måndag, juni 29, 2009

Skriande behov av lämpliga familjehem till barn

Varje år placeras cirka 170 Stockholmsbarn mellan 0 och 18 år i ett familjehem.
http://www.dn.se/sthlm/skriande-behov-av-lampliga-familjehem-till-barn-1.815442
Alla har det gemensamt att deras biologiska föräldrar av olika anledningar inte själva klarar av att ta hand om dem. Hälften av barnen får ett nytt hem hos en släkting eller annan närstående, hälften blir placerade hos någon av Stockholms stads familjehem. I dag finns det 40 stycken lediga. Det räcker inte på långa vägar.

http://www.sposit.se/Familjehemsguiden.htm

http://familjehemmet.se/

Vill du veta mer så hör av dig till mig så berättar jag mer!
Kolla in detta!
http://ailaslivsstilstwitter.blogspot.com/2009/03/familjehem-gor-ett-otroligt-jobb.html
Eller här!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2563701.svd

tisdag, juni 23, 2009

Bakläxa efter dagisbesparingar

Skolinspektionen godtar inte förklaringen, så det blir bakläxa....
De nedskärningar som Strängnäs kommun gjorde inom förskolan förra året borde ha utretts noggrannare. Det anser Skolinspektionen, som fått in ett tiotal anmälningar från Strängnäsbor angående brister och nedskärningar inom förskolan.

Läs också
Den kommunala skolan rasar samman på
http://stevenssanningar.blogg.se/2009/june/den-kommunala-skolan-rasar-samman.html?_tmp=98d2c862eb00c0578e272cc018bdcaf9576d5116

måndag, juni 22, 2009

Skolinspektionen finner det mycket anmärkningsvärt

Skolinspektionen
Dnr 41-2008:450
Dnr 41-2008:561
Beslut 2009-06-15

Anmälningar angående brister inom förskolan i Strängnäs kommun.

Skolinspektionens beslut

Skolinspektionen finner det mycket anmärkningsvärt att Strängnäs kommun inte har gjort ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar innan beslut fattades som påverkade förskolornas personaltäthet och gruppstorlek. Skolinspektionen förutsätter att Strängnäs kommun kommer att utarbeta klara rutiner för arbetet med ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar och säkerställa att sådana utredningar görs. Skolinspektionen stannar vid gjorda uttalanden.

Skolinspektionen kommer att följa upp beslutet. Strängnäs kommun ska därför senast den 15 september 2009 lämna en redovisning över vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet. Redovisningen ska avse kommunens rutiner för ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar inför beslut som påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.

Redovisning ska lämnas av ansvarig nämnd.

Anmälarna har bland annat bifogat följande dokument.

Konsekvenser av budget 2009 daterad 11 november 2008.
Mål och budget 2009 för Barn- och utbildningsnämnden
Barnkonsekvensanalys saknar datering
Justering budget för barn- och utbildningsnämnden 2009
Konsekvensutredning daterad 24 mars 2009
Barnkonsekvensanalys till justerad budget 2009 för barn- och utbildningsnämnden daterad 24 mars 2009.

Anmälarna har gett konkreta exempel på förändringar som skett i verksamheten.
Kommunen har i sitt svar inte bemött dessa uppgifter.

Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommuns beslut om resurser till verksamheten har påverkat barngruppernas storlek och personaltätheten inom förskoleverksamheten i Strängnäs kommun. Skolinspektionen har efterfrågat om kommunen gjort ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar. Några sådana utredningar har kommunen dock inte redovisat. En förändring av en förskolas verksamhet får aldrig medföra att förskolan inte kan garantera sitt uppdrag. Genom att göra dessa konsekvensutredningar kan kommunen förvissa sig om att eventuella förändringar inte sker på bekostnad av förskolans uppdrag.
De konsekvensutredningar som Strängnäs kommun har gjort med anledning av minskade resurser till verksamheterna är en form av redovisning och inte en ekonomisk och pedagogisk analys av vilken effekt förändringarna får för verksamheten.

