Svar på konsekvensbeskrivning 2007

Svar till Catarina Hellmark-Eriksson angående de konsekvensbeskrivningar för förskolan som gjordes i december 2007 utifrån krav på besparingar.

Personalen på förskolan gjorde i december 2007 en analys av de följder som skulle kunna bli verkliga om de besparingar som föreslogs genomfördes. Ledningen på Mariefreds förskolor gjorde samma analys. Efter det att konsekvensbeskrivningarna gjorts så utökades den totala förskole- och skolbudgeten i kommunen med 9 miljoner kronor. Ytterligare strukturbidrag tillfördes förskolorna för att kunna behålla öppettiderna.

Trots detta var effektiviseringar nödvändiga. Mariefreds förskola valde att öka antalet barn i grupperna i stället för att minska personaltätheten. En bedömning av vilka negativa konsekvenser som har blivit verklighet har gjorts tillsammans med förskolans chefer.

Inför bokslutet och årsredovisningen kommer personalen att få göra bedömningar som då redovisas där.

Personalens beskrivning av befarade konsekvenser.

Ansvar och inflytande: Med sämre personaltäthet blir dagarna mer inrutade. Barnens inflytande försvinner eftersom personalen måste bestämma vilka aktiviteter som går att genomföra:

Svar: Detta stämmer inte generellt. Det beror mycket på hur personalgruppen kan vara flexibel och hitta andra lösningar och förhållningssätt.

Utevistelse för alla barn varje dag försvinner. Det tar tid att få på overaller och regnkläder, det hinns inte med.

Svar: Stämmer inte. Alla barn har utevistelse varje dag

Dialog mellan skola och hem: Lägre personaltäthet innebär att vi inte har tid att prata med föräldrarna. Det finns antagligen bara en personal på plats när barnen hämtas, då måste den personen ägna sig åt barngruppen istället för samtal.

Svar: Stämmer inte generellt

Elevdokumentation: Med mindre tid kommer det inte att finnas utrymmer för att dokumentera barnens utveckling. Inte heller att arbeta fram arbetsplaner för att stimulera varje enskilt barns utveckling

Svar: Stämmer inte. Detta arbete skall ske på planeringstiden. Den finns kvar.

Hur skall vi hinna med de barn som har särskilda behov

Svar: De barn som har särskilda behov får del av likvärdighetsgarantin varför förskolan tillförs extra resurser riktade mot just det barnet. Forskning visar dock att känsliga barn (gråzons barn) som inte är diagnostiserade och därför inte heller fått en extra resurs får det svårare i större barngrupper.

Hur kan vi garantera barnens säkerhet? Att vara ensam med 8-10 småbarn är inte säkert. Vad händer när ett barn behöver en ny blöja? Att stå vid ett skötbord med ett barn och ha ett antal andra barn runt omkring som klättrar , springer och leker är inte säkert.

Svar: Självklart blir arbetssituationen för personalen tyngre ju fler barn det finns i grupperna. Situationer där säkerheten satts ur spel har dock inte funnits.

Ökade konflikter mellan barnen eftersom vi vuxna inte kommer att kunna hinna med alla barn. På en småbarnsavdelning leder det till fler skador, små barn bits och slåss.

Svar: Större barngrupper leder självklart till oroligare grupper. Vad gäller bitande så passerar de flesta barn en period när de bits.

Lokalerna är inte byggda för stora barngrupper. Det är trångt redan nu

Svar:De nya lokaler som byggs är anpassade för de gruppstorlekar som finns. Även om gruppstorlekarna skulle variera mellan 15 – 20 barn. Även de förskolor som byggdes på 80-talet har väl tilltagna utrymmen.

Sammanfattningsvis kan man säga att personalens arbetssituation blivit tyngre. Detta påverkar självklart även barnens situation. Speciellt känsliga barn har större svårigheter att klara stora grupper. En minskning av storleken på barngrupperna är därför önskvärt och kommer att genomföras i samband med tillgång på ytterligare lokaler. Mariefreds förskolas största bekymmer i dagsläget bedöms dock vara brist på utbildade förskollärare.

Detta svar fick jag idag från Lillemor Bylund på Mariefredskontoret