onsdag, maj 11, 2011

Måltidspolicy

Teknik- och fritidsnämnden
Sammanträdesdatum 2011-04-20 1/21

Måltidspolicy
Kontorschefen redogör för en utredning som pågår–om olika måltidskriterier. Han ställer tre frågor som behöver besvaras senast i juni, för att konsulten ska kunna gå vidare med uppdraget.

Ska måltidsverksamheten samlas under ”samma paraply” d.v.s.under en huvudman?

Ska man införa omsättningsbaserad lokalhyra?

Ska måltidsverksamheten ske i egen regi eller läggas ut på entreprenad?

Två frågor till kan jag komma på till våra inte helt folkvalda politiker!
Kommer Strängnäs kommun följa den nya skollagen om skolmaten.
Kommer Strängnäs kommun leva upp till de riksdagsbeslut som gäller för ekologisk mat i skolan?
Själv vill jag veta vad maten innehåller
Vilka tillsatser finns det i skolmaten i Strängnäs kommun?

Kostinformation
Tillsatser i mat
När mat tillverkas industriellt används av olika skäl fler tillsatser. Varor transporteras ofta långa sträckor vilket kan kräva längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan öka behovet av tillsatser och tillverkare kan ibland använda tillsatser för att kunna producera en billigare vara.

Färgämnen (E100 - E180)
Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.

Konserveringsmedel (E200 - E297, E1105)
I Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser finns cirka 45 konserveringsmedel. Förutom dessa finns andra ämnen som har konserverande effekt, till exempel salt
(natriumklorid), socker och etanol (etylalkohol, det vill säga vanlig alkohol).

Antioxidationsmedel (E 300 - E 385, E586)
Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas. De medverkar också till att lättförstörbara vitaminer, som vitamin A, D, E och B2 (riboflavin), bevaras bättre i livsmedlet.

Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel (E 400-E 495, E1204, E 1404-E 1452)
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel är en grupp livsmedelstillsatser som används för att påverka en produkts konsistens.

Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 - E 968)
Det finns olika sätt att söta mat – med sockerarter, sockeralkoholer eller andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak.

Övriga tillsatserSyror, baser och salter (E 500-530)

Surhetsgrad – eller pH – anges med ett värde som ligger mellan 0 och 14. Lösningar med pH = 7 sägs vara neutrala, medan pH mindre än 7 anger sur lösning och pH mer än 7 anger basisk eller alkalisk lösning. En lösnings surhetsgrad inverkar ofta på olika kemiska reaktioners förlopp – även i livsmedel – och mätning av pH har därför fått stor betydelse inom en rad områden.

Klumpförebyggande medel (E 535-570)
Klumpförebyggande medel tillsätts torra livsmedel i pulverform för att de ska ”rinna” lättare och inte klumpa ihop sig, även om de utsätts för fukt. Livsmedel som ofta innehåller klumpförebyggande medel är salt, florsocker, pulversoppor, pulversåser, pulverkrämer och pulverdrycker m fl.

Smakförstärkare (E 620-640)
Smakförstärkare är ämnen som tillsätts färdiglagade kött- och fiskrätter och andra proteinrika produkter för att förstärka smaken eller lukten. Glutaminsyran och dess salter, glutamater, är exempel på smakförstärkare som används för att framhäva smaken på olika produkter till exempel skinka, soppor, såser. Se även länkar till höger under rubriken Läs mer, Allergi och överkänslighet och Glutamat.

Ytbehandlingsmedel (E 901-914)
Ytbehandlingsmedlen används dels för att skydda livsmedel och dels för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande (förebygga mögelväxt) eller mer mekaniskt som ett slags emballage. Ytbehandlingsmedlen används bland annat till olika färska frukter.

Förpackningsgaser och drivgaser (E 290, E 938-949)
Gaserna används för att packa livsmedel i skyddande atmosfär och som drivmedel i sprayförpackningar.

Tillsatser utan E-nummer
För ett litet antal tillsatser finns inga gemensamma regler inom EU. Ämnena står därför i ingrediensförteckningen utan E-nummer och bara med sitt vedertagna namn. Exempel på dessa tillsatser är enzymer som laktas, löpe och pektinas.

Tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror
Det framgår inte av beteckningen vilket ursprung en tillsats har om inte tillverkaren särskilt har satt ut det. Tillverkaren får frivilligt ange att en viss tillsats eller hela produkten är vegetabilisk. Sådan märkning får givetvis inte vara vilseledande, utan ska innebära att tillsatsen/produkten kommer från växter.

Hur jobbar måltidsservice i Strängnäs kommun


Tillagning - Produktion
Måltidsservice består av 13 kök.
3 tillagningskök och 10 mottagningskök.
Campus C-kök, Mariefreds Vårdcentrals C-kök och Stallarholmsskolans C-kök är tillagningskök.
I tillagningsköken lagas mat som sedan transporteras
ut till mottagningsköken och övriga kunder.
I mottagningsköken lagas potatis, ris och pasta.
Även sallad och råkost görs på resp. mottagningskök.