För att säkerställa förskolans uppdrag och dess kvalitet är det således oerhört viktigt att kommunen genomför både ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet och gruppstorlek.

Skolinspektionen finner det mycket anmärkningsvärt att Strängnäs kommun i förevarande ärenden inte gjort dessa utredningar. Skolinspektionen förutsätter att Strängnäs kommun kommer att utarbeta klara rutiner för arbetet med ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar och säkerställa att sådana utredningar görs.
I detta arbete bör skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan följas
(SKOLFS 2005:10).
Skolinspektionen stannar vid gjorda uttalanden men kommer att följa upp ärendet.

Efter den 15 september bör vi kunna ta del av konsekvensutredningar som följer Skolverkets allmänna råd om kvalitet i förskolan.

Skolinspektionen
Storgatan 33
582 23 Linköping
Tfnr 08-586 080 00
Sofia Lindstrand Jurist

www.skolinspektionen.se

Hur kan det bli så här

Enligt tidningen har hon en hemsida där hon bedriver en kampanj mot de sociala myndigheterna. Hon tipsar bland annat om hur man ska agera om man som förälder råkat ut för ett ”orättvist” omhändertagande av sina barn.

Den 30-åriga mamman i Stockholm misstänks ha utsatt sina tre barn för regelbunden tortyr.
Hon höll dem även som fångar i lägenheten.
De fritagna barnen vårdas nu för sina skador.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5411085.ab

onsdag, juni 17, 2009

Hur blir det med lärartätheten

"Mälardalens bästa skola"

Hur blir det till hösten, blir det någon lärartäthet.
En lärartäthet som gör det möjligt för våra barn att nå kunskapsmålen.

Ett femtiotal anställda inom skolan och förskolan i Strängnäs kommer med stor sannolikhet varslas om uppsägning under de kommande månaderna. Det säger bildningschefen Frank Stoor.
Och enligt bildningschefen är det svårt att hitta något annat att spara in på, än personal.
http://www.sr.se/sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=2909712

Besparingar som drabbar barnen om och om igen!

Man kan ju oxå säga så här!
Uppsägningarna kommer att medföra en förtätning av antalet elever per lärare.
http://svt.se/2.33686/1.1597926/50-talet_lararjobb_hotas?lid=puff_1597926&lpos=rubrik

Förtätning Förtätning Förtätning.
För mig betyder det att barn kommer få träffa mycket mindre vuxna i skolan!

Fler elever i klassrummen.
Funderar på om det går att bedriva träslöjd och syslöjd med en stor klass!

söndag, juni 14, 2009

Svar till Krister Lumme

Jag vill som gästskribent här bemöta de anklagelser och den onyanserade bild av familjehemsvård som Krister Lumme givit uttryck för i tidningen och på sin blogg.

"Den som alltid går i svaromål, har oftast något att dölja…"

Så lyder rubriken på Krister Lummes senaste blogginlägg med anledning av min kommentar om familjehemsvården I Sverige. I tidningsartiklar och blogginlägg anklagar han familjehem i allmänhet och oss i synnerhet för att profitera på barns behov av stöd. Anklagelser och "citat"? som gränsar till förtal, då han med grova antydningar påstår att vi låser in barn i isoleringsceller och åker och handlar nya bilar.

I sitt förra inlägg skriver Lumme: " Att vi som fanns i vården för femtio år skulle ha en gammaldags förlegad inställning som skribenten även uttalar sig om visar på att man vill inte ha någon dialog då de förmodligen har detta som daglig inkomst och som de skulle förlora om samhället vänder på kronan."
Skribenten som som åsyftas, är förövrigt jag i en signerad kommentar i Strängnästidningen.
Därefter skriver han: "De som jag vet gör ett bra arbete gör sig inte besvär i att försvara något de själva vet om att de inte behöver göra. Med all säkerhet gör de även ett bra arbete om god vård samtidigt som de inte heller har något att dölja."

