söndag, november 30, 2008

Efterlevs besluten i Strängnäs kommun

Mariefred 2008-09-30

Till Mariefredsnämndens
Samtliga politiker och tjänstemän

Hej!

Då jag känner att svaren jag fick inte var tillfredställande ställer jag en del av frågorna igen.
Och hoppas att jag nu kan få svar på mina frågor.

Personalens och enhetschefernas beskrivning av effekterna budget 2008 är dessa nu inte längre ett faktum inför den kommande budgeten 2009?

Kommunfullmäktige klubbade före sommaren budgeten med ramar för Mariefredsnämnden liksom på BUN. Kan man inte redan nu se vilka effekter och konsekvenser som blir till följd och redan nu räkna ut hur personaltäthet o gruppstorlekar förändras, även om man inte vet
exakt på kronan vad elevpengen blir per barn?

Kommer en ny konsekvensbeskrivning göras innan budget för 2009 godkänts?

Här kommer ett svar från Mariefredskontoret

Svar: Eftersom Mariefreds förskolas budget helt bygger på den tilldelade elevpengen som fastställs av Barn- och utbildningsnämnden kommer inte någon konsekvensbeskrivning att kunna göras av verksamheten här innan beslut är fattat. En konsekvensbeskrivning av den beslutade budgeten kommer att göras.Det här svaret funderar jag mycket över.Hur tar man tills sig besluten som tagits sedan tidigare i nämnden.

Medborgarförslag – konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
2008-06-10 Mariefredsnämnden har i yttrande tillstyrkt medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras innan ramarna för respektive nämnd är beslutade.

I sammanfattningen kan man också läsa att barnkonsekvensbeskrivningar i enlighet med barnombudsmannens modell bör tillämpas i samband med Mariefredsnämndens barn och utbildningsnämndens budgetarbete och i andra ärenden som innebär förändringar för barn.

Anser nog att det svar som jag fick inte tog hänsyn till att barnperspektivet inte har beaktats enligt barnombudsmannens modell eftersom man efter beslutet kommer att redogöra för vilka konsekvenser det blir att den tilldelade budgeten.

Medborgarförslaget man har beslutat om fyller här ingen mening.

Vilka/vem skall se till att redan fattade beslut efterlevs?

Vilket för mig betyder att man inte beaktar barns bästa enligt barnombudsmannens modell och att man redan hösten 2007 har beskrivit konsekvenser av de allt mindre tilldelade ramarna för skola och förskola i Mariefred.

Genom detta brev vill jag uppmärksamma att Mariefredsnämnden inte kommer att kunna leva upp till de mål som finns för förskolan. Kan inte se att konsekvenserna har ändrats, varken mindre barngrupper eller en ökning av personaltätheten.

lördag, november 29, 2008

Budget och utveckling

Utvecklas förskolans kvalitetsarbete 2009?

fredag, november 28, 2008

Vem bär ansvaret

Vem ansvarar för att det finns tillräckliga medel så att våra pedagoger kan fullfölja det pedagogiska uppdraget, som skall bidra till goda uppväxtvillkor?

Allt större grupper på fritids oroar

Skolverket vill att regeringen nu ska se över fritidsverksamheten ute på skolorna. Grupperna blir allt större på fritidshemmen och eftersom trenden inte bryts, så är Skolverket oroade över kvalitén på verksamheten. De flesta sömländska kommuner har mellan 30 och 40 barn i fritidsgrupperna.

Antal barn i genomsnitt i fritidsgrupperna i länet
Oxelösund 62,8*
Strängnäs 42,0
Eskilstuna 41,2
Katrineholm 39,9
Flen 39,7
Trosa 34,2
Vingåker 31,6
Nyköping 29,3
Gnesta 24,1
* Många av barnen i Oxelösund är inte där samtidigt och det är inte fler barn per fritidspedagog än på flera andra skolor i länet.

Källa:
http://www.sr.se/sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=2472923

torsdag, november 27, 2008

Viktigt med modersmålsundervisning

Bättre studieresultat för elever som deltar i modersmålsundervisning
Närmare en femtedel, ca 155 000, av landets grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska. Kvalitén och synen på undervisningen för elever med annat modersmål varierar stort mellan olika skolor. Samtidigt visar Skolverkets nya utvärderingsstudie att elever som deltar i modersmålsundervisning når bättre studieresultat än genomsnittet. Sambandet är tydligt men undervisningen är frivillig och elevers motivation kan till viss del påverka resultaten.

http://www.skolverket.se/sb/d/2006/a/14181;jsessionid=3ABE49BD4A4EE96962C73AC8EDC0E2A0

Förhoppningsvis för barns bästa

Här kommer lite frågor som jag fått svar på från Mariefredskontoret.

För att lösa krisen på förskolorna så gjorde man överinskrivningar i barngrupperna med 1-2 barn mer per avdelning.

Fråga: Är dessa överinskrivningar nu accepterade som permanenta placeringar?

Svar: Resurstilldelningen styr antalet barn i barngrupperna. Självfallet eftersträvas ett lägre antal men det är i dagsläget inte möjligt. Förskolans ledning har uppdraget att bedriva bästa möjliga verksamhet men inom givna ekonomiska ramar.

Vilken storlek på barngrupperna är rimligt för att få en bra miljö för dom som vistas och verkar i lokalerna?

Svar: En bra arbetsmiljö beror även mycket på personalens utbildning och sammansättning, barngruppernas sammansättning och vistelsetiden för de olika barnen.

Kommer en ny konsekvensbeskrivning göras innan budget för 2009 godkänts

Svar: Eftersom Mariefreds förskolas budget helt bygger på den tilldelade elevpengen som fastställs av Barn- och utbildningsnämnden kommer inte någon konsekvensbeskrivning att kunna göras av verksamheten här innan beslut är fattat. En konsekvensbeskrivning av den beslutade budgeten kommer att göras.

Kommer man ta hänsyn till barns bästa?

Svar: Barnens bästa är förhoppningsvis alltid i blickpunkten, både för politiker och tjänstemän.


Sitter här och funderar på hur konsekvensanalysen kommer att se på Mariefredsnämndens möte i December.

Kommer man en gång till att överinskriva barn på avdelningarna eller dra ned på personal för att anpassa kostymen.

Finns det några alternativ kvar

Vilka fler möjligheter finns

Finns det en lösning för våra barns tillvaro i verksamheterna.

Så låt oss hoppas att att man nu har lyckats undanröja de faktiska problemen som vi fortfarande drabbas av i vår vardag.

För personalen som vill göra ett bra jobb.

Jag kan inte tänka mig att arbetskläder eller högre lön kan få personalen att stanna kvar.

Hur personalen ska kunna få möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget är för mig en gåta, inte med de förutsättningarna som finns i dag.

Just nu är det omöjligt tycker jag ivarjefall.

Personalen slog larm, men vad har hänt sedan dess.......

tisdag, november 25, 2008

Barnombudsmannen

”Barnombudsmannen ska skärpa uppföljningen”

I Sverige lever närmare 2 miljoner barn och ungdomar under 18 år. Som alla andra i vårt samhälle påverkas deras liv av beslut som fattas av makthavare och tjänstemän: Vem ska vara personlig assistent åt barnet med funktionsnedsättning? Hur ska kommunikationer utformas så att barnen inte korsar en farlig väg? Vad tycker barnet som socialtjänsten vill placera i familjehem eller på institution? Hur tror barnen att skolmiljön kan bli bättre och tryggare?

