Länsstyrelsen
Södermanlands län
611 86 Nyköping
Mariefred 2011-05-06
Södermanlands län
611 86 Nyköping
Mariefred 2011-05-06
Dnr: 402-1624-2011
Överklagande av Kommunfullmäktiges i Strängnäs kommun beslut att anta detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Hänvisar till samtliga tidigare erinringar beträffande ärendet i detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred, då ingen av våra synpunkter blivit tillgodosedda.
Vill också hänvisa till den senaste skrivelsen daterad 2011-04-20 (bifogar kopia)
Vi vill se en prövning av om Strängnäs Kommun lever upp till att följa direktivet för den större vattensalamandern direktiv 92743/EEG genom stör av 8 kap. 1 § miljöbalken utfärdande artskyddsförordningen (1998:179)
Vi hänvisar till tidigare fattade beslut i liknande fall.
Regeringsrättens avgörande mål RÅ 2005 ref. 44
Regeringsbeslut 2008-06-12 M22077252/F/P
Regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08)
Regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10
Regeringsbeslut M20077252/F/P
Vi anser att de ovanstående avgörande besluten skall antas visa att Strängnäs kommun inte lever upp till att följa direktiven. Vilket borde vara vägledande även i den detaljplan som vi nu överklagar.
Det tilltänkta stora bostadsområdet kommer att påverka jordbruksverksamhet, jakt och inte minst att det finns djurhållande gårdar (företag) mycket negativt. Vilket kan leda till att företagen får svårt att överleva. Jordbruksmarken utarmas och försvinner eller växer igen. Djurhållande gårdar (företag) försvinner och den biologiska mångfalden utarmas.
Verksamheterna måste ha möjlighet att utvecklas inom sina gränser utan att hamna i konflikt med närboende.
Den större vattensalamandern omfattas av många regelverk som sammantaget ger den ett starkt skydd. Exempel på detta är att småvattenmiljöer i odlingslandskapet i sig har ett exploateringsskydd genom det s.k. biotopskyddet. Den större vattensalamandern är dessutom nationellt fridlyst och var fram till maj 2005 rödlistad (NT missgynnad). I 2005 års reviderade upplaga av Artdatabankens rödlista har den bedömts som livskraftig pga. striktare tolkningar och ett bättre kunskapsunderlag genom ett omfattande inventeringsarbete, man kunde också notera att ingen förbättring av arten skett under samma period, vilket vi anser påverka området negativt för den större vattensalamandern. Då någon inventering av antalet individer inte har gjorts inom det aktuella planområdet så utgör exploateringen en oviss framtid för artens fortlevnad.
Det som ger arten dess starka skydd är dess plats på EU: s s.k. Art- och habitatdirektiv, och som ingående i EU: s naturvårdsnätverk Natura 2000 (art kod 1166). Detta skydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (1998:179). Sveriges undertecknade Bernkonventionen för skydd av biologisk mångfald ställer också höga krav på efterlevnad av dessa intentioner genom alla nivåer i nationen, d.v.s. på nationell (regering, riksdag, departement och statliga verk) som regional (länsstyrelser) och på lokal nivå (kommuner, markägare, enskilda) vi fastighetsägare på Västra Ekeby 1:12och Kärnbo 4:31 anses vara i detta ärende.
Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (landmiljöer) får störas utan särskild prövning, vilket är ett starkt förbud. I Sverige har tolkningar av föreliggande regelverk för skydd av arten prövats i regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08 i ett uppmärksammat fall i Kullavik, Kungsbacka kn, med resultat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan revs upp av regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10; Juridiknytt 1/2005) med motivering att tillräckliga hänsyn till arten inte tagits med i planen.
Frågan är om detaljplanen strider mot 1a § p. 4 i artskyddsförordningen där det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser och om hänsyn tagits till de bestämmelser som gäller för sådana arter vid plangenomförandet.
