Dnr 2009-03-24 1-3 Tjänsteskrivelse Frank Stoor
Justerad budget för Barn- och utbildningsnämnden 2009. Konsekvensbeskrivning.
De föreslagna förändringarna i budget 2009 för Barn- och utbildningsnämnden är att
1. elevpengen i förskolan reduceras med 2,3% från 1 april 2009,
2. elevpengen för skolbarnsomsorg reduceras med 3% och elevpeng i grundskola med 4,1% från 1 april 2009.
3. skolskjutreglerna för Strängnäs kommuns grundskolor ändras så att skolskjuts endast beviljas till basskolan och inte till annan skola.
4. en effektivisering och volymanpassning sker av verksamheterna på Utbildnings- och kulturkontoret, Thomasgymnasiet, Lärcentrum, Resursskolorna, Resurscentrum, Särskolan och Fritidsgårdarna.
Konsekvenser
Förskolan
Förskolans redovisade 2008 ett överskott på drygt 4 mkr. Under hösten 2008 betaldes ca 2 mkr ut i strukturbidrag för ökad servicegrad. Enligt beslut i Barn- och utbildningsnämnden den 25 februari 2009 betalas inget strukturstöd ut under 2009. I budgeten för 2009 finns därutöver 2,5 mkr utlagt som en extrasatsning riktad mot förskolan.
Den föreslagna elevpengsminskningen på förskolorna motsvarar 2,8mkr eller 1,8% av den totala budgetramen under 2009. Enligt ekonomikontorets beräkningar kommer besparingen att kunna rymmas inom de flesta förskolors budgetram för 2009 förutsatt att samma verksamhetsvolym som 2008 behålls. Besparingen kommer att innebära effektiviseringsåtgärder på Stallarholmens förskola med motsvarande 1,5 årsarbetare.
Budgetförslaget innehåller också en besparing bland förskolans specialpedagoger motsvarande ca 4 årsarbetare.
Grundskolan
Elevpengen för skolbarnsomsorg reduceras med 3% och elevpeng i grundskola med 4,1% från 1 april 2009. Elevpengen reduceras med motsvarande 7,8 mkr i budgetramen för 2009. Grundskolan redovisade ett underskott med 1,3 mkr i bokslutet för 2008. Några skolor visar positivt resultat medan andra har överskridit sin budget. Enligt ekonomikontorets beräkningar kommer besparingen att kunna rymmas inom flera av skolornas budgetram för 2009 förutsatt att samma verksamhetsvolym som 2008 behålls. För några av skolorna betyder sparbetinget verksamhetsanpassningar och effektiviseringar motsvarande totalt drygt 11 tjänster.
Den redan beslutade omorganisationen av skolorna i Strängnäs centrum och de redan vidtagna volymanpassningsåtgärderna kommer att ytterligare förstärka nämndens budget.
Gymnasieskolan
För Thomasgymnasiet betyder de sjunkande elevtalen och den ökade hyreskostnaden på Campus Strängnäs att ytterligare volymanpassningar motsvarande 3,5 mkr behöver genomföras trots de tillskott som skapats i förslaget till ny budget för 2009. Varje ytterligare elev till hösten 2009 kommer att minska volymanpassningsbehovet som motsvarar ca 8,5 årsarbetare. Andra åtgärder kan vara att se över kostnader för läromedel, valbara kurser,studieresor och övertidsersättningar.
Särskolan
Särskolans sparbeting om 300tkr kan troligen hanteras som en hyreskostnadsminskning när lokalerna på Karinslundsskolan lämnas.
Lärcentrum
Budgetförslaget innebär en ramminskning med 1 mkr. Detta kan hanteras i form av intäktsökningar som bland annat förutsätter fler uppdragsutbildningar eller volymanpassningsåtgärder motsvarande 2,5 årsarbetare.
Resurscentrum och resursskolorna
Resurscentrum får i budgetförslaget tillsammans med resursskolorna en minskad budgetram med 1,6 mkr. Sparbetinget förutsätter en omorganisation av resursskolorna och en kraftig personalminskning på resurscentrum. Lagmansskolans senaredel föreslås organisatoriskt tillhöra Thomasgymnasiet medan verksamhet för elever i skolår 1 -5 (6) med autismspektrumstörningar i centrala Strängnäs föreslås tillhöra Tosteröskolan och i kommunens östra delar Mariefredsskolan.
Volymanpassningen innebär en minskning med 4 årsarbetare.
Fritidsgårdarna
Förslaget innebär att Länna fritidsgård läggs ner och att Karinslundsskolans fritidsgård slås ihop med Oasen i samband med sammanslagningen av Karinslundsskolan och Paulinska skolan. Länna fritidsgårds lokaler hyrs externt och kan sägas upp. Förslaget innebär en effektivisering med motsvarande 0,8 årsarbetare.
Utbildnings- och kulturkontoret
Den centrala administrationen får i budgetförslaget ett sparbeting på 350 tkr. Volymanpassning sker genom omorganisation och minskning med 1 årsarbetare.
Ändring av skolskjutsreglerna
Ändring av kommunens skolskjutsregler föreslås så att skolskjuts endast beviljas till basskolan. Ändringen betyder att kommunen inte står för skolskjutsen om eleven byter skola på eget initiativ. Förändringen betyder att skolvalet för elever som är beroende av skolskjuts begränsas av föräldrarnas betalningsförmåga. Ändringen förväntas ge ett tillskott på 1,1mkr på helår.
Sammanfattning
För att nå full ekonomisk effekt av åtgärderna under 2009 behöver en effektivisering genomföras med ca 32 tjänster inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter (halvårseffekt).
11 kommentarer:
Kanske man kan fundera på vad det innebär för de barns som börjar ettan i Mairefred ht 2009. För i dessa siffror finns ju inte Mariefred med. Det är ju först i april som vi ser offentligt vilka siffror och nedskärningar som är aktuella för just våra barn utanför centralorten
Stå på
Här är det brutalt vill jag lova, skulle inte Mariefred spara 3 mille eller vad, hoppas ungarna får en penna till hösten
Njae! Siffror är färskvara. De siffror vi fick från skolkontoret och BUNs presidium häromdagen och som indikerade ett sparbehov över 32 mkr. På KSAU idag presenterades färskare siffror som visar på "bara" 28 mkr. Den som lever får se.
Men dessa 28 mkr gäller alla skolor utom Mariefred.
För Mariefredsnämndens sparbeting är 3 mkr som ska tas över hela fältet. Hur mycket som faller på Mariefredsskolans del bestäms däremot av beslutet om skolpengens storlek. Vilken i sin tur måhända får följder för tänkta och befintliga friskolor som vi inte kan överblicka just nu.
Som sagt - den som lever får se.
Helt orimliga nedskärningar. Att sänka elevpengen mitt under året, och så drastiskt! Det går inte att hantera på något vettigt sätt för förskolorna.
Mats, du oroar dig för friskolorna, men det borde du veta att det är betydligt svårare att hantera sänkt elevpeng för kommunala förskolor och skolor. De får ju inte göra underskott, vilket friskolor kan göra, som vanliga företag och sen ta igen under andra år.
Kommunala enheter kan inte heller anpassa sitt barnantal. Friskolor kan välja att öka antalet, om de har en kö.
Just nu funderar jag på det här med höjda fsk löner och att det är så svårt att få hit pedagooger till våra barn, det är inte kul att veta att pedagogerna inte kommer ges någon möjlighet att utöva sitt uppdrag när inga pengar finns kvar.
Förskolan är nu snart förvaring.
Kommer dagbarnvårdarna få vara kvar, hur går det med nattis.
Läser oxå i dagens tidning om Lärarförbudet som vill sätta upp varningsskyltar.
//Cattis
En sak slår mig när jag läst.. Cattis kan det här med analys, konsekvens, budget, planering.. ska jag fortsätta?. Borde vi politiker inte fånga upp såna drivkrafter?. Vill du inte ha jobbet som BUN eller MFNordförande?. Kommundelschef skulle inte heller vara felplacerat på dig granne!!
Freddy thf!
Det tror jag inte för då skulle alla bli så slimmade och inga feta arvoden skulle betalas ut.
Nej men jag ställer upp i kyrkovalet i september i en ny gemenskap som har registrerat sig för "Tillsammans i Mariefred" ett gäng som är för en gemensam samsyn utan en bokstav bakom sitt namn.
Ha det gott//Cattis
Freddy, problemet är väl att de som verkligen vill se till att det blir bra för barnen - i verkligheten - de släpps inte upp särskilt högt i traditionella partier som S.
Någon som vet när vi kommer att få veta vad som händer med skola och barnomsorg här i Mariefred?
Anna
Hej Anna!
Nästa möte på Mariefredsnämnden är ett bra tillfälle att gå på för då vet vi hur brutalt det blir i vår stad, jag har inte kollat när ännu.
Just nu kan man bra gissa hur det blir..
Kram Cattis
traditionellt så är det äldre personer som har tid, ork och engagemang men håller med att yngre inte får svängrum att kliva fram. JAg har alltid kännt bra stöd och har fått gehör vid mina inlägg, förslag och ideer. Men det begränsas mest till Mariefred.
Troligen är det så att yngre inte orkar med det segdragna och byråkratiska sirapshjul som rullar i politiken. Dagens samhälle bygger på snabba men planerade beslut. Mycket revirpinkande och skitpratande om varandra både på tjänstemannanivå och politikernivå.
Skicka en kommentar