Detta kan man läsa mera om på följande länk:
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=7222

I en femtedel av Sveriges kommuner saknas barnperspektivet helt. I fyra av fem kommuner har barn och unga litet eller inget inflytande över samhällsplaneringen. Särskilt allvarligt, med tanke på de ibland livsavgörande beslut som fattas, är att barnens perspektiv saknas i socialtjänsten i nästan hälften av kommunerna.


Ett fåtal landsting arbetar systematiskt med konsekvensanalyser innan de fattar beslut som rör barn och unga. Få landstingspolitiker frågar efter barns och ungas åsikter.


Kunskapen och intresset för frågor om barnets rättigheter är generellt liten hos länsstyrelserna och man lyssnar inte regelmässigt till barn och unga som själva är föremål för institutionsvård eller andra socialtjänstinsatser.


Inför 2007 fick 26 myndigheter regeringsuppdrag eller krav på återrapportering till regeringen i frågor som rör barnkonventionen. Uppseendeväckande nog har tio av dessa myndigheter varken fattat beslut om att arbeta med barnkonventionen eller att skriva in detta i sina styrdokument.

Mycket mera finns att läsa om de tuffare tagen som barnombudsmannen tänker ta tag i och jobba med.
Heja heja Fredrik Malmberg
www.bo.se

söndag, november 23, 2008

Anmälan nr 3 till Skolinspektionen

Anmälan till Skolinspektionen mot Strängnäs kommun Förskoleverksamheten Stallarholmens Förskola.

Stallarholmens förskola består av 7 avdelningar, 4 avdelningar för barn i åldrarna ett till tre år och 3 för barn i åldrarna fyra till fem år. Sammanlagt finns 19,36 heltidsanställda pedagoger. Sammanlagda summan redovisas då vi fått följande kommentar ifrån skolledningen vid förfrågan om personaltätheten. ”Det går inte att dela upp det per avdelning då avdelningarna samarbetar så mycket genom ”hopslagningar” vid dagens början och slut”. Personalen är mycket kompetent och erfaren, och omtyckt av såväl barnen som föräldrarna. De föräldrar som haft sina barn på förskolan under flera år har kunnat bevittna en kontinuerlig minskning av resurser över åren och därmed en sänkning av kvalitén. Personalen får trots sina höga ambitioner allt svårare att leva upp till läroplanens mål.

Vi anser att anledningen till detta är att Strängnäs kommun inte tilldelar förskolan tillräckligt med ekonomiska medel och i och med detta inte möjliggör för förskolan att leva upp till målsättningarna i läroplanen. Barngruppens storlek styrs av de ekonomiska sparkraven som kommunen har. För budgeten 2009 gjordes en vad bildningschefen för Strängnäs kommun Frank Stoor kallas för konsekvens analys, som inte delgavs Barn och ungdomsnämnden förrän vid sittande bord, dvs. strax innan beslut togs, se bilaga

Strängnäs kommun gör ingen pedagogisk konsekvens utredning innan beslut fattas som påverkar personal täthet, gruppstorlek respektive gruppsammansättning på en förskola.

Kommunen följer inte upp och utvärderar vilken betydelse personaltätheten samt barnsgruppens storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Enligt förskolans läroplan bör utomhusvistelse ge möjligheter till lek och andra aktiviteter i planerad miljö och i naturmiljö. Barnen på förskolan har begränsningar i detta.

Kommunen verkar inte ha en intention av att minska barnsgruppens storlek utan den snarare ökar för att få ihop ekonomin.

Även förskolepersonalen på Stallarholmens förskola har beskrivit den försämrade situationen och svårigheterna att leva upp till förskolans mål.
Rektorn har beskrivit på möten att elevpengen per barn har kraftigt minskat och samtidigt som lokal hyror, städavgifter och mat avgifter ökat i kostnader och dessa kan enheten inte styra över, det enda sättet enheten har att reglera budgeten är via personalminskningar och/eller öka antalet förskolebarn.

I skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitets mål i förskolan anges att kommunen bör redovisa hur personaltätheten, gruppstorleken och gruppsammansättningen har anpassats till behoven i olika förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer som
Barns ålder och kön
Behov av särskilda stöd
Andelen barn med annat modersmål än svenska
Kontinuitet i barn och personal grupp
Personalen kompetens
Lokalernas och utemiljöns beskaffenhet
Upptagningsområdets sociala karaktär
Barnens närvaro tider

Vidare bör kommunen, enligt allmänna rådet, genomföra konsekvensutredning innan beslut fattas om förskolans personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.
Strängnäs kommun tittar inte alls på detta innan beslutat av budget/elevpeng.

Ex: Bemanning på aktuell förskola: åldern 1-3 år, antal barn 17.

Personal på plats på en avdelning under en normaldag, nedan redovisas hur många timmar per dag som alla 3 pedagoger är på plats samtidigt, övrig tid 1-2 personal.
Måndag 1,25 tim
Tisdag 2,25 tim
Onsdag 1,45 tim
Torsdag 2,25 tim
Fredag 1,45/2,25 tim
Ovan visar att större delar av dagen är det endast 2 pedagoger på (idag) 17 barn med andra ord 8,5 barn per pedagog. Personalen upplever att det är svårt att följa läroplanen och några nya resurser har inte tillsatts.
Är detta en vettig arbetsmiljö för pedagoger och barn?

Kontinuitet i barn och personalgruppen är en förutsättning för att barn skall lära och utvecklas i relationer och i samspel med varandra och med de vuxna. På aktuell förskola kan det vara så att ett barn byter avdelning/personal upp till 3 gånger på en dag utifrån personalens arbetstider på de olika avdelningarna, vilken avdelning som öppnar respektive stänger. Förskolan har som rutin: De barn som kommer tidigt och går sent kan ”få” städa på 3 olika avdelningar
Är det verkligen i linje med läroplanen?

Just nu finns det ingen dagbok där personalen noterar dagens händelser, detta på grund av tidsbrist

Flera föräldrar önskar en bättre återkoppling vid lämning/hämtning, inte bara om det har hänt nått, utan även tex. Har barnet gjort något speciellt, även bra saker kan återkopplas.
Personalen svarade; att tiden inte finns då det speciellt på eftermiddagarna helt enkelt inte finns tillräckligt med personal

Övriga synpunkter via personalen.
Kläder,
Det är bra om barnen tränar av och på klädning av ytterkläder hemma. personalen önskar att de barn som inte kan sätta på sig fingervantar bör ha tumvantar istället. Det medför att tiden utomhus kan bli längre.

Ex ifrån enheten med barn 4-6 år: Frukost: 1 personal har hand om 17 barn

Vi anser att beslut är fattat på felaktiga och undermåliga grunder, vi är djupt oroade över vad detta får för konsekvenser för våra barn i förskola/skolan, barnens utveckling och framtid.
Vi ställde ett antal frågor vid Barn och ungdomsnämndens sammanträde 12 november, men ingen av dessa frågor besvarades.

