Efter en lång tystnad!
Har jag registerat mig som medlem i folkpartiet.
tisdag, september 17, 2013
torsdag, december 08, 2011
Simundervisning
Alla barn på Mariefredsskolan får inte den simundervisning som de har rätt till. Tidigare år har barnen bussats till simundervisningen på Åkersbadet i Åkers Styckebruk.
Så är det inte längre sedan upphandlingen av transporten stod klar. Barnen ska numera åka taxi till badet. Flera gånger under höstterminen har inte taxi skött sitt avtal, senast i måndags den 5 december missade taxibolaget, barnen fick mycket besvikna gå tillbaka till klassrummet. Detta är tydligen inte något som Mariefredsskolan kan påverka. Måndagens miss var att det inte fanns tillräckligt med plats i bilarna. Andra gånger har inte taxi fått fram bilar i tid så barnen har missat tid i bassängen eller missat tid för undervisning. Vem känner sig ansvarig att åtgärda detta problem för vissa barn i årskurs 2 på Mariefredsskolan. Skolledningen kan det inte.
Ansvarig får gärna höra av sig för att ge en förklaring och allra helst garantera våra barn rätten till simundervisning. Fortsätter problemet en längre tid så anser jag att barnen skall få kompensation för missad undervisningstid.
Så är det inte längre sedan upphandlingen av transporten stod klar. Barnen ska numera åka taxi till badet. Flera gånger under höstterminen har inte taxi skött sitt avtal, senast i måndags den 5 december missade taxibolaget, barnen fick mycket besvikna gå tillbaka till klassrummet. Detta är tydligen inte något som Mariefredsskolan kan påverka. Måndagens miss var att det inte fanns tillräckligt med plats i bilarna. Andra gånger har inte taxi fått fram bilar i tid så barnen har missat tid i bassängen eller missat tid för undervisning. Vem känner sig ansvarig att åtgärda detta problem för vissa barn i årskurs 2 på Mariefredsskolan. Skolledningen kan det inte.
Ansvarig får gärna höra av sig för att ge en förklaring och allra helst garantera våra barn rätten till simundervisning. Fortsätter problemet en längre tid så anser jag att barnen skall få kompensation för missad undervisningstid.
onsdag, maj 11, 2011
Måltidspolicy
Teknik- och fritidsnämnden
Sammanträdesdatum 2011-04-20 1/21
Måltidspolicy
Kontorschefen redogör för en utredning som pågår–om olika måltidskriterier. Han ställer tre frågor som behöver besvaras senast i juni, för att konsulten ska kunna gå vidare med uppdraget.
Ska måltidsverksamheten samlas under ”samma paraply” d.v.s.under en huvudman?
Ska man införa omsättningsbaserad lokalhyra?
Ska måltidsverksamheten ske i egen regi eller läggas ut på entreprenad?
Två frågor till kan jag komma på till våra inte helt folkvalda politiker!
Kommer Strängnäs kommun följa den nya skollagen om skolmaten.
Kommer Strängnäs kommun leva upp till de riksdagsbeslut som gäller för ekologisk mat i skolan?Själv vill jag veta vad maten innehåller
Vilka tillsatser finns det i skolmaten i Strängnäs kommun?
Kostinformation
Tillsatser i mat
När mat tillverkas industriellt används av olika skäl fler tillsatser. Varor transporteras ofta långa sträckor vilket kan kräva längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan öka behovet av tillsatser och tillverkare kan ibland använda tillsatser för att kunna producera en billigare vara.
Färgämnen (E100 - E180)
Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.
Konserveringsmedel (E200 - E297, E1105)
I Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser finns cirka 45 konserveringsmedel. Förutom dessa finns andra ämnen som har konserverande effekt, till exempel salt
(natriumklorid), socker och etanol (etylalkohol, det vill säga vanlig alkohol).
Antioxidationsmedel (E 300 - E 385, E586)
Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas. De medverkar också till att lättförstörbara vitaminer, som vitamin A, D, E och B2 (riboflavin), bevaras bättre i livsmedlet.
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel (E 400-E 495, E1204, E 1404-E 1452)
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel är en grupp livsmedelstillsatser som används för att påverka en produkts konsistens.
Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 - E 968)
Det finns olika sätt att söta mat – med sockerarter, sockeralkoholer eller andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak.
Övriga tillsatserSyror, baser och salter (E 500-530)
Surhetsgrad – eller pH – anges med ett värde som ligger mellan 0 och 14. Lösningar med pH = 7 sägs vara neutrala, medan pH mindre än 7 anger sur lösning och pH mer än 7 anger basisk eller alkalisk lösning. En lösnings surhetsgrad inverkar ofta på olika kemiska reaktioners förlopp – även i livsmedel – och mätning av pH har därför fått stor betydelse inom en rad områden.
Klumpförebyggande medel (E 535-570)
Klumpförebyggande medel tillsätts torra livsmedel i pulverform för att de ska ”rinna” lättare och inte klumpa ihop sig, även om de utsätts för fukt. Livsmedel som ofta innehåller klumpförebyggande medel är salt, florsocker, pulversoppor, pulversåser, pulverkrämer och pulverdrycker m fl.
Smakförstärkare (E 620-640)
Smakförstärkare är ämnen som tillsätts färdiglagade kött- och fiskrätter och andra proteinrika produkter för att förstärka smaken eller lukten. Glutaminsyran och dess salter, glutamater, är exempel på smakförstärkare som används för att framhäva smaken på olika produkter till exempel skinka, soppor, såser. Se även länkar till höger under rubriken Läs mer, Allergi och överkänslighet och Glutamat.
Ytbehandlingsmedel (E 901-914)
Ytbehandlingsmedlen används dels för att skydda livsmedel och dels för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande (förebygga mögelväxt) eller mer mekaniskt som ett slags emballage. Ytbehandlingsmedlen används bland annat till olika färska frukter.
Förpackningsgaser och drivgaser (E 290, E 938-949)
Gaserna används för att packa livsmedel i skyddande atmosfär och som drivmedel i sprayförpackningar.
Tillsatser utan E-nummer
För ett litet antal tillsatser finns inga gemensamma regler inom EU. Ämnena står därför i ingrediensförteckningen utan E-nummer och bara med sitt vedertagna namn. Exempel på dessa tillsatser är enzymer som laktas, löpe och pektinas.
Tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror
Det framgår inte av beteckningen vilket ursprung en tillsats har om inte tillverkaren särskilt har satt ut det. Tillverkaren får frivilligt ange att en viss tillsats eller hela produkten är vegetabilisk. Sådan märkning får givetvis inte vara vilseledande, utan ska innebära att tillsatsen/produkten kommer från växter.
Hur jobbar måltidsservice i Strängnäs kommun
Tillagning - Produktion
Måltidsservice består av 13 kök.
3 tillagningskök och 10 mottagningskök.
Campus C-kök, Mariefreds Vårdcentrals C-kök och Stallarholmsskolans C-kök är tillagningskök.
I tillagningsköken lagas mat som sedan transporteras
ut till mottagningsköken och övriga kunder.
I mottagningsköken lagas potatis, ris och pasta.
Även sallad och råkost görs på resp. mottagningskök.
Produktion:
Vi får många frågor om vår produktion och vad vi gör och inte gör i våra kök. Produktionen görs till 80% i våra centralkök.
Vi tillagar grytor, gratänger, pajer, soppor, såser och mycket annat från grunden.
Det vi inte gör själva är pannbiff, köttbullar, schnitzel och pannkaka. Vi anpassar vår produktion efter den maskinpark som finns i våra kök.
Hur går det till innan maten finns ute på skolorna
* Matsedel - planering - recept
* Aivo - beställningssystem
* Inköp från leverantörer
* Produktion
* Egenkontroll - temperaturmätning och matprover
* Leverans till kund
Matsedelsplanering:
Följande faktorer tas i beaktande när matsedlarna för de olika kundkategorierna planeras:
* Maträtter som kunden tycker om
* Näringsvärde
* Pris
* Går maträtten att tillaga i storkök
* Klarar maträtten varmhållning
* Variation
* Maträtter efter årstid och säsong
Men var är den ekologiska skolmaten?
Hur många mil har pannbiffar, köttbullar, schnitzel och pannkaka åkt för att komma till Strängnäs. Vilka tillsatser finns det i maten.
Hur klimatsmarta är dom biffarna och pannnkakorna SUCK!!!
– Skolmaten är jätteviktig för att våra barn ska orka vara aktiva och lära sig under en hel skoldag. Från Livsmedelsverkets sida hoppas vi att lagen medför ett skifte i hur skolledare och politiker ser på skolmaten: från ett fokus på kostnad per portion till innehåll per portion, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.
– Jag är mycket angelägen om att skollagen verkligen ska få effekt i form av bättre skolmat och ser fram emot ett nära samarbete med de myndigheter som blir ansvariga för uppföljningen av lagen, säger Inger Andersson.
Vad som är näringsriktigt framgår av de så kallade svenska näringsrekommendationerna (SNR). De bygger på vetenskapliga underlag om vad som behövs av näringsämnen och energi för en god hälsa och minskad risk för kostrelaterade sjukdomar. Näringsrekommendationerna anger vad olika åldersgrupper och kön behöver i form av energi, näring, vitaminer och mineraler. Där finns också bra hjälpmedel för planering av kost för grupper som består av personer med olika ålder, kön och aktivitetsnivå. De svenska näringsrekommendationerna baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och revideras återkommande.
Livsmedelsverket ger också ut råd om bra mat i skolan som bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Råden omfattar, förutom näringsinnehåll även andra viktiga aspekter på skolmåltiden:
– Utöver att skolmaten ska vara näringsriktig bör den heller inte serveras för tidigt på dagen, det ska finnas flera rätter att välja på, en omväxlande salladsbuffé och en trivsam och lugn miljö att äta i, säger Annica Sohlström, nutritionschef på Livsmedelsverket.
Allmänna frågor om den nya skollagen
Finns det definierat vad som menas med "näringsriktig skolmat"?
Svar: Skollagen innehåller ingen definition på vad som avses med näringsriktig skolmat. Enligt propositionen om en ny skollag bör de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt vid bedömningen.
Den nya skollagen
Sammanträdesdatum 2011-04-20 1/21
Måltidspolicy
Kontorschefen redogör för en utredning som pågår–om olika måltidskriterier. Han ställer tre frågor som behöver besvaras senast i juni, för att konsulten ska kunna gå vidare med uppdraget.
Ska måltidsverksamheten samlas under ”samma paraply” d.v.s.under en huvudman?
Ska man införa omsättningsbaserad lokalhyra?
Ska måltidsverksamheten ske i egen regi eller läggas ut på entreprenad?
Två frågor till kan jag komma på till våra inte helt folkvalda politiker!
Kommer Strängnäs kommun följa den nya skollagen om skolmaten.
Kommer Strängnäs kommun leva upp till de riksdagsbeslut som gäller för ekologisk mat i skolan?Själv vill jag veta vad maten innehåller
Vilka tillsatser finns det i skolmaten i Strängnäs kommun?
Kostinformation
Tillsatser i mat
När mat tillverkas industriellt används av olika skäl fler tillsatser. Varor transporteras ofta långa sträckor vilket kan kräva längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan öka behovet av tillsatser och tillverkare kan ibland använda tillsatser för att kunna producera en billigare vara.
Färgämnen (E100 - E180)
Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.
Konserveringsmedel (E200 - E297, E1105)
I Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser finns cirka 45 konserveringsmedel. Förutom dessa finns andra ämnen som har konserverande effekt, till exempel salt
(natriumklorid), socker och etanol (etylalkohol, det vill säga vanlig alkohol).
Antioxidationsmedel (E 300 - E 385, E586)
Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas. De medverkar också till att lättförstörbara vitaminer, som vitamin A, D, E och B2 (riboflavin), bevaras bättre i livsmedlet.
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel (E 400-E 495, E1204, E 1404-E 1452)
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel är en grupp livsmedelstillsatser som används för att påverka en produkts konsistens.
Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 - E 968)
Det finns olika sätt att söta mat – med sockerarter, sockeralkoholer eller andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak.
Övriga tillsatserSyror, baser och salter (E 500-530)
Surhetsgrad – eller pH – anges med ett värde som ligger mellan 0 och 14. Lösningar med pH = 7 sägs vara neutrala, medan pH mindre än 7 anger sur lösning och pH mer än 7 anger basisk eller alkalisk lösning. En lösnings surhetsgrad inverkar ofta på olika kemiska reaktioners förlopp – även i livsmedel – och mätning av pH har därför fått stor betydelse inom en rad områden.
Klumpförebyggande medel (E 535-570)
Klumpförebyggande medel tillsätts torra livsmedel i pulverform för att de ska ”rinna” lättare och inte klumpa ihop sig, även om de utsätts för fukt. Livsmedel som ofta innehåller klumpförebyggande medel är salt, florsocker, pulversoppor, pulversåser, pulverkrämer och pulverdrycker m fl.
Smakförstärkare (E 620-640)
Smakförstärkare är ämnen som tillsätts färdiglagade kött- och fiskrätter och andra proteinrika produkter för att förstärka smaken eller lukten. Glutaminsyran och dess salter, glutamater, är exempel på smakförstärkare som används för att framhäva smaken på olika produkter till exempel skinka, soppor, såser. Se även länkar till höger under rubriken Läs mer, Allergi och överkänslighet och Glutamat.
Ytbehandlingsmedel (E 901-914)
Ytbehandlingsmedlen används dels för att skydda livsmedel och dels för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande (förebygga mögelväxt) eller mer mekaniskt som ett slags emballage. Ytbehandlingsmedlen används bland annat till olika färska frukter.
Förpackningsgaser och drivgaser (E 290, E 938-949)
Gaserna används för att packa livsmedel i skyddande atmosfär och som drivmedel i sprayförpackningar.
Tillsatser utan E-nummer
För ett litet antal tillsatser finns inga gemensamma regler inom EU. Ämnena står därför i ingrediensförteckningen utan E-nummer och bara med sitt vedertagna namn. Exempel på dessa tillsatser är enzymer som laktas, löpe och pektinas.
Tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror
Det framgår inte av beteckningen vilket ursprung en tillsats har om inte tillverkaren särskilt har satt ut det. Tillverkaren får frivilligt ange att en viss tillsats eller hela produkten är vegetabilisk. Sådan märkning får givetvis inte vara vilseledande, utan ska innebära att tillsatsen/produkten kommer från växter.
Hur jobbar måltidsservice i Strängnäs kommun
Tillagning - Produktion
Måltidsservice består av 13 kök.
3 tillagningskök och 10 mottagningskök.
Campus C-kök, Mariefreds Vårdcentrals C-kök och Stallarholmsskolans C-kök är tillagningskök.
I tillagningsköken lagas mat som sedan transporteras
ut till mottagningsköken och övriga kunder.
I mottagningsköken lagas potatis, ris och pasta.
Även sallad och råkost görs på resp. mottagningskök.
Produktion:
Vi får många frågor om vår produktion och vad vi gör och inte gör i våra kök. Produktionen görs till 80% i våra centralkök.
Vi tillagar grytor, gratänger, pajer, soppor, såser och mycket annat från grunden.
Det vi inte gör själva är pannbiff, köttbullar, schnitzel och pannkaka. Vi anpassar vår produktion efter den maskinpark som finns i våra kök.
Hur går det till innan maten finns ute på skolorna
* Matsedel - planering - recept
* Aivo - beställningssystem
* Inköp från leverantörer
* Produktion
* Egenkontroll - temperaturmätning och matprover
* Leverans till kund
Matsedelsplanering:
Följande faktorer tas i beaktande när matsedlarna för de olika kundkategorierna planeras:
* Maträtter som kunden tycker om
* Näringsvärde
* Pris
* Går maträtten att tillaga i storkök
* Klarar maträtten varmhållning
* Variation
* Maträtter efter årstid och säsong
Men var är den ekologiska skolmaten?
Hur många mil har pannbiffar, köttbullar, schnitzel och pannkaka åkt för att komma till Strängnäs. Vilka tillsatser finns det i maten.
Hur klimatsmarta är dom biffarna och pannnkakorna SUCK!!!
Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen Pressmeddelande 2010-06-22 Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen som ställer krav på att skolelevernas mat ska vara näringsriktig. Förhoppningen är att lagen ska öka intresset för skolmatens innehåll. Vad som är näringsriktig mat framgår av de svenska näringsrekommendationerna (SNR).
– Skolmaten är jätteviktig för att våra barn ska orka vara aktiva och lära sig under en hel skoldag. Från Livsmedelsverkets sida hoppas vi att lagen medför ett skifte i hur skolledare och politiker ser på skolmaten: från ett fokus på kostnad per portion till innehåll per portion, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.
– Jag är mycket angelägen om att skollagen verkligen ska få effekt i form av bättre skolmat och ser fram emot ett nära samarbete med de myndigheter som blir ansvariga för uppföljningen av lagen, säger Inger Andersson.
Vad som är näringsriktigt framgår av de så kallade svenska näringsrekommendationerna (SNR). De bygger på vetenskapliga underlag om vad som behövs av näringsämnen och energi för en god hälsa och minskad risk för kostrelaterade sjukdomar. Näringsrekommendationerna anger vad olika åldersgrupper och kön behöver i form av energi, näring, vitaminer och mineraler. Där finns också bra hjälpmedel för planering av kost för grupper som består av personer med olika ålder, kön och aktivitetsnivå. De svenska näringsrekommendationerna baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och revideras återkommande.
Livsmedelsverket ger också ut råd om bra mat i skolan som bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Råden omfattar, förutom näringsinnehåll även andra viktiga aspekter på skolmåltiden:
– Utöver att skolmaten ska vara näringsriktig bör den heller inte serveras för tidigt på dagen, det ska finnas flera rätter att välja på, en omväxlande salladsbuffé och en trivsam och lugn miljö att äta i, säger Annica Sohlström, nutritionschef på Livsmedelsverket.
Allmänna frågor om den nya skollagen
Finns det definierat vad som menas med "näringsriktig skolmat"?
Svar: Skollagen innehåller ingen definition på vad som avses med näringsriktig skolmat. Enligt propositionen om en ny skollag bör de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt vid bedömningen.
Den nya skollagen
fredag, maj 06, 2011
Triturus Cristatus
Länsstyrelsen
Södermanlands län
611 86 Nyköping
Mariefred 2011-05-06
Södermanlands län
611 86 Nyköping
Mariefred 2011-05-06
Dnr: 402-1624-2011
Överklagande av Kommunfullmäktiges i Strängnäs kommun beslut att anta detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Hänvisar till samtliga tidigare erinringar beträffande ärendet i detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred, då ingen av våra synpunkter blivit tillgodosedda.
Vill också hänvisa till den senaste skrivelsen daterad 2011-04-20 (bifogar kopia)
Vi vill se en prövning av om Strängnäs Kommun lever upp till att följa direktivet för den större vattensalamandern direktiv 92743/EEG genom stör av 8 kap. 1 § miljöbalken utfärdande artskyddsförordningen (1998:179)
Vi hänvisar till tidigare fattade beslut i liknande fall.
Regeringsrättens avgörande mål RÅ 2005 ref. 44
Regeringsbeslut 2008-06-12 M22077252/F/P
Regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08)
Regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10
Regeringsbeslut M20077252/F/P
Vi anser att de ovanstående avgörande besluten skall antas visa att Strängnäs kommun inte lever upp till att följa direktiven. Vilket borde vara vägledande även i den detaljplan som vi nu överklagar.
Det tilltänkta stora bostadsområdet kommer att påverka jordbruksverksamhet, jakt och inte minst att det finns djurhållande gårdar (företag) mycket negativt. Vilket kan leda till att företagen får svårt att överleva. Jordbruksmarken utarmas och försvinner eller växer igen. Djurhållande gårdar (företag) försvinner och den biologiska mångfalden utarmas.
Verksamheterna måste ha möjlighet att utvecklas inom sina gränser utan att hamna i konflikt med närboende.
Den större vattensalamandern omfattas av många regelverk som sammantaget ger den ett starkt skydd. Exempel på detta är att småvattenmiljöer i odlingslandskapet i sig har ett exploateringsskydd genom det s.k. biotopskyddet. Den större vattensalamandern är dessutom nationellt fridlyst och var fram till maj 2005 rödlistad (NT missgynnad). I 2005 års reviderade upplaga av Artdatabankens rödlista har den bedömts som livskraftig pga. striktare tolkningar och ett bättre kunskapsunderlag genom ett omfattande inventeringsarbete, man kunde också notera att ingen förbättring av arten skett under samma period, vilket vi anser påverka området negativt för den större vattensalamandern. Då någon inventering av antalet individer inte har gjorts inom det aktuella planområdet så utgör exploateringen en oviss framtid för artens fortlevnad.
Det som ger arten dess starka skydd är dess plats på EU: s s.k. Art- och habitatdirektiv, och som ingående i EU: s naturvårdsnätverk Natura 2000 (art kod 1166). Detta skydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (1998:179). Sveriges undertecknade Bernkonventionen för skydd av biologisk mångfald ställer också höga krav på efterlevnad av dessa intentioner genom alla nivåer i nationen, d.v.s. på nationell (regering, riksdag, departement och statliga verk) som regional (länsstyrelser) och på lokal nivå (kommuner, markägare, enskilda) vi fastighetsägare på Västra Ekeby 1:12och Kärnbo 4:31 anses vara i detta ärende.
Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (landmiljöer) får störas utan särskild prövning, vilket är ett starkt förbud. I Sverige har tolkningar av föreliggande regelverk för skydd av arten prövats i regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08 i ett uppmärksammat fall i Kullavik, Kungsbacka kn, med resultat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan revs upp av regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10; Juridiknytt 1/2005) med motivering att tillräckliga hänsyn till arten inte tagits med i planen.
Frågan är om detaljplanen strider mot 1a § p. 4 i artskyddsförordningen där det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser och om hänsyn tagits till de bestämmelser som gäller för sådana arter vid plangenomförandet.
Utredningar som tidigare företagits av Rikard Sellberg Länsstyrelsen dels genom Jan Malmgren (utredning från 2007-08-31) är det helt klarlagt att och ostridigt att den större vattensalamandern finns etablerad inom planområdet. Det gällde då en detaljplan för Västra Ekeby 1:5, 1:13 Mariefred Strängnäs kommun. Dessutom finns flera aktionsradier (350 meter) inritade inom det aktuella planområdet som Strängnäs kommun antagit gällande Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Planförslaget är olämpligt ur allmän och enskild synpunkt. Samt att den kan anses strida mot de direktiv som finns på EU nivå.
Större vattensalamandern (Triturus cristatus), även kallad stor vattenödla, är en groddjursart inom släktet vattensalamandrar (Triturus). Den blir 10–16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Honorna har ett gult band längs svansens undersida. Huden är vårtig. Under lekperioden utvecklar hanarna en ryggkam och en bredare svans. Längs svansens båda sidor får de ett silverglänsande band.
Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, block och håligheter bidrar med bra övervintringsplatser. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående och vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglena i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander finns i södra och mellersta Sverige, samt norrut längs Norrlandskusten upp till Ångermanland. Den förekommer också i Dalarna och Jämtland. För övrigt finns den i större delen av Central- och Östeuropa.
Arten är mindre vanlig än den mindre vattensalamandern. Den hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, och utdikning och inplantering av fisk och kräftor. Den har försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. Försök har gjorts med inplantering i dammar i nyanlagda golfbanor och liknande.
För att bevara större vattensalamander och hjälpa den att komma tillbaka har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Man arbetar enligt programmet bland annat med att kartlägga och inventera, övervaka förändringar i populationen, och med praktiska åtgärder. Åtgärder som hjälper den större vattensalamandern är bland annat att anlägga nya dammar och småvatten, och att förbättra landmiljöer i närheten av dessa vatten.
Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst, och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får dödas, skadas eller flyttas.
Överklagande av Kommunfullmäktiges i Strängnäs kommun beslut att anta detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Hänvisar till samtliga tidigare erinringar beträffande ärendet i detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred, då ingen av våra synpunkter blivit tillgodosedda.
Vill också hänvisa till den senaste skrivelsen daterad 2011-04-20 (bifogar kopia)
Vi vill se en prövning av om Strängnäs Kommun lever upp till att följa direktivet för den större vattensalamandern direktiv 92743/EEG genom stör av 8 kap. 1 § miljöbalken utfärdande artskyddsförordningen (1998:179)
Vi hänvisar till tidigare fattade beslut i liknande fall.
Regeringsrättens avgörande mål RÅ 2005 ref. 44
Regeringsbeslut 2008-06-12 M22077252/F/P
Regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08)
Regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10
Regeringsbeslut M20077252/F/P
Vi anser att de ovanstående avgörande besluten skall antas visa att Strängnäs kommun inte lever upp till att följa direktiven. Vilket borde vara vägledande även i den detaljplan som vi nu överklagar.
Det tilltänkta stora bostadsområdet kommer att påverka jordbruksverksamhet, jakt och inte minst att det finns djurhållande gårdar (företag) mycket negativt. Vilket kan leda till att företagen får svårt att överleva. Jordbruksmarken utarmas och försvinner eller växer igen. Djurhållande gårdar (företag) försvinner och den biologiska mångfalden utarmas.
Verksamheterna måste ha möjlighet att utvecklas inom sina gränser utan att hamna i konflikt med närboende.
Den större vattensalamandern omfattas av många regelverk som sammantaget ger den ett starkt skydd. Exempel på detta är att småvattenmiljöer i odlingslandskapet i sig har ett exploateringsskydd genom det s.k. biotopskyddet. Den större vattensalamandern är dessutom nationellt fridlyst och var fram till maj 2005 rödlistad (NT missgynnad). I 2005 års reviderade upplaga av Artdatabankens rödlista har den bedömts som livskraftig pga. striktare tolkningar och ett bättre kunskapsunderlag genom ett omfattande inventeringsarbete, man kunde också notera att ingen förbättring av arten skett under samma period, vilket vi anser påverka området negativt för den större vattensalamandern. Då någon inventering av antalet individer inte har gjorts inom det aktuella planområdet så utgör exploateringen en oviss framtid för artens fortlevnad.
Det som ger arten dess starka skydd är dess plats på EU: s s.k. Art- och habitatdirektiv, och som ingående i EU: s naturvårdsnätverk Natura 2000 (art kod 1166). Detta skydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (1998:179). Sveriges undertecknade Bernkonventionen för skydd av biologisk mångfald ställer också höga krav på efterlevnad av dessa intentioner genom alla nivåer i nationen, d.v.s. på nationell (regering, riksdag, departement och statliga verk) som regional (länsstyrelser) och på lokal nivå (kommuner, markägare, enskilda) vi fastighetsägare på Västra Ekeby 1:12och Kärnbo 4:31 anses vara i detta ärende.
Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (landmiljöer) får störas utan särskild prövning, vilket är ett starkt förbud. I Sverige har tolkningar av föreliggande regelverk för skydd av arten prövats i regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08 i ett uppmärksammat fall i Kullavik, Kungsbacka kn, med resultat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan revs upp av regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10; Juridiknytt 1/2005) med motivering att tillräckliga hänsyn till arten inte tagits med i planen.
Frågan är om detaljplanen strider mot 1a § p. 4 i artskyddsförordningen där det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser och om hänsyn tagits till de bestämmelser som gäller för sådana arter vid plangenomförandet.
Utredningar som tidigare företagits av Rikard Sellberg Länsstyrelsen dels genom Jan Malmgren (utredning från 2007-08-31) är det helt klarlagt att och ostridigt att den större vattensalamandern finns etablerad inom planområdet. Det gällde då en detaljplan för Västra Ekeby 1:5, 1:13 Mariefred Strängnäs kommun. Dessutom finns flera aktionsradier (350 meter) inritade inom det aktuella planområdet som Strängnäs kommun antagit gällande Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Planförslaget är olämpligt ur allmän och enskild synpunkt. Samt att den kan anses strida mot de direktiv som finns på EU nivå.