Utredningar som tidigare företagits av Rikard Sellberg Länsstyrelsen dels genom Jan Malmgren (utredning från 2007-08-31) är det helt klarlagt att och ostridigt att den större vattensalamandern finns etablerad inom planområdet. Det gällde då en detaljplan för Västra Ekeby 1:5, 1:13 Mariefred Strängnäs kommun. Dessutom finns flera aktionsradier (350 meter) inritade inom det aktuella planområdet som Strängnäs kommun antagit gällande Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Planförslaget är olämpligt ur allmän och enskild synpunkt. Samt att den kan anses strida mot de direktiv som finns på EU nivå.
Större vattensalamandern (Triturus cristatus), även kallad stor vattenödla, är en groddjursart inom släktet vattensalamandrar (Triturus). Den blir 10–16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Honorna har ett gult band längs svansens undersida. Huden är vårtig. Under lekperioden utvecklar hanarna en ryggkam och en bredare svans. Längs svansens båda sidor får de ett silverglänsande band.
Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, block och håligheter bidrar med bra övervintringsplatser. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående och vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglena i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander finns i södra och mellersta Sverige, samt norrut längs Norrlandskusten upp till Ångermanland. Den förekommer också i Dalarna och Jämtland. För övrigt finns den i större delen av Central- och Östeuropa.
Arten är mindre vanlig än den mindre vattensalamandern. Den hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, och utdikning och inplantering av fisk och kräftor. Den har försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. Försök har gjorts med inplantering i dammar i nyanlagda golfbanor och liknande.
För att bevara större vattensalamander och hjälpa den att komma tillbaka har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Man arbetar enligt programmet bland annat med att kartlägga och inventera, övervaka förändringar i populationen, och med praktiska åtgärder. Åtgärder som hjälper den större vattensalamandern är bland annat att anlägga nya dammar och småvatten, och att förbättra landmiljöer i närheten av dessa vatten.
Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst, och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får dödas, skadas eller flyttas.
Överklagande av Kommunfullmäktiges i Strängnäs kommun beslut att anta detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Hänvisar till samtliga tidigare erinringar beträffande ärendet i detaljplan för Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred, då ingen av våra synpunkter blivit tillgodosedda.
Vill också hänvisa till den senaste skrivelsen daterad 2011-04-20 (bifogar kopia)
Vi vill se en prövning av om Strängnäs Kommun lever upp till att följa direktivet för den större vattensalamandern direktiv 92743/EEG genom stör av 8 kap. 1 § miljöbalken utfärdande artskyddsförordningen (1998:179)
Vi hänvisar till tidigare fattade beslut i liknande fall.
Regeringsrättens avgörande mål RÅ 2005 ref. 44
Regeringsbeslut 2008-06-12 M22077252/F/P
Regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08)
Regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10
Regeringsbeslut M20077252/F/P
Vi anser att de ovanstående avgörande besluten skall antas visa att Strängnäs kommun inte lever upp till att följa direktiven. Vilket borde vara vägledande även i den detaljplan som vi nu överklagar.
Det tilltänkta stora bostadsområdet kommer att påverka jordbruksverksamhet, jakt och inte minst att det finns djurhållande gårdar (företag) mycket negativt. Vilket kan leda till att företagen får svårt att överleva. Jordbruksmarken utarmas och försvinner eller växer igen. Djurhållande gårdar (företag) försvinner och den biologiska mångfalden utarmas.
Verksamheterna måste ha möjlighet att utvecklas inom sina gränser utan att hamna i konflikt med närboende.
Den större vattensalamandern omfattas av många regelverk som sammantaget ger den ett starkt skydd. Exempel på detta är att småvattenmiljöer i odlingslandskapet i sig har ett exploateringsskydd genom det s.k. biotopskyddet. Den större vattensalamandern är dessutom nationellt fridlyst och var fram till maj 2005 rödlistad (NT missgynnad). I 2005 års reviderade upplaga av Artdatabankens rödlista har den bedömts som livskraftig pga. striktare tolkningar och ett bättre kunskapsunderlag genom ett omfattande inventeringsarbete, man kunde också notera att ingen förbättring av arten skett under samma period, vilket vi anser påverka området negativt för den större vattensalamandern. Då någon inventering av antalet individer inte har gjorts inom det aktuella planområdet så utgör exploateringen en oviss framtid för artens fortlevnad.