Konsekvensanalys BUN 081112 pdf

http://www.humyo.com/F/2512895-252188793

fredag, november 21, 2008

Mottagningsbekräftelse

Skolinspektionen har den 19 november 2008 tagit emot din skrivelse. Ärendet har diarienummer 41-2008:450

Skolinspektionens utredning i ett enskilt ärende går ut på att kontrollera om kommunen, eller annan huvudman, har levt upp till kraven i de nationella bestämmelser som styr verksamheten.

Sätt press på Strängnäs

Sätt press på Strängnäs kommun!

Här finns ett enkelt sätt för dig som förälder att sätta press på Strängnäs kommun, för att få till stånd en förbättring i förskolan i Stallarholmen och Mariefred

Genom att göra en anmälan till Skolinspektionen får kommunen fler ögon på sig, vilket förhoppningsvis leder till att verksamheten får resurser så att de har möjlighet att ge barnen deras lagstadgade rättigheter (Finns stadgat i Skollag, Skolförordning och Läroplan).

Fyll i blanketten som finns här, och skicka till Skolinspektionen.

Se etikett: Skolinspektionen en anmälan

Strängnäs Föräldranätverk

torsdag, november 20, 2008

Svar på konsekvensbeskrivning 2007

Svar till Catarina Hellmark-Eriksson angående de konsekvensbeskrivningar för förskolan som gjordes i december 2007 utifrån krav på besparingar.

Personalen på förskolan gjorde i december 2007 en analys av de följder som skulle kunna bli verkliga om de besparingar som föreslogs genomfördes. Ledningen på Mariefreds förskolor gjorde samma analys. Efter det att konsekvensbeskrivningarna gjorts så utökades den totala förskole- och skolbudgeten i kommunen med 9 miljoner kronor. Ytterligare strukturbidrag tillfördes förskolorna för att kunna behålla öppettiderna.

Trots detta var effektiviseringar nödvändiga. Mariefreds förskola valde att öka antalet barn i grupperna i stället för att minska personaltätheten. En bedömning av vilka negativa konsekvenser som har blivit verklighet har gjorts tillsammans med förskolans chefer.

Inför bokslutet och årsredovisningen kommer personalen att få göra bedömningar som då redovisas där.

Personalens beskrivning av befarade konsekvenser.

Ansvar och inflytande: Med sämre personaltäthet blir dagarna mer inrutade. Barnens inflytande försvinner eftersom personalen måste bestämma vilka aktiviteter som går att genomföra:

Svar: Detta stämmer inte generellt. Det beror mycket på hur personalgruppen kan vara flexibel och hitta andra lösningar och förhållningssätt.

Utevistelse för alla barn varje dag försvinner. Det tar tid att få på overaller och regnkläder, det hinns inte med.

Svar: Stämmer inte. Alla barn har utevistelse varje dag

Dialog mellan skola och hem: Lägre personaltäthet innebär att vi inte har tid att prata med föräldrarna. Det finns antagligen bara en personal på plats när barnen hämtas, då måste den personen ägna sig åt barngruppen istället för samtal.

Svar: Stämmer inte generellt

Elevdokumentation: Med mindre tid kommer det inte att finnas utrymmer för att dokumentera barnens utveckling. Inte heller att arbeta fram arbetsplaner för att stimulera varje enskilt barns utveckling

Svar: Stämmer inte. Detta arbete skall ske på planeringstiden. Den finns kvar.

Hur skall vi hinna med de barn som har särskilda behov

Svar: De barn som har särskilda behov får del av likvärdighetsgarantin varför förskolan tillförs extra resurser riktade mot just det barnet. Forskning visar dock att känsliga barn (gråzons barn) som inte är diagnostiserade och därför inte heller fått en extra resurs får det svårare i större barngrupper.

Hur kan vi garantera barnens säkerhet? Att vara ensam med 8-10 småbarn är inte säkert. Vad händer när ett barn behöver en ny blöja? Att stå vid ett skötbord med ett barn och ha ett antal andra barn runt omkring som klättrar , springer och leker är inte säkert.

Svar: Självklart blir arbetssituationen för personalen tyngre ju fler barn det finns i grupperna. Situationer där säkerheten satts ur spel har dock inte funnits.

Ökade konflikter mellan barnen eftersom vi vuxna inte kommer att kunna hinna med alla barn. På en småbarnsavdelning leder det till fler skador, små barn bits och slåss.

Svar: Större barngrupper leder självklart till oroligare grupper. Vad gäller bitande så passerar de flesta barn en period när de bits.

Lokalerna är inte byggda för stora barngrupper. Det är trångt redan nu

Svar:De nya lokaler som byggs är anpassade för de gruppstorlekar som finns. Även om gruppstorlekarna skulle variera mellan 15 – 20 barn. Även de förskolor som byggdes på 80-talet har väl tilltagna utrymmen.

Sammanfattningsvis kan man säga att personalens arbetssituation blivit tyngre. Detta påverkar självklart även barnens situation. Speciellt känsliga barn har större svårigheter att klara stora grupper. En minskning av storleken på barngrupperna är därför önskvärt och kommer att genomföras i samband med tillgång på ytterligare lokaler. Mariefreds förskolas största bekymmer i dagsläget bedöms dock vara brist på utbildade förskollärare.

Detta svar fick jag idag från Lillemor Bylund på Mariefredskontoret

onsdag, november 19, 2008

Anmälan nr 2 till skolinspektionen Barnkonsekvensanalys

Anmälan till Skolinspektionen mot Strängnäs kommun gällande mål och budget för Barn- ungdomsnämnden- barnkonsekvens analys.

Barn och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun beslutade 2008-09-17 att barnkonsekvens beskrivningar bör göras innan budgetramarna för respektive nämnde är beslutade.
Barnchecklistan skall användas vid beredning av alla ärenden som beslutats i nämnderna. I ärendet skall klargöras vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvens analys. Barnchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga. Alternativ kan svaren på frågorna i barnchecklistan inarbetas direkt i ärendet.

En barnkonsekvens analys kan sägas vara en prövning innan ett beslut fattas, av de konsekvenser som beslutet kan få för det barn eller den grupp av barn som berörs. En viktig del i en sådan bedömning är barnens egen åsikt. (artikel 12), i konsekvens analys ifrån Barn och ungdomsnämndens möte i Strängnäs den 11 november 2008, finns inget dokumenterat runt vad barnen/eleverna tycker.

Barnkonsekvensanalysen tillgodoses genom att barn och elever inom ramen för verksamhetsstyrelsen ges möjlighet till inflytande och delaktighet.

Artikel 24 säger även att: Hänsyn skall tas till barns särskilda behov på grund av psykiskt/fysiskt funktionshinder
Överväg effekterna vad gällande fysisk hälsa, psykiskt hälsa, social hälsa. Var särkskilt uppmärksam på följande
- Allergi drabbar många barn och ökar.
- Skador,- orsakar den högsta dödligheten bland barn
- Självförtroende
- Droger och tobak

Enligt barnkonventionen skall: man titta på: Barn bästa i främsta rummet (artikel 3,4 och 6)
Beaktas barnens rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling, i beslutfattandet?
I konsekvens analysen från bildningschefen Frank Stoor går att läsa: utbildningskontoret och rektorns bedömning är att förskolan och tidigare skolan i stort
sett kan bedriva verksamheten utan större förändringar, utifrån budgeten skall 18,5 tjänst sägas upp, vi undrar då innebär inte indragning av 18,5 tjänst någon större förändring?
Vi undrar vad innebär då i stort sett för våra barn?

En rektor har i konsekvens analysen svarat: ”det budget förslag som vi arbetat fram är att betrakta som en prognos mellan tummen o pekfingret”. Vad innebär detta för barnen på denna skola??

Hur en sammanvägning gjorts av olika intressen? Beslutsfattarna ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, detta innebär t ex när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas.

Vi anser att Strängnäs kommun inte tilldelar förskolan/skolan tillräckligt med ekonomiska medel och i och med detta inte möjliggör för förskolan/skolan att leva upp till målsättningarna i läroplanen. Barn/elev gruppens storlek styrs av de ekonomiska sparkraven som kommunen har. För budgeten 2009 gjordes en vad bildningschefen för Strängnäs kommun Frank Stoor kallas för konsekvens analys, som inte delgavs Barn och ungdomsnämnden förrän vid sittande bord, dvs. strax innan budgeten för 2009 togs, se bilaga.

Strängnäs kommun gör ingen pedagogisk konsekvens utredning innan beslut fattas som påverkar personal täthet, gruppstorlek respektive gruppsammansättning på en förskola/skola.

Kommunen följer inte upp och utvärderar vilken betydelse personaltätheten samt barn/elev gruppens storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Vi anser att beslut är fattat på felaktiga och undermåliga grunder, vi är djupt oroade över vad detta får för konsekvenser för våra barn i förskola/skola, barnens utveckling och framtid.
Vi ställde ett antal frågor vid Barn och ungdomsnämndens sammanträde 12 november, men ingen av dessa frågor besvarades.

Bilagor till denna anmälan
Dokument från Lärarförbundet
Dokument Förslag till beslut, mål och budget 2009 för barn- och utbildningsnämnden.

tisdag, november 18, 2008

måndag, november 17, 2008

Lägesbeskrivning

Beskrivning av läget i Stallarholmen och Mariefreds förskolor november 2008, sammanställt av Strängnäs Föräldranätverk.
Skrivningen har använts i samband med anmälningar mot Strängnäs kommun till Skolinspektionen.
Strängnäs kommun fattade i januari 2008 beslut om kraftiga ekonomiska nedskärningar inom barnomsorgen. Detta har lett till att verksamheten inom barnomsorgen i Strängnäs inte längre uppfyller skollagen eller läroplanens krav på pedagogisk verksamhet och säker barnomsorg.
Föräldrar till barn inom barnomsorgen har före och efter beslutet framfört protester och klagomål till skolledningen, tjänstemän och politiker i kommunen. Personalen på vissa förskolor har skrivit Konsekvensanalys inför det möte som kommunen hade gällande beslut om Elevpengen 2008. Detta har inte lett till någon förbättring inom verksamheten. Snarare märker vi som föräldrar att de konsekvenser som personalen befarade idag är en realitet.

”Det är svårigheter att ge barnen den omvårdnad och pedagogisk verksamhet som de enligt skollagen har rätt till, p.g.a. för lite personal. Tiden räcker inte till ”att se varje barn varje dag”, att uppmärksamma, samtala med, ge fysisk kontakt, se och känna av barnens hälsa fysiskt och psykiskt.”

Vi hänvisar till den skrivelse som personalen på Stallarholmens Förskola lämnade in till Strängnäs kommun den 13/2-08. Vi hänvisar även till den konsekvensanalys som personalen på samtliga förskolor i Mariefred ställde till Mariefredsnämnden 2008-02-12 samt MFN 2008-03-11 MFN § 39

Skolinspektionen anmälan

Skolinspektionen
Box 23069
104 35 Stockholm

skolinspektionen@skolinspektionen.se

ANMÄLAN MOT STRÄNGNÄS KOMMUN

Mitt barns namn:………………………………………………..
Ålder:……………………………………………………………
Avdelning:………………………………………………………

Bakgrund:
Strängnäs kommun fattade i januari 2008 beslut om kraftiga ekonomiska nedskärningar inom barnomsorgen. Detta har lett till att verksamheten inom barnomsorgen i Strängnäs inte längre uppfyller skollagen eller läroplanens krav på pedagogisk verksamhet och säker barnomsorg.
Föräldrar till barn inom barnomsorgen har före och efter beslutet framfört protester och klagomål till skolledningen, tjänstemän och politiker i kommunen. Personalen på vissa förskolor har skrivit Konsekvensanalys inför det möte som kommunen hade gällande beslut om Elevpengen 2008. Detta har inte lett till någon förbättring inom verksamheten. Snarare märker vi som föräldrar att de konsekvenser som personalen befarade idag är en realitet.

”Det är svårigheter att ge barnen den omvårdnad och pedagogisk verksamhet som de enligt skollagen har rätt till, p.g.a. för lite personal. Tiden räcker inte till ”att se varje barn varje dag”, att uppmärksamma, samtala med, ge fysisk kontakt, se och känna av barnens hälsa fysiskt och psykiskt.”

Vi hänvisar till den skrivelse som personalen på Stallarholmens Förskola lämnade in till Strängnäs kommun den 13/2-08. Vi hänvisar även till den konsekvensanalys som personalen på samtliga förskolor i Mariefred ställde till Mariefredsnämnden 2008-02-12 samt MFN 2008-03-11 MFN § 39
Jag önskar att skolinspektionen vidtar åtgärder för att situationen på förskolan förbättras så att verksamheten uppfyller de krav som stadgas i skollagen och läroplanen.



Ort och datum

.............................................................................
Underskrift

............................................................................
Namnförtydligande


Adress:
Postadress:
Telefon:
E-post:

Jordegummor och Barnmorskor

Kungörelse, Uppsala 19 juli 1817 (provinsialläkarens rapport, jordegummor)
Provinsialläkaren i Norra Distriktet, av det mig nådigast anförtrodda län, Doktor Schulz har
anmält att han under resor i distriktet vid många tillfällen sett, hur det bland allmogen blivit
nästan sed att till biträde vid förlossningar tinga alldeles okunniga kvinnspersoner, även på
de ställen där det finns barnmorskor antagna inom församlingarna. En sådan oordning har
alstrat många rysliga olyckshändelser. Mödrars och barns liv har förspillts eller deras
framtida hälsa har förstörts genom de onaturliga och fördärvliga medel som av grym
okunnighet har använts.
Kongl Maj:t har likväl nyligen med vanlig landsfaderlig huldhet anmanat församlingarna
att förse sig med skickliga och examinerade barnmorskor och endast nyttja deras biträde vid
barnsbörder. Det kan endast vara högsta grad av råhet och liknöjdhet att förkasta denna
nådiga anmaning, att den omöjligen kan misskännas av någon tänkande människa.
Då likväl detta skett, nödgas jag förnya den vänliga erinran till varje församling i länet,
där examinerad barnmorska inte finns, att ofördröjligen antaga en sådan person. Det
ankommer på församlingarnas upplysta prästerskap att närmare ombesörja detta ämne.
För att upplysa hur ansvarigt det är, att vid barnsbörder begagna okunnigt biträde må
nämnas att i Kongl Maj:ts Nådiga Reglemente för jordegummor av den 14 oktober 1777
stadgar, att ingen utom edsvurna och privilegierade jordegummor utom i yttersta nödfall
skall anlitas.
Böter på 20 daler till fattigkassan eller 14 dagars fängelse på vatten och bröd för den
som inte tingar barnmorska vid sin hustrus förlossning. Skulle mor eller barn dö vid
förlossning utan att examinerad barnmorska fått biträda, höjs straffet till hel eller halv
mansbot. Samma straff även för barnaföderska eller andra som har hand om henne, om de
anlitar någon obehörig till hjälp
Det är föräldrarnas ovillkorliga skyldighet att vid barnets dop uppge vem som förrättat förlossningen. Endast i yttersta nödfall får annan person biträda vid en förlossning. Hon
skall för att vara fri från ansvar så fort som möjligt efterskicka riktig barnmorska.
Under åberopande av nämnda Reglemente skall nu alla barnmorskor och de som tror sig
tillräckligt erfarna, att tills vidare i nödfall idka barnmorskekonsten i distriktet, inställa sig
hos provinsialläkaren och uppvisa sina betyg och visa sin skicklighet. Det gäller socknarna
Ulleråker, Vaksala, Rasbo, Bälinge, Norunda, Örbyhus och Olands härader samt Löfsta och
Dannemora tingslager. Den 1 oktober kommer doktor Schulz att finnas här i staden. De som
utan laga förfall uteblir kommer att anmälas till Sundhets kollegiet och mista sina
barnmorskerättigheter.
Uppsala den 19 juli 1817 B W FOCK