Större vattensalamandern (Triturus cristatus), även kallad stor vattenödla, är en groddjursart inom släktet vattensalamandrar (Triturus). Den blir 10–16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Honorna har ett gult band längs svansens undersida. Huden är vårtig. Under lekperioden utvecklar hanarna en ryggkam och en bredare svans. Längs svansens båda sidor får de ett silverglänsande band.
Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, block och håligheter bidrar med bra övervintringsplatser. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående och vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglena i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander finns i södra och mellersta Sverige, samt norrut längs Norrlandskusten upp till Ångermanland. Den förekommer också i Dalarna och Jämtland. För övrigt finns den i större delen av Central- och Östeuropa.
Arten är mindre vanlig än den mindre vattensalamandern. Den hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, och utdikning och inplantering av fisk och kräftor. Den har försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. Försök har gjorts med inplantering i dammar i nyanlagda golfbanor och liknande.
För att bevara större vattensalamander och hjälpa den att komma tillbaka har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Man arbetar enligt programmet bland annat med att kartlägga och inventera, övervaka förändringar i populationen, och med praktiska åtgärder. Åtgärder som hjälper den större vattensalamandern är bland annat att anlägga nya dammar och småvatten, och att förbättra landmiljöer i närheten av dessa vatten.
Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst, och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får dödas, skadas eller flyttas.
Till samtliga politiker i Strängnäs kommun!
Värna den biologiska mångfalden
Att hejda förlusten av biologisk mångfald och säkra ekosystemen är en stor internationell utmaning. Detta också nödvändigt för att klara klimatmålen. En viktig utgångspunkt för skydd av värdefull natur och biologisk mångfald är kombinationen med lokal förankring och positiv samverkan med markägare, brukare och myndigheter.
Alliansens miljörapport
Hur tänker den inte helt folkvalda alliansen i Strängnäs Kommun om detta som sker på ett annat plan...
Vilka beslut har tagits för att värna om en hållbar utveckling?
onsdag, april 20, 2011
Skolbussen en rättighet som känns otrygg
Efter gårdagen's BUN möte!
Har jag följande synpunkter!
Vem tar ansvar för barn som behöver vänta på skolskjutsen på skolgården?
Att låta små barn ta ansvar för att passa en linje buss är för mig helt otänkbart! Vem's är ansvaret vid en olycka!
Alla barn har inte fritid's! Min son har inte skolbarnomsorg han går i klass 1 i Mariefredsskolan, han har dessutom en resurs som behöver vara på armlängds avstånd.
Skolbarnomsorgen i Strängnäs kommun's personaltäthet är inget som jag ser som en trygg plats för min son att vara på! (Personaltätheten)
Personalen är toppenbra! men för få till antalet!!!!!!!
Jag är inte intresserad att betala för fritid's för att lösa kommunen's ansvar för skjolskjutsproblemet som uppstår.
Det sägs att de allra flesta är nöjda med fritid's, enligt enkät svar. Men hur många har svarat på enkäten, procent på vad!
Så det faktum jag ställs inför blir mer tid för en resurs, betala för fritid's och en otrygghet om inte kommunen beviljar resurs i väntan på bussen!
Eller att mitt barn får en otrygg tillvaro utanför hemmet i väntan på en linjebuss.
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/20/99/Skolskjuts%2022%20okt.pdf
För att stärka elevperspektivet formuleras skolskjutsen som en rättighet för eleven. Detta innebär att beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär, till skillnad från tidigare då ett beslut om skolskjuts endast kan överklagas genom laglighetsprövning.
Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan för elever som behöver det. Skälen kan liksom i dag vara att färdvägen är lång, att trafikförhållandena är svåra, att eleven har en funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Kommunen ska pröva dessa förutsättningar individuellt i varje enskilt fall, men får sedan fritt organisera skolskjutsen som det är lämpligt utifrån exempelvis trafikförhållandena. Rätten till skolskjuts innebär inte att sådan skolskjuts måste anordnas från bostadsadressen till den plats där utbildningen bedrivs eller att skolskjuts måste anpassas till varje elevs skoltider. Eleven kan till exempel hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser.
Ibland har en elev, med hänsyn till sina personliga förhållanden, särskilda skäl att få gå i en skola som anordnas av en annan kommun än hemkommunen. Om eleven måste övernatta i skolkommunen har hon eller han rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever
Har jag följande synpunkter!
Vem tar ansvar för barn som behöver vänta på skolskjutsen på skolgården?
Att låta små barn ta ansvar för att passa en linje buss är för mig helt otänkbart! Vem's är ansvaret vid en olycka!
Alla barn har inte fritid's! Min son har inte skolbarnomsorg han går i klass 1 i Mariefredsskolan, han har dessutom en resurs som behöver vara på armlängds avstånd.
Skolbarnomsorgen i Strängnäs kommun's personaltäthet är inget som jag ser som en trygg plats för min son att vara på! (Personaltätheten)
Personalen är toppenbra! men för få till antalet!!!!!!!
Jag är inte intresserad att betala för fritid's för att lösa kommunen's ansvar för skjolskjutsproblemet som uppstår.
Det sägs att de allra flesta är nöjda med fritid's, enligt enkät svar. Men hur många har svarat på enkäten, procent på vad!
Så det faktum jag ställs inför blir mer tid för en resurs, betala för fritid's och en otrygghet om inte kommunen beviljar resurs i väntan på bussen!
Eller att mitt barn får en otrygg tillvaro utanför hemmet i väntan på en linjebuss.
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/20/99/Skolskjuts%2022%20okt.pdf
För att stärka elevperspektivet formuleras skolskjutsen som en rättighet för eleven. Detta innebär att beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär, till skillnad från tidigare då ett beslut om skolskjuts endast kan överklagas genom laglighetsprövning.
Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan för elever som behöver det. Skälen kan liksom i dag vara att färdvägen är lång, att trafikförhållandena är svåra, att eleven har en funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Kommunen ska pröva dessa förutsättningar individuellt i varje enskilt fall, men får sedan fritt organisera skolskjutsen som det är lämpligt utifrån exempelvis trafikförhållandena. Rätten till skolskjuts innebär inte att sådan skolskjuts måste anordnas från bostadsadressen till den plats där utbildningen bedrivs eller att skolskjuts måste anpassas till varje elevs skoltider. Eleven kan till exempel hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser.
Ibland har en elev, med hänsyn till sina personliga förhållanden, särskilda skäl att få gå i en skola som anordnas av en annan kommun än hemkommunen. Om eleven måste övernatta i skolkommunen har hon eller han rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever
söndag, februari 13, 2011
KLÄDBYTARDAG
KLÄDBYTARDAG
I Mariefreds Skolas matsal
Inlämning
Fredag 25/3 17.00-19.00
Försäljning
Lördag 26/3 13.00-16.30
Hämtning av saker
Söndag 27/3 15.00
OBS! För att lämna in kläder ska de vara:
• Rena, fräscha och hela.
• Endast vår och sommar barnkläder.
• Märkning med maskeringstape, namn, storlek och pris ( lägsta pris 5 kr).
• Max 3 lådor kläder + 1 låda leksaker
• Vi förbehåller oss rätten att sortera bort det som ej uppfyller kraven ovan.
• Vi tar 20% i provision.
