MFN § 2 2007-01-23
Öppna sammanträden
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar
Att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten.
________________________
Ordföranden Arne Arvidsson (m) föreslår att Mariefredsnämndens sammanträden skall vara öppna för allmänheten med möjlighet att ställa frågor på ärenden i föredragningslistan.
________________________ Sändlista
UAK
MFN § 18
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp) framför att nämnden, vid ett kommande sammanträde, bör diskutera vad ”reellt medborgarinflytande” innebär. Arne Arvidsson (m) instämmer och menar att det är viktigt att Mariefredsborna upplever en förändring i och med Mariefredsnämndens tillkomst.
MFN § 46
Preliminär ärendelista kommande nämndsammanträden
Dag Bremberg (mfp) påminner om att diskussion om medborgarinflytande utlovats i nämnden.
MFN § 16
Övriga frågor
Dag Bremberg (mfp)
Efterlyser åtgärder som, genom Mariefredsnämnden, kan ge ett reellt medborgarinflytande.
Frågan tas upp som egen punkt vid nämndens nästa beredningsmöte.
MFN § 49 MFN 2008:34-001
Motion om att beslutet om politisk organisation rivs upp, yttrande
Beslut
Mariefredsnämnden beslutar att
1. Godkänna Mariefredskontorets förslag till yttrande.
2. Avstyrka motionen.
Bakgrund
David Aronsson (v) och Ebbe Ollman (v) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att beslut om en politisk organisation med en egen Mariefredsnämnd bör rivas upp så snart som möjligt och att Mariefredsnämnden omvandlas till ett kommundelsråd.
Kommunfullmäktige beslutade 2006-06-19 § 125, att från och med den 1 januari 2007 införa en beslutande Mariefredsnämnd under Kommunfullmäktige, parallellstäld med övriga nämnder. Nämnden skall utvärderas efter tre år. Syftet var att öka möjligheter till inflytande och bestämmande för Mariefredsborna i de frågor som rör Mariefred.
MFN § 62 Anmälningsärenden 2008-04-15
- Catarina Hellmark-Eriksson, Skrivelser särskilda mål för Mariefredsnämnden.
MFN § 91 MFN 2008:59-710
Konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
Föreslå barn- och utbildningsnämnden att bifalla medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras INNAN ramarna för respektive nämnd är beslutade.
MFN § 106 2008-06-10
Anmälningsärenden
Skrivelser:
- Catarina Hellmark-Eriksson 2008-05-28. personalsituationen på förskolorna.
MFN § 168
Anmälningsärenden:
Protokollsutrag KF 2008-10-20 KF § 198
Upprättande av barnchecklista medborgarförslag
David Aronsson: Mariefredsnämnden... varför den inte ska vara kvar
Sammanfattning av mig medborgaren Cattis
Greppa ett reellt medborgarinflytande
Och så till sist Mariefredsnämnden sammanträder återstående datum under vintern 2008: 9 december. OBS! Detta sammanträde kommer efter inledande frågestund att vara stängt för allmänheten.
Allt detta går att hitta på http://www.strangnas.se/
Tack för ordet //Cattis
fredag, december 05, 2008
Varför hemlighetsmakeri?
Mariefredsnämnden sammanträder återstående datum under vintern 2008: 9 december. OBS! Detta sammanträde kommer efter inledande frågestund att vara stängt för allmänheten.
Sammanträdena äger rum kl. 19.00 i Rådhussalen och inleds med allmänhetens frågor gällande dagens ärenden.
Var inte syftet med Mariefredsnämnden att medborgarna skulle få större insyn i den demokratiska processen? Tydligen saknas formellt taget beslut i KF om att hålla nämndmötena öppna för allmänheten. Har denna miss någon inverkan på redan tagna beslut i nämnder som åhörare bevistat?
Sammanträdena äger rum kl. 19.00 i Rådhussalen och inleds med allmänhetens frågor gällande dagens ärenden.
Var inte syftet med Mariefredsnämnden att medborgarna skulle få större insyn i den demokratiska processen? Tydligen saknas formellt taget beslut i KF om att hålla nämndmötena öppna för allmänheten. Har denna miss någon inverkan på redan tagna beslut i nämnder som åhörare bevistat?
Kallelse inför 2008-12-10 BUN
Kallelse inför 2008-12-10 BUN
Här kommer kallelsen så alla som vill kan läsa, bra inför mötet som Strängnäs föräldranätverk kommer att bevaka.
http://www.humyo.com/F/2512895-272768107
Här kommer kallelsen så alla som vill kan läsa, bra inför mötet som Strängnäs föräldranätverk kommer att bevaka.
http://www.humyo.com/F/2512895-272768107
Nyårslöften eller som vanligt i Strängnäs
Det viktiga i mitt liv är att vilja välja utifrån ett sunt förnuft.
Men jag tror inte att man kommer någon vart om man inte har för avsikt att sätta upp mål som man inte har för avsikt att ens vara i närheten av.
Tomma mål som för mig aldrig kommer i närheten av att vara trovärdiga.
Det skapar inget långsiktigt hållbart förhållningssätt, varken till volymökningar eller att anpassa kostymen om man inte har för avsikt att greppa "volymökningen" en stor ökning av antalet efterfrågade platser på förskolan.
Vill man att Strängnäs ska växa kan det ju inte komma som en ren tillfällighet att det kanske behövs ett större antal nya förskolor.
Folk skaffar barn och bygger man villor så bor det inte bara barnlösa skattebetalare där.
Jag kan inte tycka att det är sunt att det finns lokaler för våra barn som är tillfälliga och åter tillfälliga, där man stoppar in 23 barn mellan 1-5 år. Och att man sedan under vissa tider av dagen tillåter att det är 2 personal på 19 barn.
För mig är det långt till sunt förnuft.
Någon måste sätta ner klacken i backen och bromsa detta elände som fortgår.
För barnen är 2009 ännu ett förlorat år.
Jag tycker inte att vi ännu kan se några effekter av de extra pengar som tillförts gjort min "volym" barn möjlighet att vara på förskolan längre än 15 timmar.
Men jag tror inte att man kommer någon vart om man inte har för avsikt att sätta upp mål som man inte har för avsikt att ens vara i närheten av.
Tomma mål som för mig aldrig kommer i närheten av att vara trovärdiga.
Det skapar inget långsiktigt hållbart förhållningssätt, varken till volymökningar eller att anpassa kostymen om man inte har för avsikt att greppa "volymökningen" en stor ökning av antalet efterfrågade platser på förskolan.
Vill man att Strängnäs ska växa kan det ju inte komma som en ren tillfällighet att det kanske behövs ett större antal nya förskolor.
Folk skaffar barn och bygger man villor så bor det inte bara barnlösa skattebetalare där.
Jag kan inte tycka att det är sunt att det finns lokaler för våra barn som är tillfälliga och åter tillfälliga, där man stoppar in 23 barn mellan 1-5 år. Och att man sedan under vissa tider av dagen tillåter att det är 2 personal på 19 barn.
För mig är det långt till sunt förnuft.
Någon måste sätta ner klacken i backen och bromsa detta elände som fortgår.
För barnen är 2009 ännu ett förlorat år.
Jag tycker inte att vi ännu kan se några effekter av de extra pengar som tillförts gjort min "volym" barn möjlighet att vara på förskolan längre än 15 timmar.
Etiketter:
Nyårslöften eller som vanligt i Strängnäs
torsdag, december 04, 2008
Blåslampan
Godmorgon!
Jagar Politiker med blåslampa.
Ett budgetunderskott ska inte lösas med fler barn i en barngrupp, säger Catarina Hellmark-Eriksson i Mariefred som kämpar för barnens rätt via bloggar och Strängnäs Föräldranätverk. - Barn blir lätt ett slagträ i ekonomin.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=770588
Jagar Politiker med blåslampa.
Ett budgetunderskott ska inte lösas med fler barn i en barngrupp, säger Catarina Hellmark-Eriksson i Mariefred som kämpar för barnens rätt via bloggar och Strängnäs Föräldranätverk. - Barn blir lätt ett slagträ i ekonomin.
http://www.ekuriren.se/link.php?id=770588
onsdag, december 03, 2008
Ny lag om skolmaten
Krav på skolmaten kan skrivas in i lag
2008-12-02 http://www.skolmatensvanner.se/
Lagändring om skolmat?Som svar på kraven från flera håll, bland andra Skolmatens Vänner öppnar nu utbildningsminister Jan Björklund för möjligheten att skriva in krav på skolmatens kvalitet i skollagen, skriver Dagens Nyheter.Ett förslag till ny lagtext ska vara klart inom några veckor.
http://www.dn.se/
Publicerad 2 december 2008 09:03
Bara sju skolor i länet klarar nivån Hittills har sju skolor i Stockholms län klarat Livsmedelsverkets och Skolmatens Vänners krav på skolmåltiderna: Tomtbergaskolan, HuddingeSödertörns friskola, HuddingeMaltesholmsskolan, StockholmKårstaskolan, VallentunaSaltsjöbadens samskola, NackaSvenska Interkulturella skolan, StockholmSigfridsborgskolan, Nacka
Kraven handlar bland annat om att det ska finnas grönsaker och frukt, att maten ska ha rätt temperatur, att bullernivån i matsalen ska vara låg och att skollunchen ska serveras tidigast klockan elva.
Skollagen slår i dag enbart fast att maten i grundskolan ska vara avgiftsfri. Efter hård kritik mot dålig mat och för stora skillnader mellan kommunerna är utbildningsminister Jan Björklund nu beredd att i den nya skollagen även skriva in krav om skolmatens näringsinnehåll. Ett förslag till ny lagtext ska presenteras om några veckor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858739
2008-12-02 http://www.skolmatensvanner.se/
Lagändring om skolmat?Som svar på kraven från flera håll, bland andra Skolmatens Vänner öppnar nu utbildningsminister Jan Björklund för möjligheten att skriva in krav på skolmatens kvalitet i skollagen, skriver Dagens Nyheter.Ett förslag till ny lagtext ska vara klart inom några veckor.
http://www.dn.se/
Publicerad 2 december 2008 09:03
Bara sju skolor i länet klarar nivån Hittills har sju skolor i Stockholms län klarat Livsmedelsverkets och Skolmatens Vänners krav på skolmåltiderna: Tomtbergaskolan, HuddingeSödertörns friskola, HuddingeMaltesholmsskolan, StockholmKårstaskolan, VallentunaSaltsjöbadens samskola, NackaSvenska Interkulturella skolan, StockholmSigfridsborgskolan, Nacka
Kraven handlar bland annat om att det ska finnas grönsaker och frukt, att maten ska ha rätt temperatur, att bullernivån i matsalen ska vara låg och att skollunchen ska serveras tidigast klockan elva.
Skollagen slår i dag enbart fast att maten i grundskolan ska vara avgiftsfri. Efter hård kritik mot dålig mat och för stora skillnader mellan kommunerna är utbildningsminister Jan Björklund nu beredd att i den nya skollagen även skriva in krav om skolmatens näringsinnehåll. Ett förslag till ny lagtext ska presenteras om några veckor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858739
Här kommer svar från Jeanette Elgén
Här kommer svar från Jeanette Elgén som är enhetschef för Mariefreds förskoleverksamhet
Fråga 1 och 2
Ja, jag kan påverka hur många barn som placeras i grupperna.
Som förskolechef ansvarar jag för hur enheten organiseras, men jag får inte göra av med mer av våra skattepengar än vad enheten får – d.v.s. uppdrag att ha budget i balans.
Att barnantalet ökat under 2008 beror på att vi anpassade oss till budget 2008 och i samråd med personalen (genom de fackliga företrädarna i samverkansgruppen) ökade vi antalet barn för att få in mer pengar istället för att minska personaltätheten och därmed utgifterna.
Det var ingen som önskade något av alternativen.
Nu har vi haft fulla barngrupper under vårterminen och nu under höstterminen går några grupper med tomma platser. Vi håller på att ser över statistisk för närvarande barn och ska jämföra med samma period förra året. Är inte riktigt klara med det ännu.
Jag är av den uppfattningen att generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.
Därför har jag tillsammans med mina kollegor redan nu börjat planera inför hösten 2009. Då ska vi starta den nya förskolan i Läggesta – Marielunds förskola vilket kommer innebära nya platser och en del omflyttningar av både barn och personal.