http://www.ukforsk.se/landshov/landshov.pdf

söndag, november 16, 2008

Hur mycket lägger du på mat varje månad

Efter att jag tittat på denna film, så funderar jag mycket på tillgången till mat.

Ibland kommer sanningen lite kusligt nära.

http://www.youtube.com/watch?v=osSpWbmEYF4

Uppmaning: Vad delar du med dig av till andra i din närhet.

Kan vi fördela bättre.

lördag, november 15, 2008

Barnomsorgpeng

Faktablad om budgetpropositionen för 2009 som överlämnades till riksdagen den 22 september 2008

Svensk förskola är unik. Genom lekfullt lärande i
en trygg miljö läggs en grund för barnens fortsatta
lärande. För att förskolans stora potential ska
utnyttjas ännu bättre tar regeringen nu tre viktiga
initiativ: ett stärkt pedagogiskt uppdrag, allmän
förskola från tre års ålder och införande av en barnomsorgspeng.

Stärkt pedagogiskt uppdrag
Regeringen vill förstärka förskolans pedagogiska
uppdrag. Syftet är att förskolan på ett ännu bättre
sätt ska kunna förbereda barnen för skolan.
Konkret handlar det om att målen i förskolans
läroplan ska förtydligas, särskilt vad gäller barnens
språkliga och matematiska utveckling. Regeringens
ambition är vidare att det ska finnas förskollärare
i varje förskola och att förskollärare ska ges
ett övergripande pedagogiskt ansvar. Slutligen:
Genom en särskild fortbildningssatsning – förskolelyftet
– ska förskollärare och barnskötare
ges möjlighet att förstärka sin kompetens. Totalt
omfattar förslagen 600 miljoner kronor under
perioden 2009–2011.

Allmän förskola för treåringar.
Förskolan ska vara öppen för alla barn, oavsett
bostadsort och familjesituation. Med dagens
bestämmelser får dock inte alla del av förskolans
verksamhet. Genom att avgiftsfri allmän förskola
införs även för barn från tre års ålder kommer
fler barn än tidigare att få tillgång till pedagogisk
verksamhet. Regeringen avser att föreslå att detta
införs från och med den 1 juli 2010, och beräknar
utgiften för 2010 till 220 miljoner kronor och därefter
440 miljoner kronor årligen. Kommunerna
kommer att kompenseras för dessa utgifter.

Barnomsorgspeng
Valfriheten och mångfalden bör öka i förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. En barnomsorgspeng
ger föräldrarna ökade förutsättningar
att välja den typ av verksamhet som passar för just

deras barn. I korthet innebär barnomsorgspengen
att kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda
familjedaghem, flerfamiljssystem och andra
pedagogiska verksamhetsformer. Regeringens
avsikt är att barnomsorgspengen ska införas från
och med den 1 juli 2009 till en utgift av 135 miljoner
kronor. Från och med 2010 beräknas utgiften
till 220 miljoner kronor årligen. Kommunerna
kommer att kompenseras för dessa utgifter.


http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/17/38/b758dbf0.pdf

En målarvisa som jag gillar

Kolla in den här killen han vill gärna måla det som är vackert och fint

http://www.matswestling.se/

Bättre kan det inte bli "eller"


fredag, november 14, 2008

Extra pengar till förskolan.

I dagens nätupplaga av http://www.ekuriren.se/ kan man läsa att BUN satsar på extra pengar till förskolan, det låter väldigt bra:

Vad är det då man satsar pengar på:

Man ser till att bibehålla service av efterfrågade öppettider till föräldrarna.

http://www.ekuriren.se/link.php?id=761063

Genom de extra pengarna som man tillför så kan föräldrarna fortsätta att arbeta eller studera, så att man klarar av att försörja sin familj, eller plugga för att kunna söka ett jobb som man på sikt har utbildning för.

Om man inte hade tillfört dessa pengar så skulle en del föräldrar stå utan barnomsorg på morgonen eller på kvällen.

Många kanske inte kommer att kunna söka nya jobb.

När man sedan läser i Mariefredsnämndens förslag till åtgärder för att få budget i balans 2008 MFN 2008-03-11 §41

De nuvarande öppettiderna följer barnens behov av omsorgstid. Detta gör att ett enskilt barns behov kan påverka en hel förskolas öppettider och därmed personalkostnader. Möjligheten till samordning minskar ju mindre förskolan är. Genom att reglera öppettiderna kan personalkostnaderna minska utan att personaltätheten minskar

Bakgrund: för att kunna bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar 2008, krävdes effektiviseringar av förskoleverksamheten i Mariefred. En möjlighet var att minska öppettiderna för förskolor med 1-2 avdelningar.

Detta skulle börja gälla från hösterminen 2008.

Beslutet möttes av föräldrareaktioner där behovet av längre öppettider på grund av pendling framfördes.


Mariefredsnämndens möte 2008-08-19

Beslutade Mariefredsnämndens politiker att riva upp sitt eget beslut.

Källa:

MFN 2008-03-11 § 41

MFN/2008:30-714 § 115

torsdag, november 13, 2008

Hur fattas besluten

här står det på Ledarbloggen idag torsdag den 13 november 2008

Kolla in denna länk
http://www.ekuriren.se/link.php?id=760775

onsdag, november 12, 2008

Mål och budget för 2009

Ikväll så var vi alltså på Barn- och utbildningsnämndens möte i Strängnäs

Vår givna skyldighet för kvällen var att bevaka mål och budget för 2009.

Så då tog vi med oss några frågor som vår stora arbetsgrupp hade kommit fram till på kvällsmötet i måndags.

Frågor till BUN 2008-11-12


I redovisningen av mål och budget 2009 vill vi veta vart man redovisar vilka pengar som man ämnar använda för att höja personaltätheten i förskolan under 2009.

Hänvisar till redovisningar av åtgärder till skolverket Dnr. 51-2008:929
Daterad 2008-08-19 anmälan till skolverket från Catarina Hellmark-Eriksson

Jag citerar ”Pengarna kommer i huvudsak att användas för att höja personaltätheten i förskolan och till barn/elever i behov av särskilt stöd”

För tio månader sedan ställdes en fråga till politikerna i Barn- och utbildningsnämnden.

Hur kan ni fatta beslut om elevpengen utan att ha en konsekvensanalys om vad beslutet innebär för barn?

Detta i sin tur ledde till ett medborgarförslag som sedan antogs av BUN 2008-09-17.

Hur kunde man ikväll fatta ett beslut då konsekvensanalysen presenteras vid sittande bord? Konsekvensanalysen delades ut först under nämndens möte.

Barnens bästa.(barnkonventionen artikel 3)

Vid fördelning av medlen inom budgetramen har stor hänsyn tagits till de yngre barnens behov. Utbildnings- och kulturkontorets och rektorernas bedömning är att förskolan och tidigare skolan i stort sett kan bedriva verksamheten utan större förändringar.

Senare skolan och gymnasieskolan kommer att behöva förändra sin organisation och minska sin personal med åtföljande konsekvenser för de äldre eleverna. Dessa förändringar beror i första hand på organisationsneddragningar p g a minskade elevkullar.

Vad innebär "i stort sett" kan bedriva verksamheten utan större förändringar?

Läser man i dokumentet för Stallarholmsskolan. Det budgetförslag vi arbetat fram är att betrakta som en prognos "mellan tummen och pekfingret" Det är en kompott av årets budget.

- Vad har detta för konsekvens för våra barn?

Vill också passa på att säga att man klubbade ja till budgeten, trots motstånd från oppositionen.

Så här säger Lärarnas Riksförbund Strängnäs kommunförening

2008-11-11

Konsekvensanalysen för grundskolan är inte fullständig. Ökningen av omkostnaderna för t ex mat, läromedel och löner är betydligt högre än 2,3 %

Gymnasieskolan konsekvensanalys visar att kommunen inte kan genomföra undervisning på gymnasienivå med denna budget.

Vi kan inte heller acceptera att kontoret meddelar att 32,5 tjänster försvinner i och med denna budget utan att veta hur det slår mot verksamheterna.

Vi anser att en strukturförändring av lokalerna skyndsamt måste göras. Tilldelade medel måste räcka till att bedriva pedagogisk verksamhet. Alltför stor andel går nu till lokalkostnader. Det är inte acceptabelt.

Strängnäs 11 nov 2008

Gun Lärnestad
Kommunombud LR Strängnäs

Sammanfattning av kvällen 32,5 personer måste leta nytt jobb.

I December skall alltså Mariefredsnämndens politiker fatta beslut som säkert innebär att fler blir arbetslösa.

Och vi kommer att få fler otrygga barn.

Men tänk om man säger Nej- vad händer då.

Hur många personer det blir totalt vet vi ännu inte.

http://www.ekuriren.se/link.php?id=760019

http://www.ekuriren.se/link.php?id=761063

Strängnäs föräldranätverk

Strängnäs föräldranätverk är en grupp föräldrar som slutat vara tysta.

Föräldrarna har förstått att det inte längre går att vara tysta.

Tystnaden är det största hotet det har vi insett sedan i februari 2008

Barnen har rättigheter - vi vuxna har skyldigheter.
Dags att ta sig i kragen! Som morsan sa i en kommentar här på bloggen.

Det gjorde vi i Måndags kväll här hemma i vårt kök, vi valde en väg, en strategi som vi tror på, och som snart gör våra barns vardagsmiljö bättre.
Det är vår skyldighet och vårt ansvar, att inte stillatigande se på och låta våra förtroendevalda politiker fatta beslut som inte gynnar våra barn.
Nej, detta tänker vi inte tillåta, vi säger nej till detta så är det bara.

Ingen behöver tvivla på vår strävan, vi har barnfokus.

Barnfokus och åter barnfokus

Det går bra att vara med i vår grupp.
Liten eller stor ung som äldre, alla får vara med.

Välkommen

Agenda-21

Under det sista året som familjedaghem skulle vi författa en egen målsättning för vårt arbete som dagbarnvårdare.

För mig hade denna vision en stor plats i mitt dagliga arbete.

Denna vision skrev jag 1996-03-13

Framtidsvision ur miljöhänseende...

Eftersom samhället i stort strävar mot en ökad ekologisk medvetenhet torde det vara självklart att på ett naturligt och lättfattligt sätt sträva efter att ingjuta denna medvetenhet hos barn redan innan skolåldern, då barnet befinner sig i den mest formbara perioden av sitt liv.

Detta görs visserligen till en viss del redan idag men kunskaperna ges det sällan möjlighet att omsättas i praktiken vilket gör informationen abstrakt. dvs något som barnet har svårt att tillgodogöra sig.

Miljömedvetenhet och kretsloppstänkande blir oftast pedagogiska termer istället för att visa och utgöra en insikt om närmiljö med orsak och verkan i vardagen.

Hur långt har miljötänkadet kommit är min fråga 2008-11-12.

Hur har beslutsfattarna tänkt runt detta, finns det ett samlat koncept för våra förskolorna som alla följer idag.

Vart har miljötänkadet fått för utrymme i verksamheterna

Hur har politikerna jobbat med frågan konkret!

Genusperspektiv

Genus
I familjedaghem får barnen främst ta ansvar efter ålder och färdighet och inte efter kön. I den lilla gruppen blir barnen också mer hänvisade till varandra oavsett kön eller ålder. Gränsöverskridningar blir tillåtna och grupptrycket mindre. Barnen vågar prova leksaker och aktiviteter som traditionellt kanske mest ansetts vara för det motsatta könet. I familjedaghemsmiljön finns också möjligheter och begränsningar som kan verka positivt ur ett genusperspektiv. Alla barn kan hjälpa till i köket efter en måltid. Den begränsade lekytan och de leksaker som finns i familjedaghemmet förutsätter också att barngruppen leker tillsammans och samspelas, ofta på innovativa, gränsöverskridande sätt.
Utevistelsen, i trädgården, skogen eller närbelägen park främjar fysiska lekar på lika villkor och stärker både pojkar och flickor. Den lilla gruppen skapar även goda förutsättningar för en intim och nära samvaro mellan barnen och dagbarnvårdare, inte minst vad gäller kroppskontakt som ger varje barn chans att bli sedd.

Här kommer en länk till dagpappan Stefan.

http://www.alltombarn.se/aktuellt/stefan-ar-en-av-sveriges-30-dagpappor-1.10533

måndag, november 10, 2008

När det inte blir bättre för våra barn

Från: Barnombudsmannen
Datum: 04/23/08 16:05:07
Till: claes.cattis@tyfonmail.se
Ämne: Barnomsorgen i Strängnäs

Dnr: 4.1: 0310/ 08
Hej Catarina!
Tack för ditt brev. Jag har med stort intresse tagit del av dina synpunkter. Företrädare för barn behövs på alla nivåer i samhället och det också viktigt att barns egna röster blir hörda vid alla beslut som berör dem. Som förälder och dessutom verksam inom barnomsorgen hör du till den grupp som står barn nära och som har en aktuell bild av hur barns rättigheter tillgodoses. Det är intressant att personalen och enhetschefen har genomfört en barnkonsekvensanalys av beslut som berör resurserna för förskolan i er kommun. Viktigt är dock att politikerna också tar del av och beaktar denna analys.
Barnombudsmannen har till uppgift att företräda barns och ungas rättigheter och intressen mot bakgrund av Sveriges åtagande enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som Sverige förbundit sig att följa. Barnombudsmannen arbetar för att barnkonventionen ska få genomslag på lokal nivå där barn och unga finns så att rättigheterna förverkligas i deras vardag.
Riksdagen fattade ett beslut 1999 om en nationell strategi som säger att ”..kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning.”. (prop. 1997/98:183)
Barnkonventionens artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet och artikel 12 säkerställer att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få sina dem beaktade. För att leva upp till dessa artiklar i praktiken bör man göra barnkonsekvensanalyser innan beslut tas som berör barn och unga. En sådan analys innehåller bland annat en prövning av vad som kan vara barnets bästa. Även revisionen kan belysa hur barnets rättigheter har tillgodosetts och hur lagstiftning och mål uppfylls i verksamheten. Se vår skrift: Rustad för revision, med barnkonventionen som redskap för revisorer i kommuner, landsting och regioner. Att kommunen gör en barnkonsekvensanalys av sina beslut är alltså en metod av flera som Barnombudsmannen föreslår för att genomföra barnkonventionen i praktiken. Andra förslag är utbildning av ansvariga politiker i barnkonventionen och barns rättigheter, barnrevision, barnbudget och olika former för barn och ungas demokratiska påverkan och inflytande. Hur detta kan genomföras framgår av vår webbplats www.bo.se.
Flera kommunala nämnder och förvaltningar har ansvar för miljö- och hälsofrågor och kan med fördel anlitas till skydd för våra yngsta medborgare. När det gäller den fysiska miljön finns lagstöd att hänvisa till i miljöbalken, plan- och bygglagen och arbetsmiljölagen. När det gäller risker för barns hälsa och andra påfrestningar på barnets utveckling kan ni söka stöd hos landstingets barnhälsovård för såväl enskilda barn som en grupp barn. Den kommunala miljö- och hälsoförvaltningen kan vara behjälplig att göra mätningar av ljudnivå, buller, radon, ventilation med stöd av miljöbalken.
I vår rapport ”Klara, färdiga, gå” redovisar vi några av våra ställningstaganden kring situationen för de yngsta barnen, några kapitel fokuserar särskilt på förskolans roll. Vi för fram de senaste forskningsrönen kring den viktiga anknytningen. Frågan om kontinuitet i uppväxten och vikten av att värna om barnets relationer är grundläggande för kvaliteten. Vikten av kontinuitet i relationerna till små barn är väl belagt i forskningen och grundläggande i en god förskolepedagogik. Att barn har rätt till inflytande och att förskolan ska utforma verksamheten i samförstånd med föräldrarna är grundläggande. Vill du veta mer om våra ställningstaganden kring skola och förskola så kan ni gå in på vår webbplats där du finner våra publikationer.
Skolverket är tillsynsmyndighet för förskolan och på deras webbplats www.skolverket.se finner ni dokument om hur skollagen ska tillämpas. Förskolan är målstyrd, vilket ställer stora krav på uppföljning och utvärdering av verksamhetens mål. Förskolan regleras av skollagen, Läroplanen för förskolan Lpfö 98 som gäller sedan 1998 och de Allmänna Råden för kvalitet i förskolan (2005). Av kvalitetsparagrafen 2a kap. 3 § i skollagen framgår att förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad, att det ska finnas personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna ska vara ändamålsenliga.
För att kunna påverka de lokala beslutsfattarna är det viktigt att påtala sina farhågor för de förskoleansvariga inom kommunens förvaltning och även kontaktat ansvariga politiker. Om det inte blir någon förändring till det bättre kan du även begära att Skolverket utövar tillsyn så att kommunen får vägledning.
Med vänlig hälsning
Lena Nyberg Barnombudsman

Barnens situation i Strängnäs kommun

SN § 86 Dnr Pl SN/2008:361

Information


Brev från Catarina Hellmark-Eriksson

Beslut

Socialnämnden beslutar att

1. lägga informationen till handlingarna.

Bakgrund

Brev från Catarina Hellmark-Eriksson har inkommit till socialnämnden 2008-03-18 för kännedom gällande personalen och barnens situation i Strängnäs kommuns skolor.

söndag, november 09, 2008

Familjedaghem är det bra

I Familjedaghem bedriver dagbarnvårdare verksamhet för inskrivna barn i sitt eget hem.

Erbjuder relativt små barngrupper.

• Anpassar dagens rytm och aktiviteter till det enskilda barnets behov.

• Daglig föräldrakontakt.

• Erbjuder verksamhet som är anpassad till barnens förutsättningar vad gäller utveckling, ålder dygnsrytm och kulturell bakgrund.

• Erbjuder omsorg och omvårdnad ur ett pedagogiskt perspektiv utifrån vardagens aktiviteter. Barnen blir bekräftade som personer och får sina behov tillgodosedda och respekterade. I familjedaghemmet lär sig barnen att fungera tillsammans genom att kompromissa och lösa konflikter. Sociala regler för samvaro och hänsyn grundläggs.

• Planerar så att barnen får lekutrymme. I leken lär sig barnen de sociala reglerna som är att jämföra med vuxenlivet. Turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Den är också viktigför barnets hela utveckling. På köpet får barnen språkliga-, sociala, motoriska- och känslomässiga övningar. Den är en livsviktig grund för mänsklig samvaro.

• Dagbarnvårdaren är en förebild i sitt dagliga arbete och kan genom sitt förhållningssätt göra värdegrunden och demokratin tydlig och konkret.

• Erbjuda barnen talutrymme. Vilket skapar daglig tid för konversation med vuxna personer.

torsdag, november 06, 2008

Möte med Politiker

Egentligen hade jag tänkt sammanfatta mötet från tisdagen med Björn Lind, kommunalråd( fp) och Maria von Beetzen oppositionsråd (m) samt kommundelschef Lillemor Bylund redan under tisdagskvällen.

Men det gick inte!

Jag har sovit på saken , städat och handlat, hämtat barn och lämnat barn, lekt och lagat mat.
Följt med en av mina vuxna tjejer på träning med hästen, men inget har hjälpt. Oron finns där och den gnager sig fast.
Sedan som sista utväg så strök jag en massa kläder, och då mitt under min strykning släppte plötsligt min kramp.

Björn Lind kunde inte tala om för oss föräldrar att de 8 konsekvenspunkter som har hängt med sedan november 2007 inte längre är ett faktum. Konsekvenserna är fortfarande en del av barnens vardag, inget har hänt, vi har inte sätt någon förändring, ingen förbättring som hjälper barnen i deras vardag.
Sammanfattning av november 2008
Ingen förändring, inget konkret som visar att vi har vänt skutan
Personalen går på knäna, vikarierna har bytts ut på många ställen, nya ansikten för oss föräldrar för barnen och för personalen innebär det nya arbetskamrater.

Vi föräldrar kan inte se en ljusning, det vi ständigt hör är nya berättelser om föräldrars oro för barnen. Händelser på förskolorna som ingen egentligen vill höra. Föräldrars möjlighet att vara i nuet på jobbet att prestera och jobba känns långt borta

Att tänka på barnen hela tiden skapar ingen arbetsro, inget lugn, inget hopp att man ger sitt barn det bästa som finns.

Vart tog visionen om ”Mälardalens bästa vägen”

Det är vi föräldrar som får hjälpa våra barn sedan när det kniper.

Vem vill vi skylla på! Är det den samhällsutveckling som vi alla är delaktiga i den som vi bär ett gemensamt ansvar för.

Jag tänker inte sitta tyst och skylla på någon annan.

Låt oss tillsammans hitta konkreta smarta nya flexibla lösningar för dom finns.

Vi måste sluta vara tysta!
Vi måste agera!

//Cattis

Konsekvenser och Konkurrens

Ökad konkurrens om eleverna
Antalet elever kommer att sjunka i grundskolan och gymnasieskolan de närmaste åren. Samtidigt är intresset för att starta fristående skolor fortsatt mycket stort. Det kan leda till att såväl kommunala som fristående skolor kan tvingas stänga på grund av elevbrist. När en fristående grundskola stänger är den kommunala skolan skyldig att ta emot eleverna. Detta ställer krav på kommunerna att ha beredskap för att med kort varsel ta emot många nya elever. Det är i den situationen särskilt viktigt att kommunen beaktar att alla barn ska ha lika rätt till utbildning, och att en övergång av elever från en fristående till en kommunal grundskola genomförs så snabbt och smidigt som möjligt. När det gäller elever från nedlagda fristående gymnasieskolor har inte kommunen samma skyldighet att omedelbart ordna en utbildningsplats i den kommunala gymnasieskolan.

http://www.skolverket.se/sb/d/2006/a/14016

tisdag, november 04, 2008

Fritidsgrupperna allt större

Grupperna på fritids allt större
Skolverket har vid upprepade tillfällen konstaterat att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammas tillräckligt i kommunerna. Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit ytterligare. Det riktade statsbidraget till både skola och fritidshem har inte medfört någon ökning av personaltätheten i fritidshemmen. Kommunerna har valt att inte prioritera fritidshemmen i detta sammanhang. Skolhuvudmännen måste uppmärksamma och åtgärda problemen. Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärksammas på behovet av kvalitetshöjande åtgärder i fritidshemmen
http://www.skolverket.se/sb/d/2006/a/14016

Läggesta återvinningscentral

Eftersom plasten jag försökte slänga igår är kvar i bilen, måste jag idag ta en tur till Läggesta återvinningsstation. Det tar lite tid att åka runt och vara klimatsmart.

En liten titt på översiktskartan Läggesta återvinnings station.

  1. Plast, trä, papper. Men skulle det inte vara dax från 1 november att skilja på trä, plast, papper!
  2. Plåt och metall
  3. Rent trä
  4. Textilier
  5. Möbler
  6. Well
  7. Deponi
  8. Ris och grenar
  9. Kompost
  10. Ledigt utrymme
  11. Ledigt utrymme
  12. Ledigt utrymme
  13. Vitvaror
  14. Elektronik
  15. Farligt avfall
  16. Personal

På plats 10-12 finns det välan plats att källsortera mjuk och hårdplast.

Så om nu kartan stämmer så går det ännu inte att källsortera mjuk och hårdplast.

Kommer nog att få fortsätta slänga min mjukplast hemma i soptunnan.

Hoppas att Kommunen snart är i fas med de nya reglerna som gäller från 1 november 2008

Kul att man återvinner personal också. (skämt)

måndag, november 03, 2008

Återvinning av mjukplast

Måndag morgon och som vanligt tar jag med mig återvinningen till konsumparkeringen i Mariefred.

Till min stora glädje kan jag äntligen sortera även mjukplast.


Skönt att jag äntligen blir av med både den mjuka och hårda plasten på samma ställe.

Bra att det har införts nya regler.

I dagens http://www.ekuriren.se/ kunde man läsa följande:

Mjuka plastförpackningar skulle tidigare slängas i den vanliga soppåsen. Men sedan i lördags gäller nya regler. Nu ska de lämnas i samma container som den hårda plasten.

Så nu är det bara till att packa bilen med plasten.

Glas, papper konservburkar och så plasten åker i i bilen nu på morgonen.

Sortera och återvinna i Strängnäs kommun november 2008

söndag, november 02, 2008

Ett bra förslag

Här kommer ett bra förslag från några som visar på den politiska viljan.

Hur många fler avdelningar skulle vi behöva bygga i vår kommun.

Svar:

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1297192&from=tipsa

Brev till bildningschefen Strängnäs kommun

Detta brev väntar på ett svar.

Hej Frank!
Jag är en mamma som har två barn i Stallarholmens förskola. Där blir det inget Luciafirande det här året. Personalen som mina barn har är KANONBRA!!!
Men det säger sig självt att två vuxna på tjugo barn (i 4-5 årsåldern) inte klarar av hur mycket som helst... Jag tror dessutom att enhetschefen fördelar tilldelade pengar på ett ansvarsfullt sätt. Alla gör så gott de kan!

Mina frågor:
Varför prioriterar BoU inte större personaltäthet?
Hur avgörs hur mycket pengar som tilldelas utbildningssektorn? Skulle BoU kunna göra ett hårdare arbete för att få större utdelning?

Hur engagerad är du som chef för BoU i kommunens barn?
Just mina barn är i Stallarholmen men jag vet att det ser liknande ut i hela kommunen. Personalen är bara så lojal mot kommunen som arbetsgivare att den inte säger hur svårt dess arbete har blivit...
Med vänlig hälsning, Anne Karlén

lördag, november 01, 2008

Barnpassning/Pedagogisk verksamhet

Mariefredsnämnden 2008-02-12

Vilka av dessa punkter är inte längre ett faktum.

  • Ansvar och inflytande.

Med sämre personaltäthet blir dagarna mer inrutade. Barnens inflytande försvinner eftersom personalen måste bestämma vilka aktiviteter som går att genomföra.

  • Utevistelse för alla barn varje dag försvinner.

Det tar tid att få på sig overaller och regnkläder, det hinns inte med.

  • Dialogen mellan skola och hem.

Lägre personaltäthet innebär att personalen inte hinner prata med föräldrarna. Det finns antagligen bara en personal på plats när barnet hämtas, då måste personalen ägna sig åt barngruppen istället för samtal.

  • Elevdokumentation.

Med mindre tid kommer det inte att finnas utrymme för att dokumentera barnens utveckling. Inte heller att arbeta fram arbetsplaner för att stimulera varje enskilt barns utveckling.

  • Hur ska personalen hinna med barn med särskilda behov.
  • Hur kan personalen garantera barnens säkerhet?

Att personalen är ensam med 8-10 småbarn är inte säkert. Vad händer när ett barn behöver ny blöja. Att personalen står vid ett skötbord med ett barn och ha ett antal andra barn runt omkring som klättrar, springer och leker är inte säkert.

  • Ökade konflikter.

Mellan barnen eftersom personalen inte kommer att kunna hinna med alla barn. På småbarnsavdelning leder det till fler skador, små barn bits och slåss.

  • Lokalerna.

Är inte byggda för stora barngrupper. Det är trångt redan nu.

Dessa punkter är skrivna av personalen på Mariefreds förskolor ställda till Mariefredsnämnden 2008-02-12

Min fråga: Är detta inte längre ett faktum.

Har man fått en budget som gör att dessa konsekvenser inte längre är ett FAKTUM.

Var kan man läsa att dessa konsekvenser är undanröjda med de extra pengar som man sköt till inför HT 2008