Vem bär ansvaret

Vem ansvarar för att det finns tillräckliga medel så att våra pedagoger kan fullfölja det pedagogiska uppdraget, som skall bidra till goda uppväxtvillkor?

Allt större grupper på fritids oroar

Skolverket vill att regeringen nu ska se över fritidsverksamheten ute på skolorna. Grupperna blir allt större på fritidshemmen och eftersom trenden inte bryts, så är Skolverket oroade över kvalitén på verksamheten. De flesta sömländska kommuner har mellan 30 och 40 barn i fritidsgrupperna.

Antal barn i genomsnitt i fritidsgrupperna i länet
Oxelösund 62,8*
Strängnäs 42,0
Eskilstuna 41,2
Katrineholm 39,9
Flen 39,7
Trosa 34,2
Vingåker 31,6
Nyköping 29,3
Gnesta 24,1
* Många av barnen i Oxelösund är inte där samtidigt och det är inte fler barn per fritidspedagog än på flera andra skolor i länet.

Källa:
http://www.sr.se/sormland/nyheter/artikel.asp?artikel=2472923

Viktigt med modersmålsundervisning

Bättre studieresultat för elever som deltar i modersmålsundervisning
Närmare en femtedel, ca 155 000, av landets grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska. Kvalitén och synen på undervisningen för elever med annat modersmål varierar stort mellan olika skolor. Samtidigt visar Skolverkets nya utvärderingsstudie att elever som deltar i modersmålsundervisning når bättre studieresultat än genomsnittet. Sambandet är tydligt men undervisningen är frivillig och elevers motivation kan till viss del påverka resultaten.

http://www.skolverket.se/sb/d/2006/a/14181;jsessionid=3ABE49BD4A4EE96962C73AC8EDC0E2A0

Förhoppningsvis för barns bästa

Här kommer lite frågor som jag fått svar på från Mariefredskontoret.

För att lösa krisen på förskolorna så gjorde man överinskrivningar i barngrupperna med 1-2 barn mer per avdelning.

Fråga: Är dessa överinskrivningar nu accepterade som permanenta placeringar?

Svar: Resurstilldelningen styr antalet barn i barngrupperna. Självfallet eftersträvas ett lägre antal men det är i dagsläget inte möjligt. Förskolans ledning har uppdraget att bedriva bästa möjliga verksamhet men inom givna ekonomiska ramar.

Vilken storlek på barngrupperna är rimligt för att få en bra miljö för dom som vistas och verkar i lokalerna?

Svar: En bra arbetsmiljö beror även mycket på personalens utbildning och sammansättning, barngruppernas sammansättning och vistelsetiden för de olika barnen.

Kommer en ny konsekvensbeskrivning göras innan budget för 2009 godkänts

Svar: Eftersom Mariefreds förskolas budget helt bygger på den tilldelade elevpengen som fastställs av Barn- och utbildningsnämnden kommer inte någon konsekvensbeskrivning att kunna göras av verksamheten här innan beslut är fattat. En konsekvensbeskrivning av den beslutade budgeten kommer att göras.

Kommer man ta hänsyn till barns bästa?

Svar: Barnens bästa är förhoppningsvis alltid i blickpunkten, både för politiker och tjänstemän.


Sitter här och funderar på hur konsekvensanalysen kommer att se på Mariefredsnämndens möte i December.

Kommer man en gång till att överinskriva barn på avdelningarna eller dra ned på personal för att anpassa kostymen.

Finns det några alternativ kvar

Vilka fler möjligheter finns

Finns det en lösning för våra barns tillvaro i verksamheterna.

Så låt oss hoppas att att man nu har lyckats undanröja de faktiska problemen som vi fortfarande drabbas av i vår vardag.

För personalen som vill göra ett bra jobb.

Jag kan inte tänka mig att arbetskläder eller högre lön kan få personalen att stanna kvar.

Hur personalen ska kunna få möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget är för mig en gåta, inte med de förutsättningarna som finns i dag.

Just nu är det omöjligt tycker jag ivarjefall.

Personalen slog larm, men vad har hänt sedan dess.......

Barnombudsmannen

”Barnombudsmannen ska skärpa uppföljningen”

I Sverige lever närmare 2 miljoner barn och ungdomar under 18 år. Som alla andra i vårt samhälle påverkas deras liv av beslut som fattas av makthavare och tjänstemän: Vem ska vara personlig assistent åt barnet med funktionsnedsättning? Hur ska kommunikationer utformas så att barnen inte korsar en farlig väg? Vad tycker barnet som socialtjänsten vill placera i familjehem eller på institution? Hur tror barnen att skolmiljön kan bli bättre och tryggare?

Detta kan man läsa mera om på följande länk:
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=7222

I en femtedel av Sveriges kommuner saknas barnperspektivet helt. I fyra av fem kommuner har barn och unga litet eller inget inflytande över samhällsplaneringen. Särskilt allvarligt, med tanke på de ibland livsavgörande beslut som fattas, är att barnens perspektiv saknas i socialtjänsten i nästan hälften av kommunerna.

Ett fåtal landsting arbetar systematiskt med konsekvensanalyser innan de fattar beslut som rör barn och unga. Få landstingspolitiker frågar efter barns och ungas åsikter.

Kunskapen och intresset för frågor om barnets rättigheter är generellt liten hos länsstyrelserna och man lyssnar inte regelmässigt till barn och unga som själva är föremål för institutionsvård eller andra socialtjänstinsatser.

Inför 2007 fick 26 myndigheter regeringsuppdrag eller krav på återrapportering till regeringen i frågor som rör barnkonventionen. Uppseendeväckande nog har tio av dessa myndigheter varken fattat beslut om att arbeta med barnkonventionen eller att skriva in detta i sina styrdokument.

Mycket mera finns att läsa om de tuffare tagen som barnombudsmannen tänker ta tag i och jobba med.
Heja heja Fredrik Malmberg
www.bo.se

Anmälan nr 3 till Skolinspektionen

Anmälan till Skolinspektionen mot Strängnäs kommun Förskoleverksamheten Stallarholmens Förskola.

Stallarholmens förskola består av 7 avdelningar, 4 avdelningar för barn i åldrarna ett till tre år och 3 för barn i åldrarna fyra till fem år. Sammanlagt finns 19,36 heltidsanställda pedagoger. Sammanlagda summan redovisas då vi fått följande kommentar ifrån skolledningen vid förfrågan om personaltätheten. ”Det går inte att dela upp det per avdelning då avdelningarna samarbetar så mycket genom ”hopslagningar” vid dagens början och slut”. Personalen är mycket kompetent och erfaren, och omtyckt av såväl barnen som föräldrarna. De föräldrar som haft sina barn på förskolan under flera år har kunnat bevittna en kontinuerlig minskning av resurser över åren och därmed en sänkning av kvalitén. Personalen får trots sina höga ambitioner allt svårare att leva upp till läroplanens mål.

Vi anser att anledningen till detta är att Strängnäs kommun inte tilldelar förskolan tillräckligt med ekonomiska medel och i och med detta inte möjliggör för förskolan att leva upp till målsättningarna i läroplanen. Barngruppens storlek styrs av de ekonomiska sparkraven som kommunen har. För budgeten 2009 gjordes en vad bildningschefen för Strängnäs kommun Frank Stoor kallas för konsekvens analys, som inte delgavs Barn och ungdomsnämnden förrän vid sittande bord, dvs. strax innan beslut togs, se bilaga

Strängnäs kommun gör ingen pedagogisk konsekvens utredning innan beslut fattas som påverkar personal täthet, gruppstorlek respektive gruppsammansättning på en förskola.

Kommunen följer inte upp och utvärderar vilken betydelse personaltätheten samt barnsgruppens storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Enligt förskolans läroplan bör utomhusvistelse ge möjligheter till lek och andra aktiviteter i planerad miljö och i naturmiljö. Barnen på förskolan har begränsningar i detta.

Kommunen verkar inte ha en intention av att minska barnsgruppens storlek utan den snarare ökar för att få ihop ekonomin.

Även förskolepersonalen på Stallarholmens förskola har beskrivit den försämrade situationen och svårigheterna att leva upp till förskolans mål.
Rektorn har beskrivit på möten att elevpengen per barn har kraftigt minskat och samtidigt som lokal hyror, städavgifter och mat avgifter ökat i kostnader och dessa kan enheten inte styra över, det enda sättet enheten har att reglera budgeten är via personalminskningar och/eller öka antalet förskolebarn.

I skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitets mål i förskolan anges att kommunen bör redovisa hur personaltätheten, gruppstorleken och gruppsammansättningen har anpassats till behoven i olika förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer som
Barns ålder och kön
Behov av särskilda stöd
Andelen barn med annat modersmål än svenska
Kontinuitet i barn och personal grupp
Personalen kompetens
Lokalernas och utemiljöns beskaffenhet
Upptagningsområdets sociala karaktär
Barnens närvaro tider

Vidare bör kommunen, enligt allmänna rådet, genomföra konsekvensutredning innan beslut fattas om förskolans personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.
Strängnäs kommun tittar inte alls på detta innan beslutat av budget/elevpeng.

Ex: Bemanning på aktuell förskola: åldern 1-3 år, antal barn 17.

Personal på plats på en avdelning under en normaldag, nedan redovisas hur många timmar per dag som alla 3 pedagoger är på plats samtidigt, övrig tid 1-2 personal.
Måndag 1,25 tim
Tisdag 2,25 tim
Onsdag 1,45 tim
Torsdag 2,25 tim
Fredag 1,45/2,25 tim
Ovan visar att större delar av dagen är det endast 2 pedagoger på (idag) 17 barn med andra ord 8,5 barn per pedagog. Personalen upplever att det är svårt att följa läroplanen och några nya resurser har inte tillsatts.
Är detta en vettig arbetsmiljö för pedagoger och barn?

Kontinuitet i barn och personalgruppen är en förutsättning för att barn skall lära och utvecklas i relationer och i samspel med varandra och med de vuxna. På aktuell förskola kan det vara så att ett barn byter avdelning/personal upp till 3 gånger på en dag utifrån personalens arbetstider på de olika avdelningarna, vilken avdelning som öppnar respektive stänger. Förskolan har som rutin: De barn som kommer tidigt och går sent kan ”få” städa på 3 olika avdelningar
Är det verkligen i linje med läroplanen?

Just nu finns det ingen dagbok där personalen noterar dagens händelser, detta på grund av tidsbrist

Flera föräldrar önskar en bättre återkoppling vid lämning/hämtning, inte bara om det har hänt nått, utan även tex. Har barnet gjort något speciellt, även bra saker kan återkopplas.
Personalen svarade; att tiden inte finns då det speciellt på eftermiddagarna helt enkelt inte finns tillräckligt med personal

Övriga synpunkter via personalen.
Kläder,
Det är bra om barnen tränar av och på klädning av ytterkläder hemma. personalen önskar att de barn som inte kan sätta på sig fingervantar bör ha tumvantar istället. Det medför att tiden utomhus kan bli längre.

Ex ifrån enheten med barn 4-6 år: Frukost: 1 personal har hand om 17 barn

Vi anser att beslut är fattat på felaktiga och undermåliga grunder, vi är djupt oroade över vad detta får för konsekvenser för våra barn i förskola/skolan, barnens utveckling och framtid.
Vi ställde ett antal frågor vid Barn och ungdomsnämndens sammanträde 12 november, men ingen av dessa frågor besvarades.

Konsekvensanalys BUN 081112 pdf

http://www.humyo.com/F/2512895-252188793

Mottagningsbekräftelse

Skolinspektionen har den 19 november 2008 tagit emot din skrivelse. Ärendet har diarienummer 41-2008:450

Skolinspektionens utredning i ett enskilt ärende går ut på att kontrollera om kommunen, eller annan huvudman, har levt upp till kraven i de nationella bestämmelser som styr verksamheten.

Sätt press på Strängnäs

Sätt press på Strängnäs kommun!

Här finns ett enkelt sätt för dig som förälder att sätta press på Strängnäs kommun, för att få till stånd en förbättring i förskolan i Stallarholmen och Mariefred

Genom att göra en anmälan till Skolinspektionen får kommunen fler ögon på sig, vilket förhoppningsvis leder till att verksamheten får resurser så att de har möjlighet att ge barnen deras lagstadgade rättigheter (Finns stadgat i Skollag, Skolförordning och Läroplan).

Fyll i blanketten som finns här, och skicka till Skolinspektionen.

Se etikett: Skolinspektionen en anmälan

Strängnäs Föräldranätverk

Svar på konsekvensbeskrivning 2007

Svar till Catarina Hellmark-Eriksson angående de konsekvensbeskrivningar för förskolan som gjordes i december 2007 utifrån krav på besparingar.

Personalen på förskolan gjorde i december 2007 en analys av de följder som skulle kunna bli verkliga om de besparingar som föreslogs genomfördes. Ledningen på Mariefreds förskolor gjorde samma analys. Efter det att konsekvensbeskrivningarna gjorts så utökades den totala förskole- och skolbudgeten i kommunen med 9 miljoner kronor. Ytterligare strukturbidrag tillfördes förskolorna för att kunna behålla öppettiderna.

Trots detta var effektiviseringar nödvändiga. Mariefreds förskola valde att öka antalet barn i grupperna i stället för att minska personaltätheten. En bedömning av vilka negativa konsekvenser som har blivit verklighet har gjorts tillsammans med förskolans chefer.