Produktion:
Vi får många frågor om vår produktion och vad vi gör och inte gör i våra kök. Produktionen görs till 80% i våra centralkök.
Vi tillagar grytor, gratänger, pajer, soppor, såser och mycket annat från grunden.
Det vi inte gör själva är pannbiff, köttbullar, schnitzel och pannkaka. Vi anpassar vår produktion efter den maskinpark som finns i våra kök.

Hur går det till innan maten finns ute på skolorna
* Matsedel - planering - recept
* Aivo - beställningssystem
* Inköp från leverantörer
* Produktion
* Egenkontroll - temperaturmätning och matprover
* Leverans till kund

Matsedelsplanering:
Följande faktorer tas i beaktande när matsedlarna för de olika kundkategorierna planeras:

* Maträtter som kunden tycker om
* Näringsvärde
* Pris
* Går maträtten att tillaga i storkök
* Klarar maträtten varmhållning
* Variation
* Maträtter efter årstid och säsong

Men var är den ekologiska skolmaten?

Hur många mil har pannbiffar, köttbullar, schnitzel och pannkaka åkt för att komma till Strängnäs. Vilka tillsatser finns det i maten.
Hur klimatsmarta är dom biffarna och pannnkakorna SUCK!!!

Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen Pressmeddelande 2010-06-22 Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen som ställer krav på att skolelevernas mat ska vara näringsriktig. Förhoppningen är att lagen ska öka intresset för skolmatens innehåll. Vad som är näringsriktig mat framgår av de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

– Skolmaten är jätteviktig för att våra barn ska orka vara aktiva och lära sig under en hel skoldag. Från Livsmedelsverkets sida hoppas vi att lagen medför ett skifte i hur skolledare och politiker ser på skolmaten: från ett fokus på kostnad per portion till innehåll per portion, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.

– Jag är mycket angelägen om att skollagen verkligen ska få effekt i form av bättre skolmat och ser fram emot ett nära samarbete med de myndigheter som blir ansvariga för uppföljningen av lagen, säger Inger Andersson.

Vad som är näringsriktigt framgår av de så kallade svenska näringsrekommendationerna (SNR). De bygger på vetenskapliga underlag om vad som behövs av näringsämnen och energi för en god hälsa och minskad risk för kostrelaterade sjukdomar. Näringsrekommendationerna anger vad olika åldersgrupper och kön behöver i form av energi, näring, vitaminer och mineraler. Där finns också bra hjälpmedel för planering av kost för grupper som består av personer med olika ålder, kön och aktivitetsnivå. De svenska näringsrekommendationerna baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och revideras återkommande.

Livsmedelsverket ger också ut råd om bra mat i skolan som bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Råden omfattar, förutom näringsinnehåll även andra viktiga aspekter på skolmåltiden:

– Utöver att skolmaten ska vara näringsriktig bör den heller inte serveras för tidigt på dagen, det ska finnas flera rätter att välja på, en omväxlande salladsbuffé och en trivsam och lugn miljö att äta i, säger Annica Sohlström, nutritionschef på Livsmedelsverket.

Allmänna frågor om den nya skollagen

Finns det definierat vad som menas med "näringsriktig skolmat"?
Svar: Skollagen innehåller ingen definition på vad som avses med näringsriktig skolmat. Enligt propositionen om en ny skollag bör de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt vid bedömningen.

Den nya skollagen

fredag, maj 06, 2011

Triturus Cristatus




Länsstyrelsen
Södermanlands län
611 86 Nyköping

Mariefred 2011-05-06


Dnr: 402-1624-2011

Överklagande av Kommunfullmäktiges i Strängnäs kommun beslut att anta detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.

Hänvisar till samtliga tidigare erinringar beträffande ärendet i detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred, då ingen av våra synpunkter blivit tillgodosedda.

Vill också hänvisa till den senaste skrivelsen daterad 2011-04-20 (bifogar kopia)

Vi vill se en prövning av om Strängnäs Kommun lever upp till att följa direktivet för den större vattensalamandern direktiv 92743/EEG genom stör av 8 kap. 1 § miljöbalken utfärdande artskyddsförordningen (1998:179)

Vi hänvisar till tidigare fattade beslut i liknande fall.

Regeringsrättens avgörande mål RÅ 2005 ref. 44
Regeringsbeslut 2008-06-12 M22077252/F/P
Regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08)
Regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10
Regeringsbeslut M20077252/F/P

Vi anser att de ovanstående avgörande besluten skall antas visa att Strängnäs kommun inte lever upp till att följa direktiven. Vilket borde vara vägledande även i den detaljplan som vi nu överklagar.

