Att arbeta praktiskt med barnkonventionen
Att införliva barnkonventionen på alla nivåer i samhället handlar om politisk vilja, nytänkande och förändring. Ansvaret för att tillämpa barnkonventionen lokalt och regionalt ligger ytterst hos politikerna.
Det är landstingets och kommunens styrelse och fullmäktige som ska se till att barnkonventionens intentioner får genomslag i alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag.
Även om staten har det yttersta ansvaret finns många av förutsättningarna på det lokala och regionala planet. I den nationella strategin poängteras att barnkonventionen ska genomföras och tillämpas på alla nivåer i samhället, såväl centralt som regionalt och lokalt.1 Med andra ord berörs inte bara de områden som är inriktade på enskilda barn, som till exempel barnomsorg, skola och socialtjänst, utan även
områden som traditionellt inte förknippas direkt med barn, till exempel samhälls- och bostadsplanering samt trafik- och miljöfrågor.
Enligt barnkonventionen är barnet en självständig individ med egna rättigheter. I och med att barnkonventionen ratificerades stärktes barnets roll, såväl i familjen som i samhället. Barnkonventionen utgår från att barndomen är värdefull i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd, vilket också innefattar ett rättsligt skydd. På detta sätt har barnkonventionen blivit ett verktyg för att skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv. Ett barnperspektiv, som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till
delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem.
Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument
De beslut som fattas kring arbetet med barnkonventionen måste också arbetas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Det ingår i förankringsprocessen.
Arbetet med målformuleringar sker på olika nivåer inom organisationen och skrivs in i olika typer av dokument. Det är viktigt att se över vilka övergripande mål för barn- och ungdomspolitiken man kan enas kring och på vilket sätt dessa förhåller sig till lagstiftning, till barnkonventionen
och till andra existerande styrdokument.
Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man behöver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas. Man måste bestämma arbetssätt och se över vilka resurser som krävs, både personella och ekonomiska, för att nå upp till målen. Det är viktigt att fördela ansvar och se till att samverka med andra berörda. När vi omsätter målen i konkreta åtgärds- och handlingsprogram blir fler frågor aktuella:
Hur ska vi gå tillväga för att nå målen?
Vilka resurser krävs?
Hur ska arbetet finansieras?
Hur ska arbetet organiseras och ansvaret fördelas?
Hur ska fastställda planer och program verkställas?
Hur ska samverkan mellan olika aktörer gå till?
Vilka beprövade metoder finns och vilka nya metoder behöver vi utveckla?
Konflikter och motstånd
Alla är inte alltid eniga om att nya arbetssätt är nödvändiga och det finns ofta skepsis mot att se barnkonventionen som ett praktiskt verktyg i förändringsarbetet. Självfallet blir både konflikter och motstånd synliga i samtal och diskussioner om vad barnkonventionen betyder och hur den ska tillämpas.
Att argumentera, bearbeta och diskutera konflikter och motsättningar, är en ofrånkomlig och nödvändig ingrediens i allt förändringsarbete. Motstånd kan ibland, paradoxalt nog, bidra till att driva utvecklingen framåt. Om inte omgivningen ställer krav och bjuder motstånd finns en risk att utvecklingen stannar av eller att arbetet blir för ytligt. Det är nödvändigt att tvingas tänka efter och argumentera
för sin sak. Att ändra sina rutiner och arbetssätt innebär alltid ett stort arbete och en hel del stånk och stön, men glöm inte att syftet är att förbättra arbetet.
http://www.bo.se/files/utbildning/utbildningspaket/faktablad1_arbetapraktiskt06.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar