onsdag, december 17, 2008

Brev till förtroendevalda i Strängnäs kommun

Kära Politiker!

Som förälder under mer än 24 år ser jag ännu inga förändringar i förskola/skola eller skolbarnomsorg.
Inga förbättringar, ingen klar bild över hur man efterlever beslut om barnkonsekvensanalyser.
Jag ser inte någon klart uttalad vilja om hur stora barngrupperna bör vara för att vara sunda.
Inga klart uttalade direktiv på personaltäthet.
Vi är många föräldrar som idag inte ser så stora möjligheter att kunna jobba mer en deltid. Varför kan man undra?
Vi ser konsekvensanalyser och veckobrev från personalen på våra förskolor som är under all kritik!
Det är inte så konstigt att vi fortsätter att vara "jobbiga"
För inget har hänt!
När tar våra förtroendevalda ett grepp för att rädda vår förskola /skola och skolbarnomsorg.
Visa på fakta, lyssna på oss som ser våra barn i vardagen, se personalen som kämpar med all kraft för att nå upp till de uppsatta målen för kommunen, läroplanen och skollagen och allt annat som styr verksamheten för att vara lagenlig med rådande beslut.
Ge oss klara och konkreta handlingskraftiga grepp som visar på resultat för våra barns bästa..
Ge våra barn en möjlighet att ta de först stegen i utbildningssystemet i Strängnäs kommun.
Ett år av ett barns liv är inte något som vi vill slösa bort.
Kostnaden för att plocka upp de barn som inte klarar av stressen, att vistas i stora barngrupper, att inte vara sedd av sin lärare kommer att kosta långt mer än vad det skulle gjort om man tillfört resurser i början på utbildningssystemet.

Vill bara säga!
Visa oss den politiska viljan även om det inte är val i morgon!

Med all respekt //Cattis

Vill också önska alla en riktigt God Jul och ett Gott nytt År!

14 kommentarer:

Margit Urtegård sa...

Hej Cattis.

Jag har varit mamma i snart 23 år, inte så länge kanske men tillräckligt länge för att ha fått några erfarenheter av föräldraskapet. Jag skulle aldrig skicka mitt barn till dagis/ förskola innan de är tre år. "Varför är du då emot vårdnadsbidraget?", frågar många mig. Jo, för att erfarenheten från Norge visar att det är en kvinnofälla. Det är mest mammor som stannar hemma med barnen och där är det invandrarmammorna som är i flertal. Invandrarkvinnor har många gånger svårt att komma in i sitt nya land. Dels för att deras män inte tillåter det och dels för att de genom det stannar kvar i hemmet och tar hand om barnen. Då lär de sig inte språket med mera. Jag förstår de som vill ha ett vårdnadsbidrag; för barnens skull. Men, jag vill inte backa "samhället", jag vill att vi har en treårig föräldraförsäkring där man delar den lika mellan föräldrarna. Det är framtiden tror jag. Att skicka en ettåring till en institution är inte vad jag tror på. Folk får tycka vad de vill om det, men jag tycker att ett barn behöver lugn och ro sina första år och trygghet.

Att vi måste satsa mera på förskolan, det är självklart för mig. Sen förstår jag inte varför man är på väg att ta bort barnskötare. De behövs också på/i förskolan.

MVH Margit

Anonym sa...

Jag tycker oxå att det är underligt att man tar bort barnskötare. De har ju trots allt en utbildning.

Jag tycker att man ska kunna vara hemma med sitt barn till dess att barnet är tre år. Alla kan inte det men långt många fler än de som faktiskt är det skulle kunna ha möjligheten om man gjorde vissa omprioriteringar. Varför inte få sin slant från kommunen och välja om man vill betala för en förskoleplats, en dagmamma eller kanske ge den som "lön" till sig själv eller en mor-/farförälder som har barnet hos sig på dagarna. Eller kanske dela upp det på två olika alternativ.

Sen har jag svårt för att man nämner ordet "fälla" i samband med att vara "hemmafru". Det är ingen fälla att vara i hemmet med sina barn, det är ett PRIVILEGIUM. Och vad spelar det egentligen för roll vem som är hemma? Det är ju upp till varje familj att avgöra. Föräldrar är ju vuxna människor. Problemet med invandrarkvinnornas situation tror jag påverkas marginellt av vårdnadsbidragets vara eller icke vara.Det får man nog lov att tackla på ett annat sätt.

Anonym sa...

Och du anser att den politik som nu förs på Regeringsnivå gör att man kan stanna hemma med sitt barn i 3 år? även om man är kvinna eller man. Samhället är nog inte riktigt balanserat för långa hemmavarande föräldrar om man vill klara sig ekonomiskt. Fast har man en stor inkomst eller ärvt pengar som man kan leva för så går det ju.
I dagens samhälle måste den "vanliga" människan arbeta helst 2 dgr efter att kvinnan fött barnet. Ekonomi och humanism är inte riktigt i fas i om man skall följa högerns klyftökande politik. Kom ihåg att idag är klyftorna mellan rika och fattiga större än det varit på 30-40 år. Varför?. Kan det vara de senaste årens politk som gjort det?. Inklusive senaste S-styrda år som Persson hade.

Margit Urtegård sa...

Hej Freddy.

När jag var hemma med mina barn var det sossarna som styrde detta landet och det var inte "fett" då heller. Vi prioriterade barnen, valde bort semesterresor och mycket annat. Något som syns på mitt pensionsbesked. Det var tufft att leva på en lön med fem personer i familjen. Det var dock ett val vi gjorde utan att ha något arv eller andra pengar på banken.

MVH Margit

Cattis Zetterwall sa...

Hej Margit!

Har själv också valt att vara hemma. Men jag valde att jobba som dagbarnvårdare.

Tycker att föräldrar skall ges möjlighet att själva välja barnomsorg.

Budgetpropositionen för 2009 som överlämnades till riksdagen den 22 september 2008
Barnomsorgspeng
Valfriheten och mångfalden bör öka i förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. En barnomsorgspeng
ger föräldrarna ökade förutsättningar
att välja den typ av verksamhet som passar för just
deras barn. I korthet innebär barnomsorgspengen
att kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda
familjedaghem, flerfamiljssystem och andra
pedagogiska verksamhetsformer. Regeringens
avsikt är att barnomsorgspengen ska införas från
och med den 1 juli 2009 till en utgift av 135 miljoner
kronor. Från och med 2010 beräknas utgiften
till 220 miljoner kronor årligen. Kommunerna
kommer att kompenseras för dessa utgifter.
http://www.regeringen.se
/content/1/c6/11/17/38/b758dbf0.pdf

Detta tycker jag låter som ett ganska bra förslag.

Vet inte varför det skulle vara en fälla för oss kvinnor att vilja välja våra barn. Var sak har sin tid. Men det är upp till varje familj att få möjlighet att välja hur man vill utvecklas och att uveckla sin framtid med sin familjs bästa i fokus.

Men under de senaste tre åren har jag träffat väldigt många pappor som är föräldralediga med sina barn.

Träffade också en mamma som skulle vara hemma med barnen tills de börjar i förskoleklass.

Tycker också det vore bra med en föräldraförsäkring som var för en möjlighet att vara hemma tills barnen fyller tre.

Barnskötarna och fskl behövs för att våra förskolor ska fungera.
Sen skulle barnskötare ges större möjlighet till validering.

Man bör verkligen på något sett ge våra kvinnor som kommer hit från ett annat land möjlighet att också kunna välja.

Detta är något som jag funderar mycket på.

I vår kommun var det många dagbarnvårdare som blev av med sina jobb för att vi var en yrkesgrupp som inte efterfrågades, därför att förskolan var den plats där barnen fick utbildade fskl och ett viktigt steg med pedagogik. Tycker att det är bra!
Men nu står vi här med en förskola som är på väg i en nedåtgående spiral.
Där personalen flyr, dels genom att man erbjuder bättre lön bara lite utanför kommungränsen. Man kanske också väljer en annan kommun för att det är mindre barngrupper och en annan kompetensutveckling och annat som är bra för att locka till en annan plats.

På många förskolor i vår kommun hinner varken fskl eller barnskötarna eller vikarierna med det som förskolan formulerar så fint i sina mål.

Både i Mariefred och i Stallarholmen finns det konsekvensanalyser som personalen belyser i sina dokument till sina chefer och till BUN och till Mariefredsnämnden.

Det kommer att kosta att återställa kvaliten till dess målformulering.
Det kommer att kosta om vi nu inte är snabba nog att fånga upp barn som redan idag uppvisar stress reaktioner över att vara i för stora barngrupper. Eller att inte bli sedda i skolan.
Om inget görs kommer många fler barn behöva extra stöd, i skolan och på Bup.
Detta kommer sedan att kosta inom andra områden vart efter barnen blir större.