• Betala gärna med mindre valörer (ej 500 lappar)
• Lämna in i kassar/kartonger (ej märkta) gärna sorterat i storlek.
Info: Malin 0733-902077
I Mariefreds Skolas matsal
Inlämning
Fredag 25/3 17.00-19.00
Försäljning
Lördag 26/3 13.00-16.30
Hämtning av saker
Söndag 27/3 15.00
OBS! För att lämna in kläder ska de vara:
• Rena, fräscha och hela.
• Endast vår och sommar barnkläder.
• Märkning med maskeringstape, namn, storlek och pris ( lägsta pris 5 kr).
• Max 3 lådor kläder + 1 låda leksaker
• Vi förbehåller oss rätten att sortera bort det som ej uppfyller kraven ovan.
• Vi tar 20% i provision.
• Betala gärna med mindre valörer (ej 500 lappar)
• Lämna in i kassar/kartonger (ej märkta) gärna sorterat i storlek.
Info: Malin 0733-902077
onsdag, januari 19, 2011
Tvångsanslutning
Hej Catarina!
Har provat att ringa men fick inget svar. Jag har mottagit din komplettering och har diskuterat med min chef om ärendet. Det är svårt att helt få befrielse från sophämtning när man bor i en permanent bostad. Enligt rättspraxis är det inte möjligt att bevilja dispens från sophämtning då det alltid uppstår avfall. Du kan naturligtvis vidhålla att du vill ha befrielse men det det kommer Nämnden för hållbart samhälle troligen inte att ge dispens för. Annars finns alternativet att ansöka om att ha sophämtning fyra gånger per år. Det skulle vi från miljöenheten bevilja dig.
Hör av dig om hur du vill göra i ärendet.
Uppstår det alltid sopor?
I Sörmland saknar hushåll i fyra av nio kommuner möjlighet att källsortera matavfall. I de övriga har det funnits sådan sortering länge. Eskilstuna kommun går snart över till ett unikt sorteringssystem.
Sveriges radio
Har provat att ringa men fick inget svar. Jag har mottagit din komplettering och har diskuterat med min chef om ärendet. Det är svårt att helt få befrielse från sophämtning när man bor i en permanent bostad. Enligt rättspraxis är det inte möjligt att bevilja dispens från sophämtning då det alltid uppstår avfall. Du kan naturligtvis vidhålla att du vill ha befrielse men det det kommer Nämnden för hållbart samhälle troligen inte att ge dispens för. Annars finns alternativet att ansöka om att ha sophämtning fyra gånger per år. Det skulle vi från miljöenheten bevilja dig.
Hör av dig om hur du vill göra i ärendet.
Uppstår det alltid sopor?
I Sörmland saknar hushåll i fyra av nio kommuner möjlighet att källsortera matavfall. I de övriga har det funnits sådan sortering länge. Eskilstuna kommun går snart över till ett unikt sorteringssystem.
Sveriges radio
onsdag, januari 12, 2011
Källsortering
Mariefred 2010-11-02
Till:
Miljöinspektör Strängnäs kommun
Angående befrielse av sophämtning på fastigheten Västra Ekeby 1:12 Mariefred under 2011
§ 29 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själva kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till miljö- och räddningsnämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.
GreenLine Master är en skadedjurstät och isolerad varmkompost för både hushålls- och trädgårdsavfall. Behållaren är konstruerad för snabbaste och bästa kompostering.
Detta komposterar vi i vår GreenLine Master.
Matrester/råa, kokade, stekta och rökta, kött även ben, blomrester från vaser och krukor, skaldjur, grönsaker, ägg- även skal, potatis, frukt alla sorter, kaffe sump och filter, tepåsar och teblad, hushållspapper och servetter (ofärgade) fisk- även ben.
Vettex svampdukar är tillverkade av naturlig cellulosa som är biologiskt nedbrytbar.
Nedanstående uppräknade exempel kör vi till Slottsbrinkens miljöstation i Mariefred, en gång i veckan.
Glasförpackningar
Sorteras i färgade samt ofärgade glasförpackningar.
Exempel:
Burkar av glas
Deodorantflaskor i glas, roll-on
Flaskor av glas, utan pant
Ketchupflaskor i glas
Parfymflaska i glas
Metallförpackningar
Exempel:
Konservburkar
Aluminiumfolieformar och hushållsfolie
Metallkapsyler
Burklock av metall
Läskburk, utan pant
Metallhandtag, hinkar
Stålband, runt vissa förpackningar
Tuber i metall, (t ex kaviar (behåll locket på) (dock tuber som ex Kalles kaviar som har skruvanslutning i plast skall tas av och slängas i plastsorteringen?
Ytterkartong till bag-in-box vin
Hårda och mjuka plastförpackningar
Exempel, hårda:
Burkar av plast, t ex sylt
Burklock av plast
Crème fraiche-burk
Diskmedelsflaskor
Engångsmuggar, plast
Engångstallrikar, plast
Färgburkar i plast, urskrapade och torra
Glasslådor i plast
Kesoburkar
Ketchupflaskor
Plastflaskor, inte retur
Plastdunkar
Plastkapsyler
Smörask, plastdelen
Snusdosa, portionsförpackat
Diskborste
Exempel, mjuka:
Gladpack (plastfolie)
Innerpåsen med tappkran till bag-in-a-box
Brödpåse av plast
”Bubbelplast”
Bärkassar av plast
Chips- och godispåse av plast
Frigolit-tråg, t ex köttförpackningar Kaffepaket av plast
Medicinkarta (plast och metall)
Pastapåse
Refill-påsar, t ex marmelad och sylt
Skumplast
Vakuumförpackning, t e x korv, ost, färsk pasta
Plasttuber (låt korken sitta kvar)
Helt tomma sprayflaskor, t ex rengöringsmedel
Tomma värmeljushållare
Färgburkar i metall, urskrapade och torra
Marschallhållare i metall
Metallrör, t ex för vitaminer
Pappersförpackningar
Exempel:
Bananlåda
Bakform, papper
Blompapper
Brödpåse, papper
Bärkasse av papper
Chipsrör av papp, t ex Pringles
Chipspåse, papper
Cigarettpaket
Dryckeskartong, t ex Festis
Mjölkförpackningar
Mjölpåse
Papprör, toalettpappers- och affischrör
Pizzakartong
Presentpapper
Smörask, pappersdelen
Snusdosa, löst (ej portions)
Yoghurtförpackningar och juicekartonger
Tidningar/papper
Exempel:
Dagstidningar
Kontorspapper
Reklamblad
Telefonkatalog
Veckotidningar
Övriga trycksaker
Ovanstående förvaras i plastlådor med lock som går att stänga med två plastlås.
Förvaras under tak under veckan.
Batterier, här väljer vi uppladdningsbara alternativ. När dessa är förbrukade kör vi dessa till Läggesta.
Till återvinningen i Läggesta kör vi
Exempel:
Bestick
Blomkrukor
CD-fodral, CD-skivor
Fönster- och spegelglas
Kastruller och stekpannor
Keramik
Klädgalgar
Leksaker
Pappers- och plastdukar
Plastmöbler, plastmattor
Porslin
Trasiga kläder
Gipsskivor
Färgburkar
Olja
Batterier
Vitvaror
Elvaror
Datorer
Glödlampor
Tomma färgpatroner till skrivare
Grövre trädgårdsavfall
Kläder/skor, Leksaker som är hela och rena kör vi till Röda korset Kupan i Mariefred.
Källa:
http://www.vileda.se
http://www.pwsas.dk/greenline/show_product.asp?category_id=3&product_id=14
Vänligen Catarina Hellmark-Eriksson
Till:
Miljöinspektör Strängnäs kommun
Angående befrielse av sophämtning på fastigheten Västra Ekeby 1:12 Mariefred under 2011
§ 29 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själva kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till miljö- och räddningsnämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.
GreenLine Master är en skadedjurstät och isolerad varmkompost för både hushålls- och trädgårdsavfall. Behållaren är konstruerad för snabbaste och bästa kompostering.
Detta komposterar vi i vår GreenLine Master.
Matrester/råa, kokade, stekta och rökta, kött även ben, blomrester från vaser och krukor, skaldjur, grönsaker, ägg- även skal, potatis, frukt alla sorter, kaffe sump och filter, tepåsar och teblad, hushållspapper och servetter (ofärgade) fisk- även ben.
Vettex svampdukar är tillverkade av naturlig cellulosa som är biologiskt nedbrytbar.
Nedanstående uppräknade exempel kör vi till Slottsbrinkens miljöstation i Mariefred, en gång i veckan.
Glasförpackningar
Sorteras i färgade samt ofärgade glasförpackningar.
Exempel:
Burkar av glas
Deodorantflaskor i glas, roll-on
Flaskor av glas, utan pant
Ketchupflaskor i glas
Parfymflaska i glas
Metallförpackningar
Exempel:
Konservburkar
Aluminiumfolieformar och hushållsfolie
Metallkapsyler
Burklock av metall
Läskburk, utan pant
Metallhandtag, hinkar
Stålband, runt vissa förpackningar
Tuber i metall, (t ex kaviar (behåll locket på) (dock tuber som ex Kalles kaviar som har skruvanslutning i plast skall tas av och slängas i plastsorteringen?
Ytterkartong till bag-in-box vin
Hårda och mjuka plastförpackningar
Exempel, hårda:
Burkar av plast, t ex sylt
Burklock av plast
Crème fraiche-burk
Diskmedelsflaskor
Engångsmuggar, plast
Engångstallrikar, plast
Färgburkar i plast, urskrapade och torra
Glasslådor i plast
Kesoburkar
Ketchupflaskor
Plastflaskor, inte retur
Plastdunkar
Plastkapsyler
Smörask, plastdelen
Snusdosa, portionsförpackat
Diskborste
Exempel, mjuka:
Gladpack (plastfolie)
Innerpåsen med tappkran till bag-in-a-box
Brödpåse av plast
”Bubbelplast”
Bärkassar av plast
Chips- och godispåse av plast
Frigolit-tråg, t ex köttförpackningar Kaffepaket av plast
Medicinkarta (plast och metall)
Pastapåse
Refill-påsar, t ex marmelad och sylt
Skumplast
Vakuumförpackning, t e x korv, ost, färsk pasta
Plasttuber (låt korken sitta kvar)
Helt tomma sprayflaskor, t ex rengöringsmedel
Tomma värmeljushållare
Färgburkar i metall, urskrapade och torra
Marschallhållare i metall
Metallrör, t ex för vitaminer
Pappersförpackningar
Exempel:
Bananlåda
Bakform, papper
Blompapper
Brödpåse, papper
Bärkasse av papper
Chipsrör av papp, t ex Pringles
Chipspåse, papper
Cigarettpaket
Dryckeskartong, t ex Festis
Mjölkförpackningar
Mjölpåse
Papprör, toalettpappers- och affischrör
Pizzakartong
Presentpapper
Smörask, pappersdelen
Snusdosa, löst (ej portions)
Yoghurtförpackningar och juicekartonger
Tidningar/papper
Exempel:
Dagstidningar
Kontorspapper
Reklamblad
Telefonkatalog
Veckotidningar
Övriga trycksaker
Ovanstående förvaras i plastlådor med lock som går att stänga med två plastlås.
Förvaras under tak under veckan.
Batterier, här väljer vi uppladdningsbara alternativ. När dessa är förbrukade kör vi dessa till Läggesta.
Till återvinningen i Läggesta kör vi
Exempel:
Bestick
Blomkrukor
CD-fodral, CD-skivor
Fönster- och spegelglas
Kastruller och stekpannor
Keramik
Klädgalgar
Leksaker
Pappers- och plastdukar
Plastmöbler, plastmattor
Porslin
Trasiga kläder
Gipsskivor
Färgburkar
Olja
Batterier
Vitvaror
Elvaror
Datorer
Glödlampor
Tomma färgpatroner till skrivare
Grövre trädgårdsavfall
Kläder/skor, Leksaker som är hela och rena kör vi till Röda korset Kupan i Mariefred.
Källa:
http://www.vileda.se
http://www.pwsas.dk/greenline/show_product.asp?category_id=3&product_id=14
Vänligen Catarina Hellmark-Eriksson
onsdag, december 15, 2010
torsdag, december 02, 2010
Ingen is på IP i Mariefred
Fortsatt plus i plånboken för kommunen
IP i Mariefred har ingen is... Många undrar varför?
Här kommer svaret.
Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans för Mariefredsnämnden 2010
Dnr MFN 2010:110-041 2010-08-25
Tjänsteutlåtande:
Handläggare Inger Agnäs
Bakgrund/Sammanfattning
Vid Mariefredsnämndens sammanträde 2010-06-08, uppdrogs åt Mariefredskontoret att till nämndsammanträdet 2010-09-14 redovisa förslag till åtgärder för att få en ekonomi i balans till årets slut.
Förslag till åtgärder innebär att spolning av isbanan, som normalt spolas i mitten på december, sker först vid årsskiftet, besparing ca 50 tkr.
IP i Mariefred har ingen is... Många undrar varför?
Här kommer svaret.
Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans för Mariefredsnämnden 2010
Dnr MFN 2010:110-041 2010-08-25
Tjänsteutlåtande:
Handläggare Inger Agnäs
Bakgrund/Sammanfattning
Vid Mariefredsnämndens sammanträde 2010-06-08, uppdrogs åt Mariefredskontoret att till nämndsammanträdet 2010-09-14 redovisa förslag till åtgärder för att få en ekonomi i balans till årets slut.
Förslag till åtgärder innebär att spolning av isbanan, som normalt spolas i mitten på december, sker först vid årsskiftet, besparing ca 50 tkr.
onsdag, november 03, 2010
Ansökan om undantag enligt § 29 Renhållningsordning för Strängnäs kommun
För en tid sen fick jag en ”Green Line master” glädjen är total…
Nu kan jag börja kompostera i en godkänd tunna, (enligt vissa kommuner).
Så nu tänker jag säga upp min soptunna också. För inom sinom tid ska ju alla källsortera i vår kommun. Så varför inte börja redan nu tänkte jag och mitt hushåll.
Jag informerade hela familjen, ja eller delar av den…
Så en liten titt på Strängnäs kommuns hemsida, till min förvåning kan man redan nu ansöka om befrielse av soptunnan.
