och relationer i de stora barngrupperna. Där är personalens kompetens avgörande. Vi behöver få in mer utbildad personal och kompetenshöja de som saknar pedagogisk utbildning men har lång erfarenhet.
Våra styrdokument Lpfö98 och Allmänna råd Kvalitet i förskolan menar att en av de viktigaste förutsättningarna i förskolans verksamhet är tillgång till högskoleutbildad personal med inriktning mot de yngre barnen i förskolan. Att i en tid då vi har brist på utbildad personal öka antalet barn i grupperna för att anpassa oss de ekonomiska förutsättningarna är mycket olyckligt – våra styrdokument förespråkar det motsatta.
Mariefredsnämnden December
Mål och budget för Mariefredsnämnden 2009
Läs verksamhetsmål
Åtgärder
Förutsättningar och utveckling
Någon konsekvensanalys ser jag inte till
http://www.strangnas.se/documents/Kallelser%20&%20protokoll/06%20Mariefredsnämnd/12%20December/03.%20Mål%20och%20budget%20för%20Mariefredsnämnden%202009.pdf
Läs verksamhetsmål
Åtgärder
Förutsättningar och utveckling
Någon konsekvensanalys ser jag inte till
http://www.strangnas.se/documents/Kallelser%20&%20protokoll/06%20Mariefredsnämnd/12%20December/03.%20Mål%20och%20budget%20för%20Mariefredsnämnden%202009.pdf
måndag, december 01, 2008
Viktiga frågor
Idag skickade jag ett mail till en enhetschef i en kommundel.
Nu väntar jag på svar!
Viktiga frågor:
Kan du påverka hur många barn som placeras i grupperna?
Vad är anledningen till att ni placerar i förhållande så många barn i en grupp?
Vilken roll och ansvar har du för hur många barn som placeras i grupperna?
Hur tror du att pedagogerna upplever sin arbetssituation?
Vilka kunskaper anser du att pedagoger idag behöver för att deras arbete i allt större barngrupper ska anpassas?
Nu väntar jag på svar!
Viktiga frågor:
Kan du påverka hur många barn som placeras i grupperna?
Vad är anledningen till att ni placerar i förhållande så många barn i en grupp?
Vilken roll och ansvar har du för hur många barn som placeras i grupperna?
Hur tror du att pedagogerna upplever sin arbetssituation?
Vilka kunskaper anser du att pedagoger idag behöver för att deras arbete i allt större barngrupper ska anpassas?
Stora barngrupper
Det är svårt för personalen att hinna uppmärksamma varje barn varje dag i en stor barngrupp.
Stora barngrupper leder också till.
• Att det lättare blir så att de "starka", högljudda individerna får mest uppmärksamhet,
medan de tysta, lugna inte får ta lika mycket plats. I all stress tas det för givet att de
trivs - för att de inte klagar.
• Att barnen i en stor barngrupp är mer lämnade åt att klara sig själva.
• Att många barn och få vuxna ställer stora krav på den vuxne.
• Att det blir svårare för den vuxne att bemöta varje barn på rätt sätt.
• Att det blir svårare för personalen att påverka gruppklimatet.
• Att det blir svårare för personalen att nå upp till målen i läroplanen.
• Sämre möjligheter för personalen att dela upp barnen i mindre grupper.
• Större risk att olyckor händer, då personalen inte kan övervaka hur många barn som
helst samtidigt.
• Svårare för personalen att hinna med och dokumentera alla barn, som de ska göra!
• Svårare för personalen att hinna med en bra och kontinuerlig föräldrakontakt om
barngruppen är stor och dessutom har många barn har i dag skilda föräldrar, där båda
hushållen bör få samma information om barnet.
Bakom den dagliga verksamheten på en förskola ska det finnas en pedagogik och en tanke,
allt för att barnen ska utvecklas optimalt. Det behövs därför utbildad personal, som har
kunskap om barns utveckling, för att bedriva pedagogiskt arbete på förskolan.
Idag är det en brist på utbildad personal inom förskolan, det är därför viktigt att kommunen är
konkurrenskraftig i rekryteringsprocessen. Kommunen måste ta ansvar för att nyrekrytera och
behålla den personal som finns.
http://www.barneniosteraker.se/files/negativaeffekter.pdf
Stora barngrupper leder också till.
• Att det lättare blir så att de "starka", högljudda individerna får mest uppmärksamhet,
medan de tysta, lugna inte får ta lika mycket plats. I all stress tas det för givet att de
trivs - för att de inte klagar.
• Att barnen i en stor barngrupp är mer lämnade åt att klara sig själva.
• Att många barn och få vuxna ställer stora krav på den vuxne.
• Att det blir svårare för den vuxne att bemöta varje barn på rätt sätt.
• Att det blir svårare för personalen att påverka gruppklimatet.
• Att det blir svårare för personalen att nå upp till målen i läroplanen.
• Sämre möjligheter för personalen att dela upp barnen i mindre grupper.
• Större risk att olyckor händer, då personalen inte kan övervaka hur många barn som
helst samtidigt.
• Svårare för personalen att hinna med och dokumentera alla barn, som de ska göra!
• Svårare för personalen att hinna med en bra och kontinuerlig föräldrakontakt om
barngruppen är stor och dessutom har många barn har i dag skilda föräldrar, där båda
hushållen bör få samma information om barnet.
Bakom den dagliga verksamheten på en förskola ska det finnas en pedagogik och en tanke,
allt för att barnen ska utvecklas optimalt. Det behövs därför utbildad personal, som har
kunskap om barns utveckling, för att bedriva pedagogiskt arbete på förskolan.
Idag är det en brist på utbildad personal inom förskolan, det är därför viktigt att kommunen är
konkurrenskraftig i rekryteringsprocessen. Kommunen måste ta ansvar för att nyrekrytera och
behålla den personal som finns.
http://www.barneniosteraker.se/files/negativaeffekter.pdf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)