Det gör att det är ett bra läge att organisera om i grupperna på våra förskolor till att bli mindre till antalet med motsvarande personaltäthet som idag.
Även om personaltätheten är den samma som idag finns många fördelar i en sådan förändring. Bla Får barnen bättre förutsättningar att skapa relationer och känna sig delaktig i det som händer, lägre ljudnivå då barnen är främsta ljudkällan och mer utrymme i lokalerna.
Den tilltänkta uppskrivningen på 3,5% av elevpengen för 2009 ger inte utrymme för att göra några förbättringar när det gäller tex ökad personaltäthet.
Har inte fått fullständiga siffror ännu och kommer att göra konsekvensanalys under nästa vecka.
Fråga 3 och 4
Hur personalen upplever sin situation varierar självklart. Jag och mina kollegor har en god uppfattning om hur det är ute på förskolorna. Den fackliga samverkansgruppen har i uppdrag att utvärdera deras egen konsekvensbeskrivning som de skrev i början av 2008. Det är avsatt tid på Samverkan 8/10 och den ska vara klar till januari.
Vi träffar arbetslagsledarna varje vecka, har arbetsmiljögrupp(fackliga skyddsombud) 1gång/mån och vi är ute i verksamheterna så mycket vi kan och hinner. Detta gör dock inte att konflikten mellan mål och medel minskar – det leder snarare till ett bra underlag för hur vi på bästa sätt använder de resurser vi får. Sen får vi försöka föra informationen uppåt i organisationen till politikerna som fattar beslut som påverkar vår verksamhet.
De flesta önskar självklart färre barn i grupperna. Många önskar sig utbildade kollegor. Vi kan se att ibland är bristen på utbildad personal en anledning till att det inte fungerar på ett bra sätt. Förutsättningarna är i vissa fall dåliga för att tillsammans arbeta med samspel och relationer i de stora barngrupperna. Där är personalens kompetens avgörande. Vi behöver få in mer utbildad personal och kompetenshöja de som saknar pedagogisk utbildning men har lång erfarenhet.
Våra styrdokument Lpfö98 och Allmänna råd Kvalitet i förskolan menar att en av de viktigaste förutsättningarna i förskolans verksamhet är tillgång till högskoleutbildad personal med inriktning mot de yngre barnen i förskolan. Att i en tid då vi har brist på utbildad personal öka antalet barn i grupperna för att anpassa oss de ekonomiska förutsättningarna är mycket olyckligt – våra styrdokument förespråkar det motsatta.
Fråga 1 och 2
Ja, jag kan påverka hur många barn som placeras i grupperna.
Som förskolechef ansvarar jag för hur enheten organiseras, men jag får inte göra av med mer av våra skattepengar än vad enheten får – d.v.s. uppdrag att ha budget i balans.
Att barnantalet ökat under 2008 beror på att vi anpassade oss till budget 2008 och i samråd med personalen (genom de fackliga företrädarna i samverkansgruppen) ökade vi antalet barn för att få in mer pengar istället för att minska personaltätheten och därmed utgifterna.
Det var ingen som önskade något av alternativen.
Nu har vi haft fulla barngrupper under vårterminen och nu under höstterminen går några grupper med tomma platser. Vi håller på att ser över statistisk för närvarande barn och ska jämföra med samma period förra året. Är inte riktigt klara med det ännu.
Jag är av den uppfattningen att generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.
Därför har jag tillsammans med mina kollegor redan nu börjat planera inför hösten 2009. Då ska vi starta den nya förskolan i Läggesta – Marielunds förskola vilket kommer innebära nya platser och en del omflyttningar av både barn och personal.
Det gör att det är ett bra läge att organisera om i grupperna på våra förskolor till att bli mindre till antalet med motsvarande personaltäthet som idag.
Även om personaltätheten är den samma som idag finns många fördelar i en sådan förändring. Bla Får barnen bättre förutsättningar att skapa relationer och känna sig delaktig i det som händer, lägre ljudnivå då barnen är främsta ljudkällan och mer utrymme i lokalerna.
Den tilltänkta uppskrivningen på 3,5% av elevpengen för 2009 ger inte utrymme för att göra några förbättringar när det gäller tex ökad personaltäthet.
Har inte fått fullständiga siffror ännu och kommer att göra konsekvensanalys under nästa vecka.
Fråga 3 och 4
Hur personalen upplever sin situation varierar självklart. Jag och mina kollegor har en god uppfattning om hur det är ute på förskolorna. Den fackliga samverkansgruppen har i uppdrag att utvärdera deras egen konsekvensbeskrivning som de skrev i början av 2008. Det är avsatt tid på Samverkan 8/10 och den ska vara klar till januari.
Vi träffar arbetslagsledarna varje vecka, har arbetsmiljögrupp(fackliga skyddsombud) 1gång/mån och vi är ute i verksamheterna så mycket vi kan och hinner. Detta gör dock inte att konflikten mellan mål och medel minskar – det leder snarare till ett bra underlag för hur vi på bästa sätt använder de resurser vi får. Sen får vi försöka föra informationen uppåt i organisationen till politikerna som fattar beslut som påverkar vår verksamhet.
De flesta önskar självklart färre barn i grupperna. Många önskar sig utbildade kollegor. Vi kan se att ibland är bristen på utbildad personal en anledning till att det inte fungerar på ett bra sätt. Förutsättningarna är i vissa fall dåliga för att tillsammans arbeta med samspel och relationer i de stora barngrupperna. Där är personalens kompetens avgörande. Vi behöver få in mer utbildad personal och kompetenshöja de som saknar pedagogisk utbildning men har lång erfarenhet.
Våra styrdokument Lpfö98 och Allmänna råd Kvalitet i förskolan menar att en av de viktigaste förutsättningarna i förskolans verksamhet är tillgång till högskoleutbildad personal med inriktning mot de yngre barnen i förskolan. Att i en tid då vi har brist på utbildad personal öka antalet barn i grupperna för att anpassa oss de ekonomiska förutsättningarna är mycket olyckligt – våra styrdokument förespråkar det motsatta.
Etiketter:
Här kommer svar från Jeanette Elgén
Mariefredsnämnden December
Mål och budget för Mariefredsnämnden 2009
Läs verksamhetsmål
Åtgärder
Förutsättningar och utveckling
Någon konsekvensanalys ser jag inte till
http://www.strangnas.se/documents/Kallelser%20&%20protokoll/06%20Mariefredsnämnd/12%20December/03.%20Mål%20och%20budget%20för%20Mariefredsnämnden%202009.pdf
Läs verksamhetsmål
Åtgärder
Förutsättningar och utveckling
Någon konsekvensanalys ser jag inte till
http://www.strangnas.se/documents/Kallelser%20&%20protokoll/06%20Mariefredsnämnd/12%20December/03.%20Mål%20och%20budget%20för%20Mariefredsnämnden%202009.pdf
måndag, december 01, 2008
Viktiga frågor
Idag skickade jag ett mail till en enhetschef i en kommundel.
Nu väntar jag på svar!
Viktiga frågor:
Kan du påverka hur många barn som placeras i grupperna?
Vad är anledningen till att ni placerar i förhållande så många barn i en grupp?
Vilken roll och ansvar har du för hur många barn som placeras i grupperna?
Hur tror du att pedagogerna upplever sin arbetssituation?
Vilka kunskaper anser du att pedagoger idag behöver för att deras arbete i allt större barngrupper ska anpassas?
Nu väntar jag på svar!
Viktiga frågor:
Kan du påverka hur många barn som placeras i grupperna?
Vad är anledningen till att ni placerar i förhållande så många barn i en grupp?
Vilken roll och ansvar har du för hur många barn som placeras i grupperna?
Hur tror du att pedagogerna upplever sin arbetssituation?
Vilka kunskaper anser du att pedagoger idag behöver för att deras arbete i allt större barngrupper ska anpassas?
Stora barngrupper
Det är svårt för personalen att hinna uppmärksamma varje barn varje dag i en stor barngrupp.
Stora barngrupper leder också till.
• Att det lättare blir så att de "starka", högljudda individerna får mest uppmärksamhet,
medan de tysta, lugna inte får ta lika mycket plats. I all stress tas det för givet att de
trivs - för att de inte klagar.
• Att barnen i en stor barngrupp är mer lämnade åt att klara sig själva.
• Att många barn och få vuxna ställer stora krav på den vuxne.
• Att det blir svårare för den vuxne att bemöta varje barn på rätt sätt.
• Att det blir svårare för personalen att påverka gruppklimatet.
• Att det blir svårare för personalen att nå upp till målen i läroplanen.
• Sämre möjligheter för personalen att dela upp barnen i mindre grupper.
• Större risk att olyckor händer, då personalen inte kan övervaka hur många barn som
helst samtidigt.
• Svårare för personalen att hinna med och dokumentera alla barn, som de ska göra!
• Svårare för personalen att hinna med en bra och kontinuerlig föräldrakontakt om
barngruppen är stor och dessutom har många barn har i dag skilda föräldrar, där båda
hushållen bör få samma information om barnet.
Bakom den dagliga verksamheten på en förskola ska det finnas en pedagogik och en tanke,
allt för att barnen ska utvecklas optimalt. Det behövs därför utbildad personal, som har
kunskap om barns utveckling, för att bedriva pedagogiskt arbete på förskolan.
Idag är det en brist på utbildad personal inom förskolan, det är därför viktigt att kommunen är
konkurrenskraftig i rekryteringsprocessen. Kommunen måste ta ansvar för att nyrekrytera och
behålla den personal som finns.
http://www.barneniosteraker.se/files/negativaeffekter.pdf
Stora barngrupper leder också till.
• Att det lättare blir så att de "starka", högljudda individerna får mest uppmärksamhet,
medan de tysta, lugna inte får ta lika mycket plats. I all stress tas det för givet att de
trivs - för att de inte klagar.
• Att barnen i en stor barngrupp är mer lämnade åt att klara sig själva.
• Att många barn och få vuxna ställer stora krav på den vuxne.
• Att det blir svårare för den vuxne att bemöta varje barn på rätt sätt.
• Att det blir svårare för personalen att påverka gruppklimatet.
• Att det blir svårare för personalen att nå upp till målen i läroplanen.
• Sämre möjligheter för personalen att dela upp barnen i mindre grupper.
• Större risk att olyckor händer, då personalen inte kan övervaka hur många barn som
helst samtidigt.
• Svårare för personalen att hinna med och dokumentera alla barn, som de ska göra!
• Svårare för personalen att hinna med en bra och kontinuerlig föräldrakontakt om
barngruppen är stor och dessutom har många barn har i dag skilda föräldrar, där båda
hushållen bör få samma information om barnet.
Bakom den dagliga verksamheten på en förskola ska det finnas en pedagogik och en tanke,
allt för att barnen ska utvecklas optimalt. Det behövs därför utbildad personal, som har
kunskap om barns utveckling, för att bedriva pedagogiskt arbete på förskolan.
Idag är det en brist på utbildad personal inom förskolan, det är därför viktigt att kommunen är
konkurrenskraftig i rekryteringsprocessen. Kommunen måste ta ansvar för att nyrekrytera och
behålla den personal som finns.
http://www.barneniosteraker.se/files/negativaeffekter.pdf
söndag, november 30, 2008
Efterlevs besluten i Strängnäs kommun
Mariefred 2008-09-30
Till Mariefredsnämndens
Samtliga politiker och tjänstemän
Hej!
Då jag känner att svaren jag fick inte var tillfredställande ställer jag en del av frågorna igen.
Och hoppas att jag nu kan få svar på mina frågor.
Personalens och enhetschefernas beskrivning av effekterna budget 2008 är dessa nu inte längre ett faktum inför den kommande budgeten 2009?
Kommunfullmäktige klubbade före sommaren budgeten med ramar för Mariefredsnämnden liksom på BUN. Kan man inte redan nu se vilka effekter och konsekvenser som blir till följd och redan nu räkna ut hur personaltäthet o gruppstorlekar förändras, även om man inte vet
exakt på kronan vad elevpengen blir per barn?
Kommer en ny konsekvensbeskrivning göras innan budget för 2009 godkänts?
Medborgarförslag – konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
2008-06-10 Mariefredsnämnden har i yttrande tillstyrkt medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras innan ramarna för respektive nämnd är beslutade.
I sammanfattningen kan man också läsa att barnkonsekvensbeskrivningar i enlighet med barnombudsmannens modell bör tillämpas i samband med Mariefredsnämndens barn och utbildningsnämndens budgetarbete och i andra ärenden som innebär förändringar för barn.
Anser nog att det svar som jag fick inte tog hänsyn till att barnperspektivet inte har beaktats enligt barnombudsmannens modell eftersom man efter beslutet kommer att redogöra för vilka konsekvenser det blir att den tilldelade budgeten.
Medborgarförslaget man har beslutat om fyller här ingen mening.
Vilka/vem skall se till att redan fattade beslut efterlevs?
Vilket för mig betyder att man inte beaktar barns bästa enligt barnombudsmannens modell och att man redan hösten 2007 har beskrivit konsekvenser av de allt mindre tilldelade ramarna för skola och förskola i Mariefred.
Genom detta brev vill jag uppmärksamma att Mariefredsnämnden inte kommer att kunna leva upp till de mål som finns för förskolan. Kan inte se att konsekvenserna har ändrats, varken mindre barngrupper eller en ökning av personaltätheten.
Till Mariefredsnämndens
Samtliga politiker och tjänstemän
Hej!
Då jag känner att svaren jag fick inte var tillfredställande ställer jag en del av frågorna igen.
Och hoppas att jag nu kan få svar på mina frågor.
Personalens och enhetschefernas beskrivning av effekterna budget 2008 är dessa nu inte längre ett faktum inför den kommande budgeten 2009?
Kommunfullmäktige klubbade före sommaren budgeten med ramar för Mariefredsnämnden liksom på BUN. Kan man inte redan nu se vilka effekter och konsekvenser som blir till följd och redan nu räkna ut hur personaltäthet o gruppstorlekar förändras, även om man inte vet
exakt på kronan vad elevpengen blir per barn?
Kommer en ny konsekvensbeskrivning göras innan budget för 2009 godkänts?
Här kommer ett svar från Mariefredskontoret
Svar: Eftersom Mariefreds förskolas budget helt bygger på den tilldelade elevpengen som fastställs av Barn- och utbildningsnämnden kommer inte någon konsekvensbeskrivning att kunna göras av verksamheten här innan beslut är fattat. En konsekvensbeskrivning av den beslutade budgeten kommer att göras.Det här svaret funderar jag mycket över.Hur tar man tills sig besluten som tagits sedan tidigare i nämnden.Medborgarförslag – konsekvensbeskrivningar inför förändringar inom skola eller barnomsorg.
2008-06-10 Mariefredsnämnden har i yttrande tillstyrkt medborgarförslaget med tillägget att konsekvensbeskrivningar bör göras innan ramarna för respektive nämnd är beslutade.
I sammanfattningen kan man också läsa att barnkonsekvensbeskrivningar i enlighet med barnombudsmannens modell bör tillämpas i samband med Mariefredsnämndens barn och utbildningsnämndens budgetarbete och i andra ärenden som innebär förändringar för barn.
Anser nog att det svar som jag fick inte tog hänsyn till att barnperspektivet inte har beaktats enligt barnombudsmannens modell eftersom man efter beslutet kommer att redogöra för vilka konsekvenser det blir att den tilldelade budgeten.
Medborgarförslaget man har beslutat om fyller här ingen mening.
Vilka/vem skall se till att redan fattade beslut efterlevs?
Vilket för mig betyder att man inte beaktar barns bästa enligt barnombudsmannens modell och att man redan hösten 2007 har beskrivit konsekvenser av de allt mindre tilldelade ramarna för skola och förskola i Mariefred.
Genom detta brev vill jag uppmärksamma att Mariefredsnämnden inte kommer att kunna leva upp till de mål som finns för förskolan. Kan inte se att konsekvenserna har ändrats, varken mindre barngrupper eller en ökning av personaltätheten.
Etiketter:
Efterlevs besluten i Strängnäs kommun
lördag, november 29, 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)