Inför bokslutet och årsredovisningen kommer personalen att få göra bedömningar som då redovisas där.

Personalens beskrivning av befarade konsekvenser.

Ansvar och inflytande: Med sämre personaltäthet blir dagarna mer inrutade. Barnens inflytande försvinner eftersom personalen måste bestämma vilka aktiviteter som går att genomföra:

Svar: Detta stämmer inte generellt. Det beror mycket på hur personalgruppen kan vara flexibel och hitta andra lösningar och förhållningssätt.

Utevistelse för alla barn varje dag försvinner. Det tar tid att få på overaller och regnkläder, det hinns inte med.

Svar: Stämmer inte. Alla barn har utevistelse varje dag

Dialog mellan skola och hem: Lägre personaltäthet innebär att vi inte har tid att prata med föräldrarna. Det finns antagligen bara en personal på plats när barnen hämtas, då måste den personen ägna sig åt barngruppen istället för samtal.

Svar: Stämmer inte generellt

Elevdokumentation: Med mindre tid kommer det inte att finnas utrymmer för att dokumentera barnens utveckling. Inte heller att arbeta fram arbetsplaner för att stimulera varje enskilt barns utveckling

Svar: Stämmer inte. Detta arbete skall ske på planeringstiden. Den finns kvar.

Hur skall vi hinna med de barn som har särskilda behov

Svar: De barn som har särskilda behov får del av likvärdighetsgarantin varför förskolan tillförs extra resurser riktade mot just det barnet. Forskning visar dock att känsliga barn (gråzons barn) som inte är diagnostiserade och därför inte heller fått en extra resurs får det svårare i större barngrupper.

Hur kan vi garantera barnens säkerhet? Att vara ensam med 8-10 småbarn är inte säkert. Vad händer när ett barn behöver en ny blöja? Att stå vid ett skötbord med ett barn och ha ett antal andra barn runt omkring som klättrar , springer och leker är inte säkert.

Svar: Självklart blir arbetssituationen för personalen tyngre ju fler barn det finns i grupperna. Situationer där säkerheten satts ur spel har dock inte funnits.

Ökade konflikter mellan barnen eftersom vi vuxna inte kommer att kunna hinna med alla barn. På en småbarnsavdelning leder det till fler skador, små barn bits och slåss.

Svar: Större barngrupper leder självklart till oroligare grupper. Vad gäller bitande så passerar de flesta barn en period när de bits.

Lokalerna är inte byggda för stora barngrupper. Det är trångt redan nu

Svar:De nya lokaler som byggs är anpassade för de gruppstorlekar som finns. Även om gruppstorlekarna skulle variera mellan 15 – 20 barn. Även de förskolor som byggdes på 80-talet har väl tilltagna utrymmen.

Sammanfattningsvis kan man säga att personalens arbetssituation blivit tyngre. Detta påverkar självklart även barnens situation. Speciellt känsliga barn har större svårigheter att klara stora grupper. En minskning av storleken på barngrupperna är därför önskvärt och kommer att genomföras i samband med tillgång på ytterligare lokaler. Mariefreds förskolas största bekymmer i dagsläget bedöms dock vara brist på utbildade förskollärare.

Detta svar fick jag idag från Lillemor Bylund på Mariefredskontoret

Anmälan nr 2 till skolinspektionen Barnkonsekvensanalys

Anmälan till Skolinspektionen mot Strängnäs kommun gällande mål och budget för Barn- ungdomsnämnden- barnkonsekvens analys.

Barn och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun beslutade 2008-09-17 att barnkonsekvens beskrivningar bör göras innan budgetramarna för respektive nämnde är beslutade.
Barnchecklistan skall användas vid beredning av alla ärenden som beslutats i nämnderna. I ärendet skall klargöras vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvens analys. Barnchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga. Alternativ kan svaren på frågorna i barnchecklistan inarbetas direkt i ärendet.

En barnkonsekvens analys kan sägas vara en prövning innan ett beslut fattas, av de konsekvenser som beslutet kan få för det barn eller den grupp av barn som berörs. En viktig del i en sådan bedömning är barnens egen åsikt. (artikel 12), i konsekvens analys ifrån Barn och ungdomsnämndens möte i Strängnäs den 11 november 2008, finns inget dokumenterat runt vad barnen/eleverna tycker.

Barnkonsekvensanalysen tillgodoses genom att barn och elever inom ramen för verksamhetsstyrelsen ges möjlighet till inflytande och delaktighet.