Förstå den logiken, den som kan! Frågan är vem som inte vill ha en dialog? Vi har redan tidigare bjudit in Krister Lumme till samtal runt detta, men han har inte visat något större intresse. Varje försök till diskussion tillbakavisas med argument som att vi "talar i egen sak" eller att "de som mer väljer att kritisera, själva väljer att göra detta därför att de är rädda för att tappa sin egen försörjning?"
Han anser sig dessutom vara utsatt för personangrepp för att jag anser att han har en cynisk inställning till familjehem, och sprider rena lögner om hur familjehemsvården fungerar.

Det förekommer brister och missförhållanden i enstaka HVB-hem och familjehem idag, och det är oerhört viktigt att uppmärksamma och påvisa dessa fall. Men att hävda att insynen i allmänhet är "totalt obefintlig" är inte sant. Varje placering följs upp med hembesök av socialtjänsten fyra ggr/år av såväl familjehems- och socialhandläggare, som även innefattar enskilda samtal med barnen. I de flesta fall förekommer regelbunden kontakt med BUP samt tillgång till regelbunden handledning av en oberoende kvalificerad person (psykoterapeut eller motsvarande). Regelbunden telefonkontakt med socialhandläggare flera ggr/månad samt kontinuerlig kontakt med barnomsorg/skola. Kontinuerliga nätverksmöten med alla inblandade (ibland upp till 12-14 personer), samt därutöver regelbundet umgänge med föräldrar/anhöriga. Detta medger möjligheter till insyn som man inte kommer i närheten av i någon kärnfamilj.

Barn och Ungdomsvård kostar pengar och kostnader för offentliga verksamheter ska absolut granskas och ifrågasättas. Krister Lumme frågar sig var 11-12 miljarder till ungdomsvården tar vägen och antyder att pengarna hamnar i fickorna på dom giriga och pengastinna familjehemmen. Han skriver: "Att alla pengar går till barnen eller i ungdomarna är en förbannad lögn." Jag vet inte om han därmed föreslår att dom ska delas ut i form av höjd veckopeng eller?
Jag kan inte redogöra i detalj för var pengarna går, men utredare, handläggare, handledare, kuratorer, teraputer och elevassistenter etc. arbetar inte ideellt. De resurser som krävs för dom här barnen måste få kosta likväl som annan vård.
Familjehemsarvoden är tydligen en nagel i ögat på Lumme som uppenbarligen anser det vara både omoraliskt och oetiskt. Han söker billiga och lättköpta poänger när han ständigt återkommer till detta, något jag är övertygad om att dom flesta ser igenom.
I många fall kräver uppdragen insatser från familjehemmen som omöjliggör förvärvsarbete. Vilka familjer kan avstå en lön för att ta sig an en placering utan ersättning? Ett uppdrag där man dessutom ställs utan vare sig uppsägningstid, anställningstrygghet eller rätt till a-kassa. Vari ligger det oetiska i det?

Att tvinga barn växa upp i en dysfunktionell familj och tro att man kan lösa alla problem genom utökat stöd är naivt. Vare sig det handlar om missbruksproblem, begåvningshandikapp eller andra orsaker så inverkar det hämmande för ett barn med en ständigt otrygg tillvaro där barnet ofta blir understimulerat eller får ta orimligt ansvar för familjen.

Slutligen så välkomnar vi intresserade för samtal och information om vad det innebär att vara familjehem, och vi besvarar alla frågor som inte omfattas av tystnadsplikt i enskilda placeringar. Vi har definitivt inget att dölja!

Claes Eriksson

fredag, juni 12, 2009

Tankar om familjehem

Utanför mitt fönster faller regnet så jag passar på att läsa bloggar.

För en tid sedan läste jag en artikel i Strängnäs tidning där Krister Lumme vill få slut på misären i familjehem och HVB hemmen.
http://ekuriren.se/nyheter/strangnas/1.373775

Mycket bra att uppmärksamma de placeringar som inte fungerar.
Men själv anser jag att de placeringar som leder till att barn/unga faktiskt får det bättre inte ges utrymme i massmedia.

Upplever att det är mer intressant att skriva om misslyckanden, trauma och tragedier i massmedia.

Den 11/6 så citerar Lumme en av kommentarerna från artikeln i Strängnäs tidning på sin blogg.
I artikeln framkommer inte hur Krister Lumme vill gå till väga för att förändra till det bättre, med den erfarenhet Krister har av uppväxten så vore det mycket intressant att få veta vilken handlingsplan som han har arbetat fram för att förändra.

Skulle mer än gärna se att Krister besöker de familjehem och HVB-hem som fungerar och visar på resultat, resultat i form av att det bidrar till att barn och unga kan ges möjlighet att få en bra plattform att stå på.

Jag önskar att alla barn kunde bo med sin familj, så ser tyvärr inte verkligheten ut idag.

Jag har kommenterat förut i Lummes blogg om just detta att lyfta de goda, så att man kan börja förändra till det bättre.
Här kommer ett litet utdrag från Lummes blogg

”Pengar som betalas ut i dag går till försörjning för många som endast har detta för egen del och inte till barnet”.
“Vi behöver en ny bil.” “Vi tar in en unge till så ordnar det sig”…
Detta om något är cyniskt. Att fråga sig vart 11-12 miljarder tar vägen i vården kan man undra. Att alla pengar går till barnen eller i ungdomarna är en förbannad lögn.”
http://kl12.bloggsida.se/2009/06/11/jag-ar-inte-bitter-pa-min-barndom/

Givetvis måste man vara bättre på att utreda de familjer som vill bli familjehem.

Utbildning och föreläsningar är mycket viktigt.

Handledning skulle vara ett krav anser jag.

Insynen från handläggare måste vara god för att fungera för barnets bästa.

I vårt fall så har vi en handläggare samt att barn /unga har en.

Vi träffas minst 4 gånger per år, barnet eller den unga träffar också sin handläggare ensam.

Nätverksmöten där alla ges tillfälle till samtal är också en självklarhet.

Viktigt är också att hjälpa och stödja barn/unga till kontakter med familj.
Åtgärdsplaner och Genomförandeplaner måste också till för att man ska kunna hjälpa och stödja

Vi arbetar utifrån BBIC – barnets behov i centrum – en säkrare väg till skydd och stöd.

ISBN 978-91-85483-93-8 Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se

En annan viktigt sak är barns rätt till sina föräldrar och inte föräldrarnas rätt till sina barn.

Att sörja en uppväxt… barn/unga som är i familjehem får ofta stöd i form av samtalsterapi.
Det är viktigt att sörja för att orka bli en vuxen och hel individ, med möjligheter att få ett rikt och fullvärdigt liv.

Att göra gott eller ont är en värderingsfråga, rätt eller fel är en handlingsfråga.

För att förändra krävs det att några sätter sig ned och diskuterar utifrån de upplevelser och erfarenheter man har, både för de som upplevt en barndom i misär och för de som arbetar som fungerande familjehem.

Mycket viktigt är att lyssna på barn som växt upp i en annan familj än sin ursprungsfamilj, även barn som växt upp med familjehems placerade barn har mycket att tillföra debatten.

God moral är evigt förbundet med tvivel om allt som borde ha gjorts, verkligen är gjort.
En individs eller grupps moral visar sig i vad de gör eller underlåter att göra, medans deras etik är deras reflektioner över det berättigande i vad de gör eller underlåter att göra.