Det som ger arten dess starka skydd är dess plats på EU: s s.k. Art- och habitatdirektiv, och som ingående i EU: s naturvårdsnätverk Natura 2000 (art kod 1166). Detta skydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (1998:179). Sveriges undertecknade Bernkonventionen för skydd av biologisk mångfald ställer också höga krav på efterlevnad av dessa intentioner genom alla nivåer i nationen, d.v.s. på nationell (regering, riksdag, departement och statliga verk) som regional (länsstyrelser) och på lokal nivå (kommuner, markägare, enskilda) vi fastighetsägare på Västra Ekeby 1:12och Kärnbo 4:31 anses vara i detta ärende.
Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (landmiljöer) får störas utan särskild prövning, vilket är ett starkt förbud. I Sverige har tolkningar av föreliggande regelverk för skydd av arten prövats i regeringsrätten (mål nr 7694-03, dom 2005-02-08 i ett uppmärksammat fall i Kullavik, Kungsbacka kn, med resultat att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan revs upp av regeringen (M205/1172/F/P. 2005-03-10; Juridiknytt 1/2005) med motivering att tillräckliga hänsyn till arten inte tagits med i planen.
Frågan är om detaljplanen strider mot 1a § p. 4 i artskyddsförordningen där det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser och om hänsyn tagits till de bestämmelser som gäller för sådana arter vid plangenomförandet.
Utredningar som tidigare företagits av Rikard Sellberg Länsstyrelsen dels genom Jan Malmgren (utredning från 2007-08-31) är det helt klarlagt att och ostridigt att den större vattensalamandern finns etablerad inom planområdet. Det gällde då en detaljplan för Västra Ekeby 1:5, 1:13 Mariefred Strängnäs kommun. Dessutom finns flera aktionsradier (350 meter) inritade inom det aktuella planområdet som Strängnäs kommun antagit gällande Målartorp 1:13 Östra Ekeby Mariefred.
Planförslaget är olämpligt ur allmän och enskild synpunkt. Samt att den kan anses strida mot de direktiv som finns på EU nivå.
Större vattensalamandern (Triturus cristatus), även kallad stor vattenödla, är en groddjursart inom släktet vattensalamandrar (Triturus). Den blir 10–16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Honorna har ett gult band längs svansens undersida. Huden är vårtig. Under lekperioden utvecklar hanarna en ryggkam och en bredare svans. Längs svansens båda sidor får de ett silverglänsande band.
Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna där den kan hitta mat och gömställen. Stenrösen, block och håligheter bidrar med bra övervintringsplatser. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående och vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglena i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander finns i södra och mellersta Sverige, samt norrut längs Norrlandskusten upp till Ångermanland. Den förekommer också i Dalarna och Jämtland. För övrigt finns den i större delen av Central- och Östeuropa.
Arten är mindre vanlig än den mindre vattensalamandern. Den hotas av igenväxning runt de naturliga vattensamlingarna, och utdikning och inplantering av fisk och kräftor. Den har försvunnit från många platser där den tidigare funnits i Sverige. Försök har gjorts med inplantering i dammar i nyanlagda golfbanor och liknande.
För att bevara större vattensalamander och hjälpa den att komma tillbaka har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Man arbetar enligt programmet bland annat med att kartlägga och inventera, övervaka förändringar i populationen, och med praktiska åtgärder. Åtgärder som hjälper den större vattensalamandern är bland annat att anlägga nya dammar och småvatten, och att förbättra landmiljöer i närheten av dessa vatten.
Den större vattensalamandern är, i likhet med alla ödlor, grodor och ormar i Sverige fridlyst, och varken ägg, yngel eller fullbildade djur får dödas, skadas eller flyttas.
Till samtliga politiker i Strängnäs kommun!
Värna den biologiska mångfalden
Att hejda förlusten av biologisk mångfald och säkra ekosystemen är en stor internationell utmaning. Detta också nödvändigt för att klara klimatmålen. En viktig utgångspunkt för skydd av värdefull natur och biologisk mångfald är kombinationen med lokal förankring och positiv samverkan med markägare, brukare och myndigheter.
Alliansens miljörapport
Hur tänker den inte helt folkvalda alliansen i Strängnäs Kommun om detta som sker på ett annat plan...
Vilka beslut har tagits för att värna om en hållbar utveckling?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar