onsdag, november 12, 2008

Genusperspektiv

Genus
I familjedaghem får barnen främst ta ansvar efter ålder och färdighet och inte efter kön. I den lilla gruppen blir barnen också mer hänvisade till varandra oavsett kön eller ålder. Gränsöverskridningar blir tillåtna och grupptrycket mindre. Barnen vågar prova leksaker och aktiviteter som traditionellt kanske mest ansetts vara för det motsatta könet. I familjedaghemsmiljön finns också möjligheter och begränsningar som kan verka positivt ur ett genusperspektiv. Alla barn kan hjälpa till i köket efter en måltid. Den begränsade lekytan och de leksaker som finns i familjedaghemmet förutsätter också att barngruppen leker tillsammans och samspelas, ofta på innovativa, gränsöverskridande sätt.
Utevistelsen, i trädgården, skogen eller närbelägen park främjar fysiska lekar på lika villkor och stärker både pojkar och flickor. Den lilla gruppen skapar även goda förutsättningar för en intim och nära samvaro mellan barnen och dagbarnvårdare, inte minst vad gäller kroppskontakt som ger varje barn chans att bli sedd.

Här kommer en länk till dagpappan Stefan.

http://www.alltombarn.se/aktuellt/stefan-ar-en-av-sveriges-30-dagpappor-1.10533

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag blir lyrisk när Du beskriver värdet av just dagbarnvården!
Tänk om alla kunde inse det!

David Aronsson sa...

Hej, jag vet inte om jag egentligen tycker att det är någon skillnad mellan förskola och familjedaghem i detta avseende. Det enda jag har problem med är den fanatiska mammafixeringen hos själva systemet. Ett exempel är att även om det är jag som står som vårdnadshavare (tillsammans med min fru) och som räkningsmottagare (i de fall det är aktuellt) på alla blanketter vi skickar till förvaltningen så adresserades Hannes köbekräftelse till min fru... Det är inte första gången kommunen riktar sig direkt till min fru, trots att det borde vara uppenbart att det är jag som hanterar allt "administrativt" kring barnen och hämtar/lämnar på dagis... dom kunde ju iallafall rikta sig till oss båda. Att fokusera på mamman lär inte bidra till att få pappor mer aktiva på barnområdet.

Anonym sa...

Jag blir oxå lyrisk. Din blogg borde läsas av alla som har med barn att göra.

Jag har så svårt att förstå varför dagbarnvårdarna är utrotningshotade. Malte har 15 underbara timmar i veckan hos Jennifer,fyllda av lek och nya kunskaper. Han växer av att få lära av de större och av att lära de små. Allt detta i en lugn, kärleksfull miljö fri från stress. Han blir hela tiden sedd och bekräftad och vet varje dag vem som möter honom i dörren. Han är trygg och jag oroar mig aldrig en sekund över hur han har det om dagarna.Det finns inte ord som kan beskriva min tacksamhet över att Malte har Jennifer i sitt liv.Som mamman till Jennifers nya dagbarn sa idag när vi hade lämnat våra små älsklingar:"tänk om alla barn kunde få ha det såhär" Ja tänk om.

Cattis Zetterwall sa...

Hej Mats!

Personligen tror och hoppas jag att det ska finnas alternativ för att alla familjer ska få ihop sitt familjeliv arbetsliv och en vettig tillvaro för barnen i vårt avlånga land.

Efterfrågan på dagmammor eller dagpappor kommer att öka.
Men vi måste jobba lite för att marknadsföra möjligheten.

Så jag har hopp att fler ställer krav på att få en plats i familjedaghem.

Sitter just nu och klurar på frågor till BUN ikväll.

//Cattis

Cattis Zetterwall sa...

Hej David!

Tack för tt du kommenterar på bloggen.

Tycker själv att det finns massor av frågor som borde vara mer könsneutrala.

Det finns så många frågor som pappor skulle ställa sig upp och protestera emot.

Har hittat några dagpappor på nätet när jag googlade.

Tänk om vi kunde få mer män inom barnomsorgen, vilket lyft.

Brukar också som du reagera över detta.

Tycker att du ska ut och kolla skillnaden, ring till någon dagbarnvårdare och fråga om du får vara med ett par timmar.

Funderar på hur föräldrar som är av samma kön gör med sina blanketter.

Det kan man undra över hur man gör när man ska fylla i kvinnans ex jobbnr och mannens jobbnr.

När det visar sig att det är två män som fyller i sitt barns blankett.

Våra biologiska barn är nu vuxna, när jag var mamma ledig 84 86 och 88 kan jag knappt minnas att det var några pappor som var föräldralediga.