Så jag hoppas att det kommer att finnas tid för samtal där man bygger broar för att hjälpa och stödja för att komma vidare, så att barn och unga som inte kan bo hemma kommer att få det bättre i framtiden, genom tidiga insatser i sin familj, viktigt är också att vi som finns i samhället bättre uppmärksammar och vågar slå larm när vi ser att barn och unga far illa.

onsdag, juni 10, 2009

Medborgardialog Demokrati och Mariefredsnämnden

Mariefred Mariefredskontorets ansvar för förskola, grundskola och äldreomsorg bör tas över av Strängnäsförvaltningen. Så löd det förslag för Mariefredskontorets framtid som kommunchefen Jan Heimdahl i går presenterade för Mariefredsnämnden. Ett förslag som mötte unisont motstånd.
http://ekuriren.se/nyheter/strangnas/1.383876

På vilket sätt har Mariefredsnämndens ledamöter stärkt och jobbat aktivt för att stärka medborgardialogen i Mariefred...

Hur har handlingsplanen jobbats fram?

Hur ser handlingsplanen ut?

Kontaktpolitiker rapporter är dom tillgängliga på webben?

http://www.strangnas.se/Vill-du-veta-mer-om/Mariefreds-kommundel/

tisdag, juni 02, 2009

Varg eller inte, det är frågan!

Varg varg varg och varg, leva eller låta dö!
Eller varför inte vildsvin och mufflon får!
Med vilken rätt har vi att avgöra......
Varg vildsvin och mufflon får!
Jägarn och jakthunden!!!!
Instinkt eller jaktlystnad!!
Leva eller låta då!
Skyddsjakt eller utrotning!
Lagom kanske, men hur många..
Leva eller låta dö!
Kreatur och varg....byten! döda eller leva.
Katter som tar möss.
Älgar eller vargar, rådjur och harar, vildsvin och mufflon, fasaner och harar, kaniner och bäver, häger och fiskljuse, ödlor eller grodor, göktyter eller orrar, tjäder och örnar.., tranor och ugglor.
Rävar och grävling, igelkottar och ormar...
Änder och katter...
Vem eller låta dö, sommarkatter eller marsvin...
Djurskyddet eller bidrag.....
Struts eller Kanadagås
Påfågel eller Parken ZOO
Vem tittar på vem!
Tanken är fri, men vilken är viljan som styr.
Du eller jag eller dom andra,men djuren dårå, vad säger dom...
Tid för eftertanke, egen eftertanke, utan påverkan, sunt förnuft, vems sundförnuft, finns det eller är det lagar som ska bestämma åt oss...
Bör jag tänka själv.
Varg låter lite...skämmande eller!
Folktro
I de flesta sagor och historier beskrivs vargen som ett ondskans väsen, såsom i Rödluvan och Gösta Berlings saga, trots att vargen varken är mer eller mindre farlig än något annat rovdjur. På grund av rädslan för vargen har den av folk försetts med så kallade noanamn, för att man trodde att om man kallade den vid sitt rätta namn, så skulle man locka den dit man var. Namnet varg är ursprungligen ett sådant noanamn, och betyder "våldsverkare". Det ersatte det ursprungligare namnet ulv. Andra noanamn på vargen är gråben, tasse eller den gråe. Förmodat vargrika vildmarker har ofta kallats tassemarker.

Svenskarnas attityder till varg
I vargtäta områden ser jägarna vargen som ett hot mot älgjakten. Lokaltidningarna har genomsyrats av den ena insändaren efter den andra, och folkopinioner har hetsats till att ta ställning för eller emot vargen. På vissa platser har man också genomfört lokala folkomröstningar för att sätta press på myndigheterna.
Vid en attitydundersökning från 1999 visade det sig dock att två tredjedelar av svenskarna kan acceptera en vargstam på minst 200 djur. En tredjedel kan tänka sig 500-1000 djur medan 5 procent av de svarande inte vill ha några vargar alls. 56 procent av de som svarade kan tänka sig att ha varg i närheten där de bor. Mest positiva till att ha varg i närheten av bostaden är faktiskt tamdjursägare i vargområden. Bland renägare är det dock endast 18 procent som vill ha varg i närheten av bostaden[13], vilket kan ha att göra med att renar till skillnad från andra tamdjur hålls i ohägnade marker.