ANSÖKAN om undantag från ”Renhållningsordning för Strängnäs kommun”
Enligt § 29
Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själva kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan hos miljö- och räddningsnämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.
När man nu måste tänka till en smula extra över sin konsumtion som leder till att källsortera, så slås man över alla förpackningar, plast och papper och annat skräp. Vad är det vi släpar hem utan att tänka på dess konsekvenser, suck.
Ja sen är det här med ekologin och ekologiskt, kanske att det är det dags att vägra vissa produkter.
Hur ser det ut i våra affärer här i Mariefred?
Kan man göra bra val för miljön och hälsan när man handlar, finns det ett utbud som motsvarar min tanke för ett hållbart samhälle
Kan man Källsortera fullt ut!
Nu är det dags att ställa om!!!!
Jag tänker fortsätta jobba för ett hållbart samhälle, jag börjar med mig själv och min familj.
Börja påverka nu!
Återvinning börjar här i vår kommun.
Enligt Sevab som sköter vår del av ett hållbart samhälle så kan man sortera detta.
Här kan man slänga sina källsorterade sopor i Strängnäs kommun.
Nu kan jag börja kompostera i en godkänd tunna, (enligt vissa kommuner).
Så nu tänker jag säga upp min soptunna också. För inom sinom tid ska ju alla källsortera i vår kommun. Så varför inte börja redan nu tänkte jag och mitt hushåll.
Jag informerade hela familjen, ja eller delar av den…
Så en liten titt på Strängnäs kommuns hemsida, till min förvåning kan man redan nu ansöka om befrielse av soptunnan.
ANSÖKAN om undantag från ”Renhållningsordning för Strängnäs kommun”
Enligt § 29
Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själva kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan hos miljö- och räddningsnämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.
När man nu måste tänka till en smula extra över sin konsumtion som leder till att källsortera, så slås man över alla förpackningar, plast och papper och annat skräp. Vad är det vi släpar hem utan att tänka på dess konsekvenser, suck.
Ja sen är det här med ekologin och ekologiskt, kanske att det är det dags att vägra vissa produkter.
Hur ser det ut i våra affärer här i Mariefred?
Kan man göra bra val för miljön och hälsan när man handlar, finns det ett utbud som motsvarar min tanke för ett hållbart samhälle
Kan man Källsortera fullt ut!
Nu är det dags att ställa om!!!!
Jag tänker fortsätta jobba för ett hållbart samhälle, jag börjar med mig själv och min familj.
Börja påverka nu!
Återvinning börjar här i vår kommun.
Enligt Sevab som sköter vår del av ett hållbart samhälle så kan man sortera detta.
Här kan man slänga sina källsorterade sopor i Strängnäs kommun.
torsdag, september 23, 2010
Höstbytardag i Stallarholmen
Höstbytardag i Stallarholmen 2010
Du lämnar saker som hör till hösten och vintern t.ex höst/vinterkläder (endast barnkläder) skidor,pulkor, skridskor,hockeyutrustning, barnvagnar, barnartiklar, leksaker etc…..och vi säljer så mycket som går.
Försäljningsdag: Lördag den 2/10 kl. 10.00-15.00
även: Söndag den 3/10 kl. 10.00-12.00
Plats: Stallarholmsskolans Matsal
Inlämning av saker sker på Fredagen den 1/10 kl. 17.00-19.00 i skolans matsal.
Vi tar emot så mycket vi kan men det är först till kvarn som gäller och är sakerna inte okey så plockas de ej upp. Sakerna ska vara hela och rena samt kompletta och tydligt märkta med namn/sign, storlek och pris. 20% i provision avgår på angivet pris till Prylbörsen. Vi vill ha kläderna sorterade i storleksordning i märkta påsar/kartonger om man vill ha dem tillbaka.
Hämtning av ej sålda saker samt pengar sker på söndagen 4/10 mellan kl. 17.00-17.30
Vill man handla mer så passa på att besöka PRYLBÖRSEN
Öppet: Torsdagar kl.18.00-20.00 (Stängt helgdagar)
Plats: Dalkarlsvägen 4B nb i Stallarholmen
(Åk över stallarholmsbron bron ut mot ön, sväng höger, sväng därefter andra vänster till Dalkarls-vägen, kör rakt fram till vägens slut vid parkeringen, Ingång vid port 4B, 1 trapp ned.) Vi
säljer begagnade barnkläder stl. 50-170, skor, leksaker, böcker m.m. i bra skick till otroligt bra priser.
Inlämning:
Man märker upp allt själv med pris, datum, stl, kod (får man av oss) m.m. Av försäljningspriset går 80 % tillbaka till försäljaren 20 % går till Prylbörsen. Hela försäljningsprovisionen tillfaller barnen på Stallarholmsskolan genom olika bidrag. Den som vill kan även skänka sina saker till Prylbörsen så ombesörjer vi märkning och hela försäljningen tillfaller Prylbörsen.
För mer info. kontakta:
Camilla Åhlund
0152-40883/070-2706004
Du lämnar saker som hör till hösten och vintern t.ex höst/vinterkläder (endast barnkläder) skidor,pulkor, skridskor,hockeyutrustning, barnvagnar, barnartiklar, leksaker etc…..och vi säljer så mycket som går.
Försäljningsdag: Lördag den 2/10 kl. 10.00-15.00
även: Söndag den 3/10 kl. 10.00-12.00
Plats: Stallarholmsskolans Matsal
Inlämning av saker sker på Fredagen den 1/10 kl. 17.00-19.00 i skolans matsal.
Vi tar emot så mycket vi kan men det är först till kvarn som gäller och är sakerna inte okey så plockas de ej upp. Sakerna ska vara hela och rena samt kompletta och tydligt märkta med namn/sign, storlek och pris. 20% i provision avgår på angivet pris till Prylbörsen. Vi vill ha kläderna sorterade i storleksordning i märkta påsar/kartonger om man vill ha dem tillbaka.
Hämtning av ej sålda saker samt pengar sker på söndagen 4/10 mellan kl. 17.00-17.30
Vill man handla mer så passa på att besöka PRYLBÖRSEN
Öppet: Torsdagar kl.18.00-20.00 (Stängt helgdagar)
Plats: Dalkarlsvägen 4B nb i Stallarholmen
(Åk över stallarholmsbron bron ut mot ön, sväng höger, sväng därefter andra vänster till Dalkarls-vägen, kör rakt fram till vägens slut vid parkeringen, Ingång vid port 4B, 1 trapp ned.) Vi
säljer begagnade barnkläder stl. 50-170, skor, leksaker, böcker m.m. i bra skick till otroligt bra priser.
Inlämning:
Man märker upp allt själv med pris, datum, stl, kod (får man av oss) m.m. Av försäljningspriset går 80 % tillbaka till försäljaren 20 % går till Prylbörsen. Hela försäljningsprovisionen tillfaller barnen på Stallarholmsskolan genom olika bidrag. Den som vill kan även skänka sina saker till Prylbörsen så ombesörjer vi märkning och hela försäljningen tillfaller Prylbörsen.
För mer info. kontakta:
Camilla Åhlund
0152-40883/070-2706004
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)