När jag nu har varit hemma med vår grabb så var det väldigt många lediga pappor i Mariefred som är med sina barn på kyrkans öppna förskola.

Men det tar tid att förändra synsättet.

Det behövs också att kommunerna har öppna förskolor som är tillgängliga under vardagarna. Öppna förskolan fyller en viktig funktion för barnen och vuxna kan träffas och knyta nya kontakter.

Ha det så bra
//Cattis

Cattis Zetterwall sa...

Hej Anna!

Tack för att du gillar bloggen.

Det är så himla skönt att vi har en tjej som Jennifer i vår kommun.

Den första privata dagbarnvårdaren i Strängnäs kommun.

Sedan tycker jag att det är så bra att det går att starta företag som direkt gynnar de minsta barnen.

Jag lärde känna Jennifer på kyrkans öppna förskola.

Det var nog så att man inte tyckte att dagbarnvårdare behövdes eftersom politikerna skulle se till att förskolan skulle erbjuda en bättre kvalitet.

På förskolan skulle det bara finnas utbildade pedagoger.
Var själv en av de övertaliga dagbarnvårdarna i Mariefred 1997.

Eftersom jag var barnskötare och inte pedagog så var det meningen att jag skulle vidarutbilda mig inom missbruksvården alt socialtjänsten.

Nu valde jag undersköterska sedan skötare, vilket jag har haft väldig nytta av där jag jobbade under 5 år.

Sedan snart fyra år arbetar jag som familjehem på heltid.

Just detta att åldern på barnen är så blandad gör att barnen inte blir så åldersfixerade, när jag var dbv var det barn mellan 1-12 år mycket bra med tanke på hur skolbarnomsorgen utveckas i vår kommun och på många andra ställen i vårt land.

När de äldre barnen kom från skolan så åt de mellis för att sedan göra sina läxor.

Detta borde man nog också fundera över en gång till.

Skönt att det kan fungera så här bra.

Detta är den bästa, nöjda föräldrar vilket skapar en växande efterfrågan.

Grattis till Anna och Malte

//Cattis

Anonym sa...

Det här är intressant. Hur skall personalen på förskolan hinna med genusperspektivet också? De hinner ju inte ens ha utvecklingssamtal.
//Morsan

Anonym sa...

Vi valde förskola för vårt barn. Detta för att vi ville ha kontinuitet för honom (oroades över att han skulle behöva byta miljö minst en gång per vecka) och vi tänkte att det skulle finnas ett fler pedagogiska verktyg när det fanns fler pedagoger i förskolan. Undra om vi blev blåsta...
//Morsan och Farsan

Cattis Zetterwall sa...

Hej Morsan och farsan!

Jag förstår om ni känner er lurade, det sorgliga i hela fågelsången är att nu sker det en nedmontering av förskolan/skolan, i valfrihetens namn finns det inte så mycket annat att välja på.

Det är förskolan som kommunen erbjuder oss föräldrar, för vad kan vi vanliga människor ha för andra möjligheter att välja det bästa för våra barn.
Med en alltmer tom plånbok så får nog många fortsätta och ha barnomsorgen kvar.

En tillsyn av våra barn som vi får hoppas är trygg säker och rolig.

Vi hör många berättelser från många föräldrars vardag. När och vem ska sätta ned foten. och säga.
Nu får det vara nog!

Vilket jobb personalen gör, jag fattar inte att dom får nog, vem kan orka.
pressen att prestera allt som står i läroplanen kan inte längre hinnas med.
Jag är så orolig inför det vi ser på barnens arbetsplatser.

//Cattis

Cattis Zetterwall sa...

Hej Morsan och farsan!

Jag förstår om ni känner er lurade, det sorgliga i hela fågelsången är att nu sker det en nedmontering av förskolan/skolan, i valfrihetens namn finns det inte så mycket annat att välja på.

Det är förskolan som kommunen erbjuder oss föräldrar, för vad kan vi vanliga människor ha för andra möjligheter att välja det bästa för våra barn.
Med en alltmer tom plånbok så får nog många fortsätta och ha barnomsorgen kvar.

En tillsyn av våra barn som vi får hoppas är trygg säker och rolig.

Vi hör många berättelser från många föräldrars vardag. När och vem ska sätta ned foten. och säga.
Nu får det vara nog!

Vilket jobb personalen gör, jag fattar inte att dom får nog, vem kan orka.
pressen att prestera allt som står i läroplanen kan inte längre hinnas med.
Jag är så orolig inför det vi ser på barnens arbetsplatser.

//Cattis