Bilden har jag lånat härSMHI: Risk för allvarlig vårflod
Snart är våren här, och när temperaturen stiger så smälter snön. Vissa år går det sakta andra år går det fort, rysligt fort, så att tjälen inte hinner gå ur backen.
Med våren kommer snösmältningen och allt vatten rinner ner i våra diken, en del diken är små andra mycket större, ofta så svämmar diken över, ibland blir det stopp i vägtrummor och vattnet stannar kvar.
All snö som finns just nu ska ju smälta och rinna iväg, vissa år går allt bra och det ställer inte till med så stora problem.
Många kanske får problem med att vattnet rinner ner i brunnar och missfärgar dricksvattnet, för en del så kan det innebära att det inte går att dricka sitt vatten.
Min tanke detta år är Fatburen, och allt vatten som samlas där innan det rinner vidare, vattnet där har ju en viss förmåga att stanna kvar så att väg 980 blir svårframkomlig.
Vissa år har det hänt att vägen stängs av helt och ALL trafik är tvungen att ta Målartorpsvägen. Nu var det ganska många år sen vi hade så här mycket snö.
Och då var det inte lika många bilar som var tvungna att ta en omväg över Målartorpsvägen, för vidare färd ned i Slottsbrinken. Men tiderna förändras, likaså har det ju tillkommit mer hus och mer bilar och mer barn, som ska åka buss eller gå och cykla till skolan.
”Våtmark är en sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Våtmark inkluderar även vegetationstäckta vattenområden. Gränserna för hur nära markytan vattnet kan finnas i en våtmark varierar. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande. Ett undantag är tidvis torrlagda bottnar i sjöar, hav och vattendrag; de räknas till våtmarkerna trots att de kan sakna vegetation.”
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Vatmarker/Om-vatmarker/
Hoppas nu att Vägverket funderar ut en plan för vägen över kärret, om nu vårfloden kommer!
Snart är våren här, och när temperaturen stiger så smälter snön. Vissa år går det sakta andra år går det fort, rysligt fort, så att tjälen inte hinner gå ur backen.
Med våren kommer snösmältningen och allt vatten rinner ner i våra diken, en del diken är små andra mycket större, ofta så svämmar diken över, ibland blir det stopp i vägtrummor och vattnet stannar kvar.
All snö som finns just nu ska ju smälta och rinna iväg, vissa år går allt bra och det ställer inte till med så stora problem.
Många kanske får problem med att vattnet rinner ner i brunnar och missfärgar dricksvattnet, för en del så kan det innebära att det inte går att dricka sitt vatten.
Min tanke detta år är Fatburen, och allt vatten som samlas där innan det rinner vidare, vattnet där har ju en viss förmåga att stanna kvar så att väg 980 blir svårframkomlig.
Vissa år har det hänt att vägen stängs av helt och ALL trafik är tvungen att ta Målartorpsvägen. Nu var det ganska många år sen vi hade så här mycket snö.
Och då var det inte lika många bilar som var tvungna att ta en omväg över Målartorpsvägen, för vidare färd ned i Slottsbrinken. Men tiderna förändras, likaså har det ju tillkommit mer hus och mer bilar och mer barn, som ska åka buss eller gå och cykla till skolan.
”Våtmark är en sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Våtmark inkluderar även vegetationstäckta vattenområden. Gränserna för hur nära markytan vattnet kan finnas i en våtmark varierar. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande. Ett undantag är tidvis torrlagda bottnar i sjöar, hav och vattendrag; de räknas till våtmarkerna trots att de kan sakna vegetation.”
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Vatmarker/Om-vatmarker/
Hoppas nu att Vägverket funderar ut en plan för vägen över kärret, om nu vårfloden kommer!
4 kommentarer:
Hur går det då med planerna att bygga nya IP, kommer Ip att ligga under vatten vissa år!
Del av fastigheten
Gripsholm 4:5 m fl,
”IP Hammaren”, Mariefred
Strängnäs Kommun
I den allra nordligaste delen
av planområdet finns även extremt lös lera som innehåller
gyttja. Sid 10
sid 11 Grundvattennivåerna ligger nära markytan inom planområdet
och planområdets norra del är delvis sank. Det finns
sankmark norr om planområdet och vid den utdikade sjön
Fatburen. På grund av den låglänta marken bör byggnader
inom planområdet inte placeras under höjdkurva +9, detta
bestäms dock av ekonomi och teknik. Det krävs att
kompletterande geotekniska undersökningar utförs för att
säkerställa att tillräcklig information erhålls för att kunna
dimensionera erforderliga förstärkningsåtgärder för planerade
konstruktioner, samt för att bestämma lämpliga lägen för
byggnader, anläggningar och parkeringsytor.
http://www.strangnas.se/upload/samhalleoutveckling/plan/aktuella%20planer/Hammaren_IP/Planbeskrivning%20IP%20Hammaren.pdf
Kanske litte gyttjebrottning!
1900 Översvämning i Uppsala vid kraftigt vårflöde i Fyrisån.
1904 Extremt högt vattenstånd i Mälaren med översvämningar i Stockholm
1905 Tappningskatastrof vid sjösänkningsarbeten vid Arpojaure i Lappland
1916 Vårfloden orsakar 1900-talets värsta översvämningar vid Dalälven, även översvämningar längs Klarälven
1919 Översvämningar i södra och mellersta Norrlands kusttrakter efter kraftiga regn i maj
1924 Höga flöden i samband med vårfloden i södra Sverige Översvämningar framförallt i Mälarregionen och i Östergötland.
1932 Dammras vid sjön Avakkajaure vid Högträsk i Jokkmokks kommun
1938 Häftig vårflod i Umeälven och Vindelälven medför i kombination med regn omfattandeöversvämningar vid den s k Spölandskatastrofen
1943 Höga flöden på västkusten i februari med översvämningar vid Viskan
1951 Höga flöden och översvämningar i samband med vårfloden i bl a Emån och många vattendrag i södra Sverige
1966 Höga flöden och översvämningar i samband med vårfloden i bl a Motala Ström och
många vattendrag i södra Sverige
1968 Översvämningar i nedre delen av Torneälven vid snabbt stigande vårflöde.
1973 Dammras vid Sysslebäck
1977 Översvämningar i Bergslagen och södra Norrland till föjd av extrem vårflod
1980 Mycket höga vinterflöden i norra Skåne och angränsande delar av Småland och Halland,
kritiskt högt vattenstånd i Kristianstad
1984 Svår islossning orsakar översvämningar längs Torneälven
1985 Översvämningar längs Dalälven och Voxnan efter intensivt höstregn i Dalarna och Hälsingland
Kraftverksdammarna vid Noppikoski och Hansjö i Oreälven havererar
Svår islossning orsakar översvämningar längs Torneälven.
1993 I de reglerade norrlandsälvarna Luleälven, Skellefteälven, Umeälven och Ångermanälven
orsakar riklig nederbörd extrema sommarflöden med omfattande översvämningar som följd
1995 1900-talets högsta flöden i ett flertal oreglerade vattendrag i mellersta och norra Sverige
i samband med kraftig vårflod och regn
1997 Översvämningar i Värmland med jordskred i Sysslebäck efter kraftiga regn i maj.
Extrem nederbörd ger översvämningar i Pitetrakten i juli och århundradets största regnmängder
orsakar regnkatastrofen vid Fulufjället i augusti
1998 Höga flöden i augusti med översvämningar i bl a Ångermanälven
2000 Stora regnmängder i juli ger omfattande översvämningar i många vattendrag i södra Norrland
Riklig höstnederbörd ger höga flöden i Värmland och Dalsland och högt vattenstånd i Mälaren
och Vänern; Stora översvämningsproblem i Arvika och kring Vänern i slutet av året
2001 Intensiva regnoväder i augusti och september orsakar översvämningar i Sundsvallstrakten
2002 Rikligt med regn i kombination med snösmältning ger höga vinterflöden i södra och västra
Götaland med översvämning i Hässleholm och kritiskt högt vattenstånd i Kristianstad
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6365!faktablad_oversvam%5B1%5D.pdf
Ojdå!
Kanske att jag får köpa en roddbåt,
för att ta mig över kärret!
;-D Cattis
Skicka en kommentar