Måltidspolicy

Teknik- och fritidsnämnden
Sammanträdesdatum 2011-04-20 1/21

Måltidspolicy
Kontorschefen redogör för en utredning som pågår–om olika måltidskriterier. Han ställer tre frågor som behöver besvaras senast i juni, för att konsulten ska kunna gå vidare med uppdraget.

Ska måltidsverksamheten samlas under ”samma paraply” d.v.s.under en huvudman?

Ska man införa omsättningsbaserad lokalhyra?

Ska måltidsverksamheten ske i egen regi eller läggas ut på entreprenad?

Två frågor till kan jag komma på till våra inte helt folkvalda politiker!
Kommer Strängnäs kommun följa den nya skollagen om skolmaten.
Kommer Strängnäs kommun leva upp till de riksdagsbeslut som gäller för ekologisk mat i skolan?Själv vill jag veta vad maten innehåller
Vilka tillsatser finns det i skolmaten i Strängnäs kommun?

Kostinformation
Tillsatser i mat
När mat tillverkas industriellt används av olika skäl fler tillsatser. Varor transporteras ofta långa sträckor vilket kan kräva längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan öka behovet av tillsatser och tillverkare kan ibland använda tillsatser för att kunna producera en billigare vara.

Färgämnen (E100 - E180)
Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.

Konserveringsmedel (E200 - E297, E1105)
I Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser finns cirka 45 konserveringsmedel. Förutom dessa finns andra ämnen som har konserverande effekt, till exempel salt
(natriumklorid), socker och etanol (etylalkohol, det vill säga vanlig alkohol).

Antioxidationsmedel (E 300 - E 385, E586)
Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas. De medverkar också till att lättförstörbara vitaminer, som vitamin A, D, E och B2 (riboflavin), bevaras bättre i livsmedlet.

Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel (E 400-E 495, E1204, E 1404-E 1452)
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel är en grupp livsmedelstillsatser som används för att påverka en produkts konsistens.

Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 - E 968)
Det finns olika sätt att söta mat – med sockerarter, sockeralkoholer eller andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak.

Övriga tillsatserSyror, baser och salter (E 500-530)

Surhetsgrad – eller pH – anges med ett värde som ligger mellan 0 och 14. Lösningar med pH = 7 sägs vara neutrala, medan pH mindre än 7 anger sur lösning och pH mer än 7 anger basisk eller alkalisk lösning. En lösnings surhetsgrad inverkar ofta på olika kemiska reaktioners förlopp – även i livsmedel – och mätning av pH har därför fått stor betydelse inom en rad områden.

Klumpförebyggande medel (E 535-570)
Klumpförebyggande medel tillsätts torra livsmedel i pulverform för att de ska ”rinna” lättare och inte klumpa ihop sig, även om de utsätts för fukt. Livsmedel som ofta innehåller klumpförebyggande medel är salt, florsocker, pulversoppor, pulversåser, pulverkrämer och pulverdrycker m fl.

Smakförstärkare (E 620-640)
Smakförstärkare är ämnen som tillsätts färdiglagade kött- och fiskrätter och andra proteinrika produkter för att förstärka smaken eller lukten. Glutaminsyran och dess salter, glutamater, är exempel på smakförstärkare som används för att framhäva smaken på olika produkter till exempel skinka, soppor, såser. Se även länkar till höger under rubriken Läs mer, Allergi och överkänslighet och Glutamat.

Ytbehandlingsmedel (E 901-914)
Ytbehandlingsmedlen används dels för att skydda livsmedel och dels för att ge dem en blank yta. Skyddet kan vara kemiskt konserverande (förebygga mögelväxt) eller mer mekaniskt som ett slags emballage. Ytbehandlingsmedlen används bland annat till olika färska frukter.

Förpackningsgaser och drivgaser (E 290, E 938-949)
Gaserna används för att packa livsmedel i skyddande atmosfär och som drivmedel i sprayförpackningar.

Tillsatser utan E-nummer
För ett litet antal tillsatser finns inga gemensamma regler inom EU. Ämnena står därför i ingrediensförteckningen utan E-nummer och bara med sitt vedertagna namn. Exempel på dessa tillsatser är enzymer som laktas, löpe och pektinas.

Tillsatser som kan tillverkas av animaliska råvaror
Det framgår inte av beteckningen vilket ursprung en tillsats har om inte tillverkaren särskilt har satt ut det. Tillverkaren får frivilligt ange att en viss tillsats eller hela produkten är vegetabilisk. Sådan märkning får givetvis inte vara vilseledande, utan ska innebära att tillsatsen/produkten kommer från växter.

Hur jobbar måltidsservice i Strängnäs kommun


Tillagning - Produktion
Måltidsservice består av 13 kök.
3 tillagningskök och 10 mottagningskök.
Campus C-kök, Mariefreds Vårdcentrals C-kök och Stallarholmsskolans C-kök är tillagningskök.
I tillagningsköken lagas mat som sedan transporteras
ut till mottagningsköken och övriga kunder.
I mottagningsköken lagas potatis, ris och pasta.
Även sallad och råkost görs på resp. mottagningskök.

Produktion:
Vi får många frågor om vår produktion och vad vi gör och inte gör i våra kök. Produktionen görs till 80% i våra centralkök.
Vi tillagar grytor, gratänger, pajer, soppor, såser och mycket annat från grunden.
Det vi inte gör själva är pannbiff, köttbullar, schnitzel och pannkaka. Vi anpassar vår produktion efter den maskinpark som finns i våra kök.

Hur går det till innan maten finns ute på skolorna
* Matsedel - planering - recept
* Aivo - beställningssystem
* Inköp från leverantörer
* Produktion
* Egenkontroll - temperaturmätning och matprover
* Leverans till kund

Matsedelsplanering:
Följande faktorer tas i beaktande när matsedlarna för de olika kundkategorierna planeras:

* Maträtter som kunden tycker om
* Näringsvärde
* Pris
* Går maträtten att tillaga i storkök
* Klarar maträtten varmhållning
* Variation
* Maträtter efter årstid och säsong

Men var är den ekologiska skolmaten?

Hur många mil har pannbiffar, köttbullar, schnitzel och pannkaka åkt för att komma till Strängnäs. Vilka tillsatser finns det i maten.
Hur klimatsmarta är dom biffarna och pannnkakorna SUCK!!!

Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen Pressmeddelande 2010-06-22 Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen som ställer krav på att skolelevernas mat ska vara näringsriktig. Förhoppningen är att lagen ska öka intresset för skolmatens innehåll. Vad som är näringsriktig mat framgår av de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

– Skolmaten är jätteviktig för att våra barn ska orka vara aktiva och lära sig under en hel skoldag. Från Livsmedelsverkets sida hoppas vi att lagen medför ett skifte i hur skolledare och politiker ser på skolmaten: från ett fokus på kostnad per portion till innehåll per portion, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.

– Jag är mycket angelägen om att skollagen verkligen ska få effekt i form av bättre skolmat och ser fram emot ett nära samarbete med de myndigheter som blir ansvariga för uppföljningen av lagen, säger Inger Andersson.

Vad som är näringsriktigt framgår av de så kallade svenska näringsrekommendationerna (SNR). De bygger på vetenskapliga underlag om vad som behövs av näringsämnen och energi för en god hälsa och minskad risk för kostrelaterade sjukdomar. Näringsrekommendationerna anger vad olika åldersgrupper och kön behöver i form av energi, näring, vitaminer och mineraler. Där finns också bra hjälpmedel för planering av kost för grupper som består av personer med olika ålder, kön och aktivitetsnivå. De svenska näringsrekommendationerna baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och revideras återkommande.

Livsmedelsverket ger också ut råd om bra mat i skolan som bygger på de svenska näringsrekommendationerna. Råden omfattar, förutom näringsinnehåll även andra viktiga aspekter på skolmåltiden:

– Utöver att skolmaten ska vara näringsriktig bör den heller inte serveras för tidigt på dagen, det ska finnas flera rätter att välja på, en omväxlande salladsbuffé och en trivsam och lugn miljö att äta i, säger Annica Sohlström, nutritionschef på Livsmedelsverket.

Allmänna frågor om den nya skollagen

Finns det definierat vad som menas med "näringsriktig skolmat"?
Svar: Skollagen innehåller ingen definition på vad som avses med näringsriktig skolmat. Enligt propositionen om en ny skollag bör de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt vid bedömningen.

Den nya skollagen