Det tilltänkta stora bostadsområdet kommer att påverka jordbruksverksamhet, jakt och inte minst att det finns djurhållande gårdar (företag) mycket negativt. Vilket kan leda till att företagen får svårt att överleva. Jordbruksmarken utarmas och försvinner eller växer igen. Djurhållande gårdar (företag) försvinner och den biologiska mångfalden utarmas.
Verksamheterna måste ha möjlighet att utvecklas inom sina gränser utan att hamna i konflikt med närboende.

Den större vattensalamandern omfattas av många regelverk som sammantaget ger den ett starkt skydd. Exempel på detta är att småvattenmiljöer i odlingslandskapet i sig har ett exploateringsskydd genom det s.k. biotopskyddet. Den större vattensalamandern är dessutom nationellt fridlyst och var fram till maj 2005 rödlistad (NT missgynnad). I 2005 års reviderade upplaga av Artdatabankens rödlista har den bedömts som livskraftig pga. striktare tolkningar och ett bättre kunskapsunderlag genom ett omfattande inventeringsarbete, man kunde också notera att ingen förbättring av arten skett under samma period, vilket vi anser påverka området negativt för den större vattensalamandern. Då någon inventering av antalet individer inte har gjorts inom det aktuella planområdet så utgör exploateringen en oviss framtid för artens fortlevnad.

Det som ger arten dess starka skydd är dess plats på EU: s s.k. Art- och habitatdirektiv, och som ingående i EU: s naturvårdsnätverk Natura 2000 (art kod 1166). Detta skydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (1998:179). Sveriges undertecknade Bernkonventionen för skydd av biologisk mångfald ställer också höga krav på efterlevnad av dessa intentioner genom alla nivåer i nationen, d.v.s. på nationell (regering, riksdag, departement och statliga verk) som regional (länsstyrelser) och på lokal nivå (kommuner, markägare, enskilda) vi fastighetsägare på Västra Ekeby 1:12och Kärnbo 4:31 anses vara i detta ärende.

Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (landmiljöer) får störas utan särskild prövning, vilket är ett starkt förbud. I Sverige har tolkningar av föreliggande regelverk för skydd av arten prövats i regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08 i ett uppmärksammat fall i Kullavik, Kungsbacka kn, med resultat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan revs upp av regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10; Juridiknytt 1/2005) med motivering att tillräckliga hänsyn till arten inte tagits med i planen.

Frågan är om detaljplanen strider mot 1a § p. 4 i artskyddsförordningen där det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser och om hänsyn tagits till de bestämmelser som gäller för sådana arter vid plangenomförandet.

Utredningar som tidigare företagits av Rikard Sellberg Länsstyrelsen dels genom Jan Malmgren (utredning från 2007-08-31) är det helt klarlagt att och ostridigt att den större vattensalamandern finns etablerad inom planområdet. Det gällde då en detaljplan för Västra Ekeby 1:5, 1:13 Mariefred Strängnäs kommun. Dessutom finns flera aktionsradier (350 meter) inritade inom det aktuella planområdet som Strängnäs kommun antagit gällande Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.

Planförslaget är olämpligt ur allmän och enskild synpunkt. Samt att den kan anses strida mot de direktiv som finns på EU nivå.

Större vattensalamandern (Triturus cristatus), även kallad stor vattenödla, är en groddjursart inom släktet vattensalamandrar (Triturus). Den blir 10–16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Honorna har ett gult band längs svansens undersida. Huden är vårtig. Under lekperioden utvecklar hanarna en ryggkam och en bredare svans. Längs svansens båda sidor får de ett silverglänsande band.

Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, block och håligheter bidrar med bra övervintringsplatser. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående och vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglena i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander finns i södra och mellersta Sverige, samt norrut längs Norrlandskusten upp till Ångermanland. Den förekommer också i Dalarna och Jämtland. För övrigt finns den i större delen av Central- och Östeuropa.

Arten är mindre vanlig än den mindre vattensalamandern. Den hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, och utdikning och inplantering av fisk och kräftor. Den har försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. Försök har gjorts med inplantering i dammar i nyanlagda golfbanor och liknande.

För att bevara större vattensalamander och hjälpa den att komma tillbaka har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Man arbetar enligt programmet bland annat med att kartlägga och inventera, övervaka förändringar i populationen, och med praktiska åtgärder. Åtgärder som hjälper den större vattensalamandern är bland annat att anlägga nya dammar och småvatten, och att förbättra landmiljöer i närheten av dessa vatten.

Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst, och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får dödas, skadas eller flyttas.



Till samtliga politiker i Strängnäs kommun!

Värna den biologiska mångfalden
Att hejda förlusten av biologisk mångfald och säkra ekosystemen är en stor internationell utmaning. Detta också nödvändigt för att klara klimatmålen. En viktig utgångspunkt för skydd av värdefull natur och biologisk mångfald är kombinationen med lokal förankring och positiv samverkan med markägare, brukare och myndigheter.

Alliansens miljörapport
Hur tänker den inte helt folkvalda alliansen i Strängnäs Kommun om detta som sker på ett annat plan...
Vilka beslut har tagits för att värna om en hållbar utveckling?