Artikel 24 säger även att: Hänsyn skall tas till barns särskilda behov på grund av psykiskt/fysiskt funktionshinder
Överväg effekterna vad gällande fysisk hälsa, psykiskt hälsa, social hälsa. Var särkskilt uppmärksam på följande
- Allergi drabbar många barn och ökar.
- Skador,- orsakar den högsta dödligheten bland barn
- Självförtroende
- Droger och tobak

Enligt barnkonventionen skall: man titta på: Barn bästa i främsta rummet (artikel 3,4 och 6)
Beaktas barnens rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling, i beslutfattandet?
I konsekvens analysen från bildningschefen Frank Stoor går att läsa: utbildningskontoret och rektorns bedömning är att förskolan och tidigare skolan i stort
sett kan bedriva verksamheten utan större förändringar, utifrån budgeten skall 18,5 tjänst sägas upp, vi undrar då innebär inte indragning av 18,5 tjänst någon större förändring?
Vi undrar vad innebär då i stort sett för våra barn?

En rektor har i konsekvens analysen svarat: ”det budget förslag som vi arbetat fram är att betrakta som en prognos mellan tummen o pekfingret”. Vad innebär detta för barnen på denna skola??

Hur en sammanvägning gjorts av olika intressen? Beslutsfattarna ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, detta innebär t ex när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas.

Vi anser att Strängnäs kommun inte tilldelar förskolan/skolan tillräckligt med ekonomiska medel och i och med detta inte möjliggör för förskolan/skolan att leva upp till målsättningarna i läroplanen. Barn/elev gruppens storlek styrs av de ekonomiska sparkraven som kommunen har. För budgeten 2009 gjordes en vad bildningschefen för Strängnäs kommun Frank Stoor kallas för konsekvens analys, som inte delgavs Barn och ungdomsnämnden förrän vid sittande bord, dvs. strax innan budgeten för 2009 togs, se bilaga.

Strängnäs kommun gör ingen pedagogisk konsekvens utredning innan beslut fattas som påverkar personal täthet, gruppstorlek respektive gruppsammansättning på en förskola/skola.

Kommunen följer inte upp och utvärderar vilken betydelse personaltätheten samt barn/elev gruppens storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Vi anser att beslut är fattat på felaktiga och undermåliga grunder, vi är djupt oroade över vad detta får för konsekvenser för våra barn i förskola/skola, barnens utveckling och framtid.
Vi ställde ett antal frågor vid Barn och ungdomsnämndens sammanträde 12 november, men ingen av dessa frågor besvarades.

Bilagor till denna anmälan
Dokument från Lärarförbundet
Dokument Förslag till beslut, mål och budget 2009 för barn- och utbildningsnämnden.

Kommunanställda riskerar att förlora sina jobb

I dagens nätupplaga av www.ekuriren.se kan man läsa att kommunanställda riskerar att förlora sina jobb.

http://www.ekuriren.se/link.php?id=762779

Lägesbeskrivning

Beskrivning av läget i Stallarholmen och Mariefreds förskolor november 2008, sammanställt av Strängnäs Föräldranätverk.
Skrivningen har använts i samband med anmälningar mot Strängnäs kommun till Skolinspektionen.
Strängnäs kommun fattade i januari 2008 beslut om kraftiga ekonomiska nedskärningar inom barnomsorgen. Detta har lett till att verksamheten inom barnomsorgen i Strängnäs inte längre uppfyller skollagen eller läroplanens krav på pedagogisk verksamhet och säker barnomsorg.
Föräldrar till barn inom barnomsorgen har före och efter beslutet framfört protester och klagomål till skolledningen, tjänstemän och politiker i kommunen. Personalen på vissa förskolor har skrivit Konsekvensanalys inför det möte som kommunen hade gällande beslut om Elevpengen 2008. Detta har inte lett till någon förbättring inom verksamheten. Snarare märker vi som föräldrar att de konsekvenser som personalen befarade idag är en realitet.

”Det är svårigheter att ge barnen den omvårdnad och pedagogisk verksamhet som de enligt skollagen har rätt till, p.g.a. för lite personal. Tiden räcker inte till ”att se varje barn varje dag”, att uppmärksamma, samtala med, ge fysisk kontakt, se och känna av barnens hälsa fysiskt och psykiskt.”

Vi hänvisar till den skrivelse som personalen på Stallarholmens Förskola lämnade in till Strängnäs kommun den 13/2-08. Vi hänvisar även till den konsekvensanalys som personalen på samtliga förskolor i Mariefred ställde till Mariefredsnämnden 2008-02-12 samt MFN 2008-03-11 MFN § 39