Ha en skön kväll Cattis

Margit Urtegård sa...

Hej Cattis.

Förstår att det finns synpunkter på att jag använder begreppet kvinnofälla. Menar inget illa med begreppet, men det är ett faktum att vi kvinnor fortfarande tar huvudansvaret för barn och hem. Det är därför jag vill ha en delad föräldraförsäkring. Jag tror självklart att folk vill välja själva. Samtidigt vet vi att när vi gör våra såkallade val styrs vi mycket av traditioner och kulturer.

Om vi får en föräldraförsäkring som delas lika mellan mammor och pappor så kommer vi att "styras" in i en ny tradition där mamma och pappa blir lika viktiga för barnen. Den dagen det är lika naturligt att papporna tar hand om hem och barn, så som kvinnor alltid har gjort; den dagen kommer inte längre arbetsgivare fråga oss kvinnor om vi tänker föda barn snart. De kommer att behandla män och kvinnor på samma sätt.

Barn behöver båda sina föräldrar. Männen är välkomna in på hemarenan. Den är inte lika lukurativt eller välbetald som arbetslivet, men den är underbart värdefull att få uppleva. Våra barn är små en mycket kort tid, den tiden tycker jag vi skall dela med papporna.

Ha en underbar kväll.

MVH Margit

Cattis Zetterwall sa...

Hej Margit!

Kvinnofälla!

Brukar faktiskt fundera på varför detta ord började användas.

Kanske var det pga att det saknades arbetskraft i vårt samhälle, och detta var ett sett att påstå att det var just en kvinnofälla att vara hemma, för att få mammorna att lämna hemmet.

Nu har välan jag retat många också.

Har aldrig upplevt att jag känt det som en fälla att vara hemma.

Jag hör mer föräldrar som skulle vilja vara hemma.

Många av mina vänner har valt att inte jobba heltid för barnens skull och för att nu de senaste åren inte är nöjda med den minskade kvalitén på våra förskolor.

Många av familjerna har valt bort annat för att klara av att ändå få ekonomin att gå ihop.

Har också träffat flera mammor som inte kan tänka sig att vara hemma, vill tillbaks till jobbet..

Det viktiga är att det finns möjligheter och att både män ock kvinnor får göra medvetna val.

Kvinnofälla är ett begrepp som ofta används i jämställdhetsdebatten, vanligen syftande på förslag som gör det möjligt att kombinera arbetsliv med ett betydande ansvar för hem och familj. Begreppet anses av många vara nedlåtande eftersom det bygger på tanken att vuxna kvinnor inte förstår sitt eget bästa utan måste styras av kunnigare politiker. Enligt detta synsätt är det alltid positivt att erbjuda ytterligare möjligheter, som till exempel vårdnadsbidrag. Enskilda kvinnor kan sedan välja att använda eller avvisa möjligheten beroende på vad som passar dem bäst. Ett av motargumenten är att många kvinnor är så fastlåsta i traditionella könsroller att endast en tydlig statlig styrning kan bryta etablerade mönster.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnof%C3%A4lla

//Cattis

Margit Urtegård sa...

Hej igen Cattis.

Du skriver: "Ett av motargumenten är att många kvinnor är så fastlåsta i traditionella könsroller att endast en tydlig statlig styrning kan bryta etablerade mönster."

Det är ju inte bara kvinnorna som är fastlåsta i traditionella könsroller, det gäller även männen. Missförstå mig inte, jag tycker det är bra att föräldrar väljer att vara hemma med sina barn. Jag vill bara att det skall vara lika naturligt att män väljer hemarbete och barn, precis som vi kvinnor alltid har gjort. Vi kvinnor måste släppa "reviret" också, det är inte männens fel att de inte finns hemma så att säga. Vi kvinnor vill gärna behålla den "makten" över hem och barn som vi alltid har haft. Jag säger som Elisabeth Tamm: "Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid".

Det gör ont när knoppar brister. Vi vill alla ha uveckling, men de flesta av oss är jätterädda för förändringar.

Barn behöver oss vuxna, de är viktigast.

MVH Margit

Cattis Zetterwall sa...

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnof%C3%A4lla
Kvinnofälla är ett begrepp som ofta används i jämställdhetsdebatten, vanligen syftande på förslag som gör det möjligt att kombinera arbetsliv med ett betydande ansvar för hem och familj. Begreppet anses av många vara nedlåtande eftersom det bygger på tanken att vuxna kvinnor inte förstår sitt eget bästa utan måste styras av kunnigare politiker. Enligt detta synsätt är det alltid positivt att erbjuda ytterligare möjligheter, som till exempel vårdnadsbidrag. Enskilda kvinnor kan sedan välja att använda eller avvisa möjligheten beroende på vad som passar dem bäst. Ett av motargumenten är att många kvinnor är så fastlåsta i traditionella könsroller att endast en tydlig statlig styrning kan bryta etablerade mönster.

Ojdå det är från
wikipedia där man säger så

Det blev visst lite fel där

//Cattis

Cattis Zetterwall sa...

Hej Margit!

Idag finns det inte bara familjer där det finns en man och en kvinna.

Har just läst om en familj där två män fick vara familjehem.

Mycket bra!

Tror att män/pappor måste ta mer plats i debatten för att få rätt/möjlighet för föräldraledighet.

Men det går långsamt framåt..

//Cattis

Margit Urtegård sa...

Hej Cattis.

Jag vet att det finns familjer med två män och familjer med två kvinnor; fast de har ofta en "kvinnlig" och en "mannlig" roll där också. Fel av mig att skriva man och kvinna när jag talar om familjer, ber om ursäkt för det, det är av gammal vana.

MVH Margit

Cattis Zetterwall sa...

Hej Margit!

Det är inget du behöver be om ursäkt för.

Det är ju som vi är vana med.

Ta bara det här med att fylla i kontaktuppgifter till skolan, där står det alltid kvinnan och mannen på alla papper jag har sett.

Ja det finns mycket att jobba med för att få det en smula mer neutralt ivarjefall.

Men jag tycker det är spännande att fortsätta den här dialogen.

Har träffat två tjejer som skafffade ett gemensamt barn, genom att åka till Danmark för ett par år sedan.

kram på dig//Cattis

Margit Urtegård sa...

Hej Cattis.

Kram på dig också.

MVH Margit

Anonym sa...

Lite tankar så här på morgonen. Jag målar mig inte i någon politisk färg nu utan jag spånar bara kring barnens situation.

Freddy har helt rätt. Som samhället ser ut idag finns inga ekonomiska möjligheter för ALLA barn att få ha sina föräldrar hemma länge. Vårdnadsbidraget i den form som diskuterats ger egentligen bara de som redan har råd att vara hemma lite extra tillskott i kassan. En ensamstående mamma/pappa kan inte leva på de pengarna och de barn som går /har gått igenom en separation är väl kanske de som är i extra behov att få ha sina föräldrar nära. Dessa föräldrar har inga möjligheter att kunna prioritera för de lever i regel redan på gränsen. Dessa barn har inte samma förutsättningar som andra.

Samhället kommer inte att kunna kvotera bort problemen med jämställdhet. Vuxna människor måste få välja själva. Sen är det oerhört viktigt att vi jobbar med attityder. Men en attitydsförändring åstadkommer man inte genom ett regelverk som begränsar familjernas egna valmöjligheter.

Vilken regering som sitter tycker jag inte ska spela någon roll. Partipolitik känns absurt att blanda in när det gäller våra barn. Det enda som ska ligga till grund för beslut i dessa frågor är FAKTA om hur besluten påverkar våra barn. Sen kan man ju knappast påstå att de senaste årens politik är något som gynnar de svagaste i samhället. Människor som är utsatta "straffas" och de som redan har det fett får det lite fetare.

Hur som helst, jag är kvinna, jag är hemma och jag känner mig inte fångad. Om männen vill vara hemma så får de se till att vara det. Om kvinnor vill arbeta och göra mindre av hushållsarbetet så får de väl se till att det blir så. Kan man inte föra den diskussionen i en familj så ...... sök hjälp. Politiker har inget med dessa diskussioner att göra.

Många fler skulle kunna vara hemma om de ville. Kanske kan man vänta några år med hus och nya bilar. Kanske behöver man inte åka utomlands 1-2 ggr om året.Så när en del säger att de inte har råd så är det bara en fråga om viljan att prioritera. Vad vill barnen helst ha? En trygg start eller fina bilar, danska märkeskläder och ett nytt, fint hus. Är det inte så att livet numera är en tävling där den som har mest prylar när han/hon dör vinner?

Anna