Julhögtiden omfattar julafton till trettondagen och kallas "de tolvdagarna".
Från och med klockan tolv på julafton skulle allting vila. Klockan tolv eller ett åt man brödskivor doppade i "kettilen", dvs den kittel i vilket sovlet kokades för den kommande högtiden. Doppet var inledningen och skedde med en viss högtidlighet. Husbönderna passade upp tjänstefolket. Husfadern skar brödet sittande vid bordsändan. Det var ett tecken på hans värdighet.
I skymmningen bars julhalmen in och breddes ut över hela golvet. Under tiden dukade husmodern bordet till julmåltiden, som bestod av den vanliga gästabudsmaten. Men lutfisken och gröten utgjorde huvudrätterna so aldrig fick saknas.
Efter maten tändes julbrasan, som enligt tradition skulle travas med tolv vedträn lagda i kors med tre eller fyra i varje varv. Alla slog sig ner i golvhalmen samlade runt brasan, dock oftast barnen för sig på ett ställe och tjänstefolket på ett annat. Ibland blev det högläsning ur juldagens epistel- och evangelietexter, och några julpsalmer sjöngs i vilka alla instämde. I andra hus gissade man gåtor, berättade sagor och övade sig att sätta ihop grötrim att läsa upp till kvällsvarden. Julgåvor utdelades i den mån sådana förekom.
Själva så slappar vi fram till Kalle Anka, sedan går vi till farmor och morfar och äter julmat i massor, sedan så blir det kaffe och ofta åker någon iväg för att köpa tidningen eller ge kossorna och hästarna lite extra...
Jag ska också köpa tidning i år......
Vi avslutar julen med midnattsmässa i Mariefreds kyrka.
Ha nu en bra jul och ät och var glada